Utra kanal och Arppes sluss
Utran kanava ja Arppen sulku

Utrakanalen och Arppes sluss ligger i staden Joensuu i östra Finland. Trots att kanalerna ligger mycket nära varandra går det inte att besöka båda samtidigt. Den öppna kanalen och nuvarande farleden som grävdes 1971 har skurit av den gamla förbindelsen mellan kanalerna.
Den äldsta, så kallade Arppes sluss ligger i stadsdelen Utra ungefär 7 kilometer från torget mot Rantakylä (stadsdel som står på gatuskylten). Kör eller gå längs gatan Rantakatu vid älven, under järnvägsbron och under den höga landsvägsbron (landsväg nr 6) och fortsätt längs gatan Utrantie (samma gata bara namnet ändrat!). Vägen är ganska rak och tar dig direkt till det rätta stället. Du är ganska nära kanalen när du ser en butik som heter S-Market Utra på vänster sida. Fortsätt cirka 500 meter tills du ser en brun tavla och ett minnesmärke av järn till höger vid stranden av älven Pielisjoki. Det står texten Utransaaret på tavlan. Arppes kanal ligger under den första bron.
Det är möjligt att åka buss till Arppes sluss. Ta lokalbussen nummer 1 mot Utra och stig av på hållplatsen Mustosenkatu. Bussarna till Utra går från gatan Kirkkokatu bredvid konstmuseet. Det står 1 UTRA på skylten vid hållplatsen.
Utra timmerflottningssluss ligger ganska nära Arppes sluss men du måste återvända till landsvägsbron och köra landsvägen 6 mot staden Lappeenranta och efter bron i den första korsningen svänga till Karsikko. Kör först längs vägen Kettuvaarantie och sedan Kulhontie (samma väg bara namnet ändrat!) cirka 4 kilometer tills du ser gatuskylten Utran kanava till vänster. Sväng och kör tills du ser slussen.
Det är möjligt att åka buss även till timmerflottningsslussen. Ta lokalbussen nummer 4 mot Kulho. Bussen till Kulho avgår från gatan Siltakatu nära torget. Det står 4 KULHO på skylten vid hållplatsen.

 

Arppen sulku, Arppes sluss 1832 (?)
Utrankoskiforsen har haft en viktig betydelse i det finska vattenbyggandet. Redan på 1780-talet utfördes märkliga vattenbyggnadsarbeten i området när Martti Stenius grundade ett sågverk i Utra. För att underlätta transporten av sågade trävaror lät han rensa forsarna Utrankoski och Kaluvirta och en farled grävdes i Kukkosensaari. I början av 1800-talet hade Utra blivit den ledande sågverksocknen i Norra Karelen.
1824 blev den unge Nils Ludvig Arppe, f. 1803, d. 1861, delägare i Utrasågverket. Arppe förstod mycket snabbt att sågverksindustrin hade stora möjligheter vid Pielisjokiälven. Redan 1831 bad han om tillstånd att få bygga ett sågverk i Kuurnankoskiforsen. Han fick tillståndet och arbetet påbörjades i Kuurna 1832. Läs mer om Kuurna kanal.
Arppe hade troligen med stort intresse följt rensningsplanerna av Pielisjokiälven som gjordes 1826, för det var alldeles nödvändigt att Kuurnasågverkets produkter skulle transporteras med pråmar till sjön Pyhäselkä och Saimaa. Utrasågverkets produkter transporterades med pråmar men det var ganska svårt att använda denna transportmetod för Kuurnasågverket produkter då Utrankoskiforsen var full med grund.
När Arppe fick tillståndet att bygga ett sågverk i forsen Kuurnankoski tog landshövdingen även beslut om rensning av Pielisjokiälven. Nurmesbor klagade över deras betungande dagsverken och antagligen insåg Arppe att det skulle ta lång tid innan rensningen blev gjord. Arppe beslöt att göra någonting själv.
Kuurnankoskisågverket byggdes 1832 - 1834 och senaten gav Arppe tillstånd att använda endast en gren av forsen. Han tvingades också att bygga en damm som var utrustad med översvämningsluckor i sundet. Ett sådant arbete förutsatte specialexpertis och man vet att Arppe anställde arbetsledare som var utbildade i statens tjänst. Arppes lösning av transport av sågade trävaror var en mycket framsynt. När Kuurnankoskisågverket byggdes, anlades samtidigt en slusskanal i Utraforsen. Den första kanalen i Utra kan alltså kallas Arppes sluss.
Det finns bara några få uppgifter om slussbyggandet och slussens utseende och dessa uppgifter är bara några korta notiser. Orsaken till detta är att det inte finns några myndighetsdokument. På den tiden behövdes inga tillstånd för att bygga en sluss. Tillstånd förutsattes endast om hela vattenleden skulle ha stängas eller om slussen skulle förhindra rensningen eller transport. Arppe använde endast sina egna pengar för arbetet. Sågverkens arkiv gällande slussbygget har försvunnit. Enligt uppgifterna anställde Arppe utbildade arbetsledare i planering av en sluss.
Platsen där slussen var belägen känner man till då den finns med på en ritning som troligen var gjord 1839 för byggandet av Utra båtkanal.
Slussen ligger vid östra sidan av forsens huvudled i den nuvarande stadsdelen Utra. Stället var mycket bra valt för det fanns ett skyddat sund uppströms där det var lätt att styra pråmarna till slussen. Själva slussen hade gjorts av plankor och sten och den var cirka 40 meter lång och 6 meter bredd.
Arppes sluss användes endast några få år då invånarna vid Pielisjokiälven ansåg att dammen i Kuurna hindrade både transporter och fiske. Forsrensningsdirektionen hade en kritisk attityd mot några kvarnar och sågverk som byggts på 1840- och 1850-talen. 1848 beslutade direktionen att Arppe antigen måste riva sågverket eller flytta det till ett annat ställe. Arppe ville inte flytta så han rev sågverket 1850. Slussen behövdes inte längre för transporter och när båtkanalen öppnades 1853 tog trafiken slut i Arppes sluss.

