Trollhätte kanal
| 
|
Trollhätte kanal med Göta Älv förbinder Sveriges största insjö, Vänern, med Kattegatt via en sluss i Brinkebergskulle, fyra slussar i Trollhättan och en i Lilla Edet.
Nytt förslag från Trafikverket
I november 2012 presenterade Bertil Hallman, projektledare för Trafikverkets utredningsprojekt Stråkstudie Vänersjöfarten ett förslag som han menar har många fördelar.
- Där det finns möjlighet att utveckla sjöfarten är det ett billigt alternativ, förklarade han i en intervju med TT-ELA.
Hans förslag är en ny sluss i Vänersborg, en ny sluss i Lilla Edet och två nya slussar i Trollhättan. Bertil Hallman föreslår att de nya slussarna i Trollhättan byggs i en ny kanaldel som byggs "bakom" kanalkontoret vid den gamla översta slusskammaren. På det viset kan trafiken fortsätta på den gamla kanalen medan slussarna byggs och dessutom kan man bibehålla hela det gamla slussområdet intakt. Det är ju ett omtyckt turistmål.
Bertil Hallman föreslår också att de nya slussarna byggs efter den nya standard som utvecklats för fraktfart på de Europeiska kanalerna. Där tillåts fartyg som är cirka 17 meter breda och 110 meter långa varför de nya slussarna i Trollhätte kanal bör kunna hantera sådana fartyg. Med så stora slussar kan den transporterade godsmängden på Trollhätte kanal kunna öka 2 till 3 gånger.
Den föreslagna nya sträckningen innebär att massa berg måste sprängas bort.
- Man borde kunna samordna bygget av den nya kanalen genom Trollhättan med en nödvändig skredsäkring av Göta Älv med all sprängstenen, säger Bertil Hallman. En sådan samordning kan ge en besparing, eller vinst om man så vill, på mellan 0,5 och 1 miljard kronor.
Alltså uppemot en tredjedel av hela kostnaden för utökandet av Trollhätte kanal!
Ännu är inga beslut fattade om denna "räddning" av Trollhätte kanal, men om allt går som Bertil Hallman och Trafikverket vill kan bygget starta 2021 vara klart 2028, vilket ger en liten marginal innan det 2030 är dags att stänga av den gamla farleden.
Trollhätte kanal stängs 2030!
Sjöfartsverket har förklarat att Trollhätte kanal kan komma att stängas 2030 vilket skulle stoppa all sjöfart mellan Vänern och Kattegatt.
Anledningen är att slussarna då har tjänat ut och inte kan användas säkert längre. Det skulle kosta 2,8 miljarder kronor i 2006 års penningvärde att förbättra, utvidga och säkra kanalen, vilket Sjöfartsverket anser är extremt olönsamt! Även om godsmängderna på kanalen ökar kraftigt skulle den nödvändiga renoveringen av kanalen vara mycket olönsamma.
Låt oss hoppas att sista ordet i denna fråga inte är sagt ännu. För visst vore det väl konstigt om vi i Sverige skrotar en kanal när övriga Europa bygger ut sina kanaler? Där byggs kanalerna ut för att de är det mest miljövänliga och säkraste transportalternativet.
Och vad skulle detta innebära för Göta kanal? Rimligen skulle merparten av de tusentals fritidsbåtar som varje år passerar de två kanalerna helt försvinna även från Göta kanal.
Det skulle i sin tur rimligen innebära att vi även tvingas skrota ett av Sveriges mest besökta turistmål!
Men det finns hopp!
Det kommersiella trycket på Trollhätte kanal är stort. När hårt vinterväder stoppar tåg och landsvägstransporter fungerar fortfarande sjöfarten på kanalen och i Vänern. Merparten av den olja som används i Vänerns omland transporteras via Trollhätte kanal. Pappersbruken runt Vänern använder sjötransporter för att skeppa ut sina produkter. Vid stopp för sjötransporter via Trollhätte kanal är det rimligt att tänka sig att dessa bruk läggs ner och produktionen flyttas till andra länder, närmare avnämarna och med billigare produktion.
Har Sverige råd med det?
Dessutom behöver avtappningen av Vänern ökas för att minska risken för översvämningar som alltmer frekvent drabbar sjöns omland. Kanske behövs rent av ytterligare en kanal mellan Vänern och Kattegatt för att klara det behovet.
En ny kanal skulle också minska friktionen mellan de många fritidsbåtarna och den kommersiella sjöfarten under de hektiska sommarmånaderna.
- Jag tror det finns en stor chans att Trollhätte kanal kan leva vidare, säger Ingvar Dyberg som är sjötrafikområdeschef.
Man undersöker också möjligheterna att åter öppna 1844-års kanalväg för att fritidsbåtarna skall kunna ta den vägen.
Gör man det skulle fritidsbåtarna kunna fara hela vägen från Östersjön till Kattegatt i en historisk miljö.
Kanalen räddas och byggs ut
I juni månad 2018 kom beskedet från regeringen att Trollhätte kanal räddas och byggs ut för att klara större tonnage än idag.
Det var en mycket nöjd Lars Mejern Larsson, riksdagsman för socialdemokraterna, som i Karlstad kunde presentera riksdagens beslut om utbyggnaden.
