Utra kanal Arppes sluss Paihola kanal Kuurna kanal Haapavirta kanal Jakokoskis kanal Saapaskoskis kanal Nesterinsaari kanal Häihä kanal Kaltimos kanaler

Pielisjokis kanaler
Pielisjoen kanavat

1874 - 1879
Älven Pielisjoki slingrar sig mellan staden Joensuu och byn Ahveninen i kommunen Eno och via Ahveninen kan man segla ända till staden Nurmes, som ligger i den nordligaste delen av sjön Pielinen. Älven är cirka 79 kilometer lång och strömmar genom staden Joensuu och kommunerna Kontiolahti och Eno i området Norra Karelen i östra Finland.

Pielisjoki förbinder de stora sjöarna Pielinen och Saimaa, sjön Pyhäselkä hör till Saimaa, och höjdskillnaden är 16,6 meter. Detta betyder att det fanns många svåra forsar vid farleden innan de första kanalerna byggdes. De största forsarna fanns i mitten av älven med andra ord i kommunerna Eno och Kontiolahti där de flesta kanalerna ligger.

 

Läs mer om kanalerna:
Joensuu
Utra
Kuurna
Paihola
Haapavirta
Jakokoski
Saapaskoski
Kaltimo
Nesterinsaari
Häihä


 

Tre kanaliseringar
Pielisjoki har kanaliserats tre gånger. De första kanalerna var så kallade båtkanaler som inte hade slussar utan de var fåror utrustade med dragvägar. Båtkanalerna har senare utvecklats till slusskanaler.
Den första egentliga kanaliseringen förverkligades under åren 1874 till 1879, Då byggdes kanalerna Joensuu, Utra, Kuurna, Paihola, Haapavirta, Jakokoski, Saapaskoski, Nesterinsaari, Kaltimo med 2 slussar och Häihä. På den tiden hörde Finland till Ryssland och därför finns det en rysk örn på toppen av minnesmärket över Pielisjoki kanalisering.

Ryska örnen på toppen av Pielisjoki kanaliseringens minnesmärke i staden Joensuu.

Minnesstenen med den ryska örnen. Texten på minnesmärket: Alexander II Pielis joen kanava 1874 - 1879.

Minnesmärket ligger på kanalön mellan forsen Länsikoski och kanalen.

Ryska örnen på toppen av Pielisjoki kanaliseringens minnesmärke i staden Joensuu.

Minnesstenen med den ryska örnen. Texten på minnesmärket lyder: Alexander II Pielis joen kanava 1874 - 1879.

Minnesmärket ligger på kanalön mellan forsen Länsikoski och kanalen.

© Bilderna tagna 2004 av Riitta Kankkunen

Nu finns det bara tre slussar i älven Pielisjoki, nämligen vid Joensuu, Kuurna och Kaltimo. Projektet förverkligades mellan 1956 och 1971. Orsakerna till moderniseringen var timmerflottningen som krävde större slussar, och vattenkraft. Vattenkraftverken byggdes i Kaltimo och Kuurna.
Timmerflottningen minskade på 1990-talet men nu upplever det gamla transportsättet en renässans.

Timmerflottningens renässans förutsatte nyinvesteringar i Utra.

Timmerbuntar kördes i vattnet men tekniken var helt annorlunda än 2004. (R.K.1986).

Timmerflottningsföreningens byggnader och bogserbåtar i Utra i staden Joensuu.

Timmerflottningens renässans förutsatte nyinvesteringar i Utra.

Timmerbuntar kördes i vattnet men tekniken var helt annorlunda än 2004. (R.K.1986).

Timmerflottningsföreningens byggnader och bogserbåtar i Utra i staden Joensuu.

© Bilderna tagna 2004 av Riitta Kankkunen

De gamla kanalerna
* hamnade då under vägar och dammar, till exempel Nesterinsaari
* finns kvar utan portar som Häihä, Saapaskoski och en del av den gamla Kaltimoslussen
* finns kvar med portar, Jakokoski, Haapavirta, och Utra timmerflottningssluss
* hamnade under den nya vattennivån som Paihola och den gamla Kuurnaslussen.

Kanalmuseum i Jakokoski
De gamla kanalerna som låg ovanför Kuurna vattenkraftverk togs ur bruk år 1971. Då beslutade Sjöfartsverket att någon av de gamla kanalerna måste behållas som ett museum. Kanalmästare Toivo Kettunen började samla material och saker med anknytning till kanaler och kanalbyggande. Han kan alltså med rätta kallas det finska kanalmusets skapare.
Jakokoski var den första kanalen där museumverksamheten blev officiell. När 100-årsjubileuméet av Pielisjokikanalerna firades 1977 [sic] hade man samlat en hel del material i Jakokoski och den nationella kanalmuseiverksamheten startade i hela landet. Nu hör sex lokala kanalmuseér till det nationella kanalmuseet: Jakokoski, Taipale i staden Varkaus, Saimaa kanalmuseet i staden Lappeenranta, Varistaipale i kommunen Heinävesi, Herraskoski i staden Virrat och Ämmäkoski i staden Kajaani.

Kanalintresset växer
Jakokoski har blivit en mycket populär sevärdhet i kommunen Kontiolahti. Beskrivningar av båtturer på Pielisjoki kan läsas på många Internet-sidor och dessa sidor presenterar också några av de andra gamla kanalerna.
Kanalerna börjar bli lokalhistoria på samma sätt som gamla hus, vackra vyer och människohistorier. Enligt en lokaltidning anger ett kanalerna i kommunerna Eno, Saapaskoski, Kaltimo och Häihä, är de viktigaste kulturhistoriska skyddsobjekten i området. Ett fint bevis på kanalernas betydelse är ett projekt i skolan Pielisjoen koulu som ligger i staden Joensuu. Eleverna har besökt flera gamla och nuvarande kanaler och skrivit en noggrann historia om dem alla.
Mera information hittar du på Internet med finskspråkiga sökord som kanavamuseo och museokanava samt med namnen på kanalerna. De flesta sidorna är finskspråkiga, men några har engelska översättningar.

Riitta Kankkunen © 2005


Källor: Tidningen Karjalainen 25.7.2002: "Suomen kanavamuseon isä on Jakokoskella". Tidningen Karjalainen 22.4.1998: "Pielisjoen rantakaavoitus muokkaa Enon keskeisintä ympäristöä". Följande webbsidor: www.fma.fi/vapaa_aikaan/kanavat/index.php?page=kanavat , www.jakokoski.net , www.kontiolahti.fi

Sänd gärna kommentarer och fler uppgifter till: mig!

Tämä sivu on suomeksi

Tryck på denna slussport för att komma tillbaka till samlingssidan för finska kanaler.

 

Denna sida ändrades senast 12-10-16