Klicka för slussprofil

Telemarkskanalen

Telemarkskanalen består av två kanaldelar: Norsjø-Skien-kanalen som förbinder Norsjøn med havet via slussar i Løveid/Skotfoss och Skien, och Bandak-Norsjø-kanalen, eller bara Bandak-kanalen, som den också kallas och som går mellan Norsjø och sjöarna Nomevatn, Flåtvatn, Kvideseidvatn och Bandak.
Från Norsjøn går även en farled genom Sauerelva till Heddalsvatnet.
Från Skien till Dalen längst in i Bandak är farleden drygt 100 kilometer, knappt 60 sjömil och från Skien till Notodden längst upp i Heddalsvatnet är det drygt 50 kilometer, knappt 30 sjömil.

Herøy

 

Inne i Porsgrunn finns ytterligare en liten kanal för båtar med max 2,5 meters höjd, 2,2 meters djupgående och en maximal bredd av 3,3 meter: mellan fastlandet och Herøy, över Gunnekleivfjorden och genom en tunnel. Denna led kan alltså användas som genväg för lite mindre båtar.
Läs mer om den här

 

Skienselva

Kanalbryggan i Skien

Sauarelva

Skotfoss

Skienselva

Kanalbryggan i Skien

SS Henrik Ibsen kör numera regelbundna turer i Telemarkskanalen. Tidigare gick den i Göteborgs skärgård under namnet Styrsö.
© Bilden tagen 2005 av Martin Johansson

Løveid/Skotfoss


Sauarelva

Ulefoss

Eidsfoss

Vrangfoss

Lunde

Sauarelva

Ulefoss

Eidsfoss
© Bilden tagen 2008 av Ulla Gytel

Vrangfoss

Lunde
© Bilden tagen 2008 av Ulla Gytel


Idyll

Idyll

Idyll vid kanalen

Idyll vid kanalen
© Bilderna tagna 2008 av Ulla Gytel


Kjeldal

Hogga

Sundkilen bro

Dalen

Gummidämme