- Jag känner en enorm lättnad att vi fått detta klart. Slussarna är oerhört viktiga för sjöfarten och för miljön. Sjötransporterna motsvarar 110 000 lastbilstransporter varje år.
Runt Vänern finns en rad stora företag som sannoligt tvingats flytta om Trollhätte kanal stängts. Här finns flera företag som producerar mycket stora maskiner med mera, som sannoligt hade tvingats flytta sin produktion. Vid en sådan flytt är risken mycket stor att en sådan flytt hade gått till något land med billigare arbetskraft och beläget närmare de internationella kunderna.
| 
|
Broarna i älven och kanalen
| Gamla och nya slussar i Lilla Edet
|
| 
| 
| 
| 
|
Gustav Adolfs sluss
vid Åkersström
| Slussarna i Trollhättan
| Gamla slussleder
i Trollhättan
| Stallbacka kanal
i Trollhättan
| Slussen i Brinkebergskulle
och Carls grav
|
Total längd
| Total lyfthöjd
| Antal slussar
| Max båtlängd
| Max båtbredd
| Max båtdjup
| Max masthöjd
| Max fart
|
82 km
| 44 m
| 6
| 89 m
| 13,4 m
| 5,4 m
| 27 m
| 10 knop
|
Kort historia:
Göta Älv har en mycket lång historia som transportled.
Enligt sägnerna seglade den norske konungen Harald Hårdråde uppför hela Göta Älv med en krigsflotta på 60 skepp redan 1064. Då fanns så klart ingen kanal. Vid Lilla Edet, vid Trollhättan och vid Brinkebergskulle var man tvungen att dra skeppen på land förbi de höga fallen.
Göta Älv har genom århundradena varit Sveriges viktigaste transportled västerut. I sitt nedre lopp var floden gräns mot Norge, men den har alltså alltid varit farbar för svenska skepp, och tanken på att övervinna fallen med slussar och grävda kanaldelar väcktes mycket tidigt. De första undersökningarna gjordes redan på Gustav Vasas tid, men det var först under Karl IX som arbetena kom igång. Då byggdes en sluss vid Lilla Edet, sannolikt klar 1607 - förbättrad och ombyggd 1639 till 1642 och 1782 till 84. Under Karl IX påbörjades även en kanal mellan Vänersborg och Brinkebergskulle, den så kallade Karls grav, men den blev inte färdig förrän 1752.
År 1718 ingicks ett kontrakt mellan staten och Christopher Polhem om att Polhem skulle bygga en farled mellan Kattegatt och Vänern, från Vänern till Vättern och vidare från Vättern till Norrköping. En del arbeten påbörjades vid Brinkebergskulle, men avstannade i brist på pengar och kunde inte återupptas förrän 1747. 1752 blev Karls grav vid Brinkebergskulle klar för trafik, och i Trollhättan byggdes dels en stor damm och dels tre slussar, men när dammen genom en olyckshändelse sprängdes 1755 lades de vidare arbetena ner.
1793 bildades så Trollhätte canal och slussverksbolag som gav Erik Nordewall i uppdrag att bygga färdigt kanalen förbi Trollhättan. Han följde de planer som David af Thunberg och S. Sohlberg skissat på 1770-talet med 8 slussar, den så kallade Bergskanalen och den 19 augusti år 1800 kunde den första vattenförbindelsen mellan Vänern och Kattegatt invigas.
Denna kanal hade dock små mått och när Göta Kanal öppnades för trafik 1832 var Trollhätte kanal för liten. Under åren 1838 till 1844 byggdes en ny led förbi Trollhättan under ledning av Nils Ericson. Denna led tillät trafik med samma storlek på fartyg som Göta Kanal.
Denna nya led fungerade 1800-talet ut, men mot slutet av århundradet blev det aktuellt att utvidga farleden. Fartygen hade blivit allt större. Idéer föddes även om att bygga en kanal mellan Vänersborg och Uddevalla.
Flera utredningar gjordes om detta och 1909 beslutade riksdagen om en ny utbyggnad av Trollhätte kanal. Detta skedde genom flera nya slussar och en ny led förbi fallen i Trollhättan. Den nya sträckningen invigdes 1916 och går genom de slussar som används än idag.
Under 1974 fördjupades själva farleden i Göta Älv och från det året är kanalen även öppen vintertid.
Trollhätte kanal får regelbundet underhåll och en stor genomgång görs vart åttonde eller vart nionde år. En sådan genomgång har gjorts under tidig höst 2011 till en kostnad av cirka 100 miljoner kronor.
Fakta och kuriosa om Göta Älv och Trollhätte kanal.
Källor: Slussverken i Göta Älv och kring Vänern av Stig Hallberg, Munkedal 1990, Broschyrer från Sjöfartsverket Trollhätte kanals sjötrafikområde 1999, jubileumsskriften Trollhätte kanal 200 år, utgiven av Sjöfartsverket år 2000, Nordisk Familjebok 1919. Göteborgs-Posten 20090912. Sjötrafikområdeschef Ingvar Dyberg, samtal 20110920. Pressreleas från regeringens beslut om utbyggnad av kanalen i juni 2018.
Sänd gärna kommentarer och fler uppgifter till: mig!
Tryck på denna pil för att komma tillbaka till kanalstart-sidan.
Denna sida ändrades senast 18-06-20