Arppes sluss i dag
Några delar av Arppes sluss finns kvar i dag, mestadels väggstenar och bottenplankor som du ser på bilderna. Slusskammaren är torr på grund av att vattennivån har ändrats. Utrankoskiforsen har försvunnit på grund av 1970-talets förändringar, men de slipade bottenstenarna finns kvar. Det lönar sig också att besöka Utransaaret som är ett fritidsområde. I området ligger flera kanaler som var avsedda för sågverket inte för båtar och fartyg.

Det finns bara några centimeter vatten i slussen.

Stenarbete från 1832.

Bottenplankor.

Det finns bara några centimeter vatten i slussen.

Stenarbete från 1832.

Bottenplankor.

© Bilderna tagna 2004 av Riitta Kankkunen

Utra kanal, Utra båtkanal 1850 - 1853
På grund av Pielisjoki älvens starka ström byggdes det en öppen båtkanal i Utra 1853. Kanalen var 260 meter lång och cirka 3,6 meter bredd.

Utra slusskanal 1874 - 1875
Slussbyggena påbörjades i juli 1874 samtidigt i Utra, Kuurna och Häihä. Ändamålet var att öppna farleden så snabbt som möjligt från staden Joensuu till Jakokoski och från sjön Pielinen till Kaltimo i socknen Eno. En ny sluss byggdes i den gamla båtkanalen genom att utvidga den och genom att bygga ett slussverk av trä. I april 1875 blev utvidgningsarbetet färdigt och slussen och kanalvaktens byggnader blev färdiga under samma år.
En svängbro byggdes över slussen för att möjliggöra trafik till sågverken i Utra. Kanalen öppnades för trafik den 9 juli 1875.

Kanalens dimensioner

Total längd

Total lyfthöjd

Antal slussar

Slussens längd

Nyttolängd

Slussens bredd

Slussens djup

414 m

? m

1

35,6 m

? m

7,7 m

2,1 m


Utra timmerflottningssluss 1948 - 1951
Arbetetna med att bygga den nya Utra timmerflottningsslussen påbörjades 1948. Den nya slussen som tillfälligt öppnades för trafik den 12 juni 1951 byggdes på den gamla slussens plats. Invigningsfesten hölls den 31 augusti 1951. Slussen byggdes av betong och utrustades med vertikala sektorportar av järn. Öppning av portarna möjliggjorde fyllningen och tömningen av slussen, det vill säga,. portarna är inte utrustade med luckor.
Öppning och styrning utfördes helt elektroniskt av kanalvakten. Slussens totalpris var 111 miljoner mark. Slussbygget leddes av överingenjör Santeri Kiianlinna. När den nya timmerflottningsslussen i Kuurna, se Kuurna kanal, blev klar kunde man sluta använda Utra timmerflottningssluss då vattennivåerna blev desamma.

