Kuurna kanal
Kuurnan kanava

1874 - 1879
Den nuvarande Kuurnakanalen hittar du lättast genom att åka landsväg nummer 6 norrut mot Kajana från staden Joensuu. Ungefär 13 km från Joensuu ligger det en korsning där du tar väg nummer 73 mot Lieksa. Kör några kilometer tills du ser skylten Kuurna och Paihola åt höger. Kör vidare och du ser skylten Kuurna på höger sida. Några kilometer senare ser du kanalen och vattenkraftverket.
Den gamla Kuurna kanalen ligger ganska nära den nya kanalen. Du får köra tillbaka lite tills du ser en asfalterad lokalväg åt höger mot Kuurna by. Kör vidare på lokalvägen och ta höger i den andra korsningen, en grusväg. Du får lämna bilen här för vägen är ganska smal. Gå vidare och ta till vänster. Här ser du vatten och en väg anlagd på en bank. Gå över banken genom skogen och nu är du framme. Jag rekommenderar att du skaffar dig Grundkartan nummer 4224 10 PAIHOLA som säljs av Lantmäteriverket. Med kartan hittar du ganska lätt fram för den gamla kanalen ligger mellan namnen Tuomela och Räihälä. Den nya kanalen har märkts ut i kartan som Kuurnan kanava.


 

Den första Kuurna kanalen 1874 - 1876
Då båtkanalerna byggdes i älven Pielisjoki mellan 1850 och 1853 gjorde man endast en dragväg av timmerkistor i Kuurna. Bygget av Kuurnakanalen påbörjades i juli 1874 samtidigt med kanalerna i Utra och Häihä. Man ville inte stänga älven för en lång tid utan man ville öppna en farled redan i början av arbetet mellan Joensuu och Jakokoski samt från sjön Pielinen till Kaltimo i den nuvarande socknen Eno.
Grävarbetet i Kuurna avslöjade att terrängen hade granskats bristfälligt. Nästan hela kanallinjen bestod av berg och detta var orsaken till att man ville bygga en stensluss. Kanalen borde ha öppnats för trafik under år 1875, men brytningen tog längre än man hade väntat. Stenmaterialet var inte tillräckligt starkt för att man skulle kunna bygga slussen direkt i berget utan den fick muras av huggen sten. Kuurnakanalen öppnades för trafik den 15 juni 1876.

0Kanalens dimensioner

Total längd

Total lyfthöjd

Antal slussar

Slussens längd

Nyttolängd

Slussens bredd

Slussens djup

798 m

? m

1

35,6 m

? m

7,7 m

2,1 m

Slussen är fylld med vatten och snart börjar vattennivån sänka. Skeppet heter M/S Vinkeri.

Övre porten och bron över kanalen

Nedre porten öppnar

Slussen är fylld med vatten och snart börjar vattennivån sänka. Skeppet heter M/S Vinkeri.

Övre porten och bron över kanalen

Nedre porten öppnas

© Bilderna tagna av Kyllikki Kankkunen 1991

Fartyget seglar ut under porten.

Här ser kanalområdet ut. Vattenkraftverket Kuurna är på höger.

Vägen vid den gamla Kuurnakanalen.

Fartyget seglar ut under porten. Bild: Kyllikki Kankkunen, 1991.

Så här ser kanalområdet ut. Vattenkraftverket Kuurna är på höger. Bild: Kyllikki Kankkunen, 1991.

Vägen vid den gamla Kuurnakanalen. Bild: Riitta Kankkunen, 2001.

Vägen vid den gamla kanalen.

Ett minne av den gamla kanalen och vägen till picknickplatsen.

Det gamla kanalområdet uppströms. Man kan fortfarande skilja formen av det gamla stenarbetet.

Vägen vid den gamla kanalen.

Ett minne av den gamla kanalen och vägen till picknickplatsen.

Det gamla kanalområdet uppströms. Man kan fortfarande skilja formen av det gamla stenarbetet.

