Dalslands kanal
Dalslands kanal |
|
|
|
|
Bilder från alla slussarna | Flygbilder | Vykort |
|
|
|
|
Idyller i Dalsland | Turistbåtar i Dalsland | Färjor i Dalsland | Kyrkor utmed kanalen |
|
|
|
| |
Båtdragarkanalen | Snäcke kanal | Silarnas biled | Töcksfors kanal |
Total längd | Total lyfthöjd | Antal slussar | Max båtlängd | Max båtbredd | Max båtdjup | Max masthöjd | Max fart |
254 km | 66 m | 22,75 m | 4,05 m | 1,8 m | 15 / 12 m | 5 knop |
Kort historia:
Landskapet Dalsland har en rad sjöar, de allra flesta långsmala och förbundna med varandra via relativt korta och smala forsar. Vid dessa forsar växte tidigt upp järnbruk och små industrier som drog nytta av vattenkraften.
Svårigheten för industrierna var att få sina varor till kunderna. Vattenleder har sedan urminnes tider varit det bästa transportsättet, men här i Dalsland tvingades man lasta om godset på ett antal ställen.
Vid mitten av 1800-talet växte idén att binda samman sjöarna med en kanal. På köpet skulle Sverige då få en snabb och bra förbindelse med unionspartnern Norge.
1863 beslutade den svensk-norska unionsriksdagen att bygga Dalslands kanal. 1864 påbörjades arbetena efter de planer som gjordes av Nils Ericson. Dennes son Werner Ericson ledde arbetena på plats och redan 1868 kunde kung Karl XV invigda den färdiga kanalen.
På ett ställe stötte arbetet på unika problem. Berget runt forsen i Håverud var så löst att det inte skulle gå att bygga en hållbar slusstrappa där. Nils Ericson löste problemet genom att konstruera en akvedukt, en plåtränna högt över forsen där båtarna kunde passera. Lösningen väckte förundran både bland allmänheten och förståsigpåarna, men genomfördes ändå.
Den 32,5 långa plåtrännan byggdes av Bergsunds Mekaniska Verkstad i Stockholm och fogades samman med 33 000 nitar. Bygget var särdeles gediget - inte en enda av dessa nitar har till dags dato behövt bytas ut!
På köpet har akvedukten i Håverud blivit Dalslands - och ett av Sveriges - mest besökta turistmål.
Den sammanlagda kostnaden för kanalen blev 1 365 000 kronor.
Kanalen fick en mycket stor betydelse för hela landskapet. Fraktskutor och passagerarbåtar bröt isoleringen, men dess storhetstid blev förhållandevis kort. Redan efter ett par decennier tog järnvägarna över merparten av frakterna.
Kanalbolaget gick dock med vinst ända fram till slutet av 1950-talet.
Frakttrafiken upphörde helt 1965 då den sista fraktskutan lämnade kanalen, efter att ha lossat en last kalk vid det tidigare pappersbruket i Håverud.
Under 1960-talet fanns dock en viss optimism vad gäller fraktrafiken på bileden Snäcke kanal. Så sent som 1961 byggdes en ny fraktskuta, Monica på 110 ton, för transport av kvarts från brottet vid sjön Ärr till Wargöns bruk. Denna trafik pågick med fyra skutor fram till december 1971, då de alla lämnade kanalen.
Efter det förekom sporadisk trafik. Den sista kända fraktskutan på kanalen var Katrin som med en last av 50 ton korn från Henriksholm, lämnade kanalen den 5 september 1975.
Den yrkessjöfart som nu finns i kanalsystemet är turistbåtarna Dalslandia, Dalsland, Omega och Storholmen.
Numera är kanalen ett paradis för nöjesbåtar, kanoter och semesterfirare på landbacken.
1905 passerade 2 792 ångbåtar, 200 seglande lastbåtar och 914 pråmar genom kanalen.
Avståndet mellan Dalslands kanal och Haldenkanalen är bara knappt 2 kilometer på det smalaste stället. Åtskilliga gånger har det funnits planer på att förbinda de två kanalerna, men ännu har denna dröm inte blivit verklighet. Idag finns reella planer - det saknas bara pengar för bygget.
Från 1827 till 1956 fanns en flottningsled mellan Haldenvassdraget och Stora Le. Dagens planer är att bygga ut denna till en led för fritidsbåtar.
Kanalbolaget har egen hemsida.
Tryck här för att komma tillbaka till kanalstart-sidan.
Denna sida ändrades senast