Kanalens dimensioner

Total längd

Total lyfthöjd

Antal slussar

Slussens längd

Nyttolängd

Slussens bredd

Slussens djup

414 m

? m

1

175 m

? m

8,0 m

2,5 m


Utra kanalen i dag
Endast timmerflottningsslussen finns kvar i Utra. Den används inte längre för trafik på grund av den öppna kanal som byggdes 1971 när Pielisjokifarleden byggdes om. Slussen och portarna är i ganska bra skick, men slussvaktens torn har vandaliserats, exempelvis har nästan alla fönster krossats. Nu ägs kanalområdet av staden Joensuu. Området är skyddsobjekt och hör till klass 1, vilket betyder ett nationellt eller lokalt viktigt område där helheten inte får ändras och områdets karaktär måste bevaras. En del av området används av Finska sjöfartsverket som tillverkar sjömärken i här. Järvi-Suomen Uittoyhdistys (lokal timmerflottningsförening) har en del av området där timmerbuntar dumpas i vattnet.

Timmerflottningsslussen

Bron över slussen. Före grävning av den nuvarande öppna kanalen på 1970-talet kunde man gå längs bron från kanalen till stadsdelen Utra.

En öppen port och en tillfällig bro

Kanalvaktens torn

Timmerflottningsslussen

Bron över slussen. Före grävning av den nuvarande öppna kanalen på 1970-talet kunde man gå längs bron från kanalen till stadsdelen Utra.

En öppen port och en tillfällig bro

Kanalvaktens torn

© Bilderna tagna 1982 av Riitta Kankkunen

Timmerflottningsslussen på sommaren 2004.

Kanalvaktens torn

Bron

Slussen motströms. Portarna är alltid öppna och strömmen är ganska stark.

Timmerflottningsslussen på sommaren 2004.

Kanalvaktens torn

Bron

Slussen motströms. Portarna är alltid öppna och strömmen är ganska stark.

© Bilderna tagna 2004 av Riitta Kankkunen

Kanalens stenverk och sjöfartsverkets byggnader bakom björkarna.

Här fanns en gren av Utrankoski fors. Bron gick över forsen. Den gamla träbron har nästan försvunnit och en ny och lätt bro byggdes på 1980-talet. Vägen tar till stranden av den nuvarande öppna kanalen.

Den nuvarande öppna kanalen och farleden nedströms. Fritidsområdet Utransaaret och Arppe slussen ligger på höger och den gamla timmerflottningsslussen på vänster bakom buskarna.

Kanalens stenverk och sjöfartsverkets byggnader bakom björkarna.

Här fanns en gren av Utrankoski fors. Bron gick över forsen. Den gamla träbron har nästan försvunnit och en ny och lätt bro byggdes på 1980-talet. Vägen tar till stranden av den nuvarande öppna kanalen.

Den nuvarande öppna kanalen och farleden nedströms. Fritidsområdet Utransaaret och Arppe slussen ligger på höger och den gamla timmerflottningsslussen på vänster bakom buskarna.

© Bilderna tagna 2004 av Riitta Kankkunen

Riitta Kankkunen © 2005

 


Källor: Myllykylä T. Suomen kanavien historia. Helsinki: Otava 1992. Pieni tietosanakirja. Del IV. Helsinki: Kustannusosakeyhtiö Otava; 1928. Riitta Kankkunens egna besök mellan 1969 - 2004.
Sänd gärna kommentarer och fler uppgifter till: mig!

Tämä sivu on suomeksi

Tryck på denna slussport för att komma tillbaka till samlingssidan för finska kanaler.

 

Denna sida ändrades senast 12-10-16