© Bilderna tagna 2001 av Riitta Kankkunen

Den andra Kuurnakanalen 1968 - 1971
När den nya Kaltimokanalen byggdes planerades det att hela älven Pielisjoki förvandlas till en farled som kan användas för flottning av timmerbuntar. Enligt planen skulle det byggas ett vattenkraftverk och en timmerflottningssluss i Kuurnankoski fors. Dammen skulle möjliggöra höjning av vattennivån så att forsarna ovanför Kuurna försvann och de gamla slussarna inte längre behövdes. Man ville påbörja arbetet i Kuurna redan efter Kaltimo kanalen och en syneförrättning hölls i oktober 1958. Den nya vattenlagen som då förbereddes förorsakade svårigheter för planen. Enligt lagen måste byggaren, Kuurnan Voima Oy, köpa alla de områden som skulle hamna under vatten. Detta var en av de frågor som försenade arbetet. Vattenkraftverket fick byggnadstillstånd i juni 1967.

Slussbygget
Byggandet av en timmerflottningssluss påbörjades 1968. Enligt planen gjordes det en sluss vars storlek och princip motsvarar Kaltimo slussen (se Kaltimo kanal). Den nya Kuurna slussen öppnades för trafik i juli 1971 samtidigt med den öppna kanalen i Utra.

Kanalens dimensioner

Total längd

Total lyfthöjd

Antal slussar

Slussens längd

Nyttolängd

Slussens bredd

Slussens djup

? m

5,6 m

1

85 m

? m

16 m

2,4 m


Följder av den nya Kuurna kanalen
En viktig följd av bygget av den nya Kuurnakanalen var att de gamla slussarna stängdes i Saapaskoski, Jakokoski, Haapavirta, Paihola och Kuurna (se dessa). Strandlinjen av Pielisjokiälven förändrades radikalt då vattennivåerna höjdes. Stora områden hamnade under vatten, även de gamla slussarna i Kuurna och Paihola kom under vatten. Efter byggnadsarbetet i Kuurna fanns bara en av de gamla slussarna i Pielisjoki, den i Joensu kvar.

Det gamla kanalområdet.

Formen av vallen finns kvar.

Timmerflottningsföreningens byggnader och bogserbåtar i Utra i staden Joensuu.

Bogserbåten Parkko och en pråm lämnar Kuurna slussen.

Det gamla kanalområdet. Bild: Riitta Kankkunen, 2001.

Formen av vallen finns kvar. Bild: Riitta Kankkunen, 2001.

Sagoskogen och en gammal pollare på kanalön. Bild: Riitta Kankkunen, 2001.

Bogserbåten Parkko och en pråm lämnar Kuurna slussen. Bild: Riitta Kankkunen, 1995.

© Bilderna tagna 2004 av Riitta Kankkunen

Filmhistoria
Enligt en bok som behandlar byn Paihola har Pauli Kilpeläinen gjort en kortfilm av älven Pielisjoki mellan Kuurna och Joensuu på 1950-talet. Filmen visar hur älven såg ut före höjning av vattennivån.

Kuurna kanaler i dag
Den nya Kuurnakanalen används flitigt av sjöfarten och renoverades för ett par år sedan. Kanalen ser ut som när den byggdes 1971.
Den gamla Kuurnaslussen finns kvar men ligger under vatten. Vattendragens form och strandvallar påminner om en gammal kanal. Om man går bredvid kanallinjen kan man se några av kanalens stenpollare. Avståndet mellan fastlandet och kanalön är kort men strömmen är mycket stark så det lönar sig inte att försöka simma över för vattnet är också mycket brunt och man kan lätt skada sig mot slussväggar som ligger under vattenytan.
Området används av båtturister som övernattar där. Farleden genom kanalen har märkts med remmare. Den gamla Kuurnakanalen nämns i boken Saimaan käyntisatamat ja kanavat som presenterar alla ställen där det är möjligt att lägga till. Boken varnar för den gamla slussens stenväggar som det är lätt att köra på om man inte är försiktig. Det finns en brygga i den gamla kanalen och den är avsedd för båtar

Riitta Kankkunen © 2005


Källor: Myllykylä T. Suomen kanavien historia. Helsinki: Otava; 1991.Saimaan käyntisatamat ja kanavat 20032004. Jyväskylä: Päijätmart Ky; 2003. Riitta Kankkunens egna besök på plats.
Sänd gärna kommentarer och fler uppgifter till: mig!

Tämä sivu on suomeksi

Tryck på denna slussport för att komma tillbaka till samlingssidan för finska kanaler.

 

Denna sida ändrades senast 15-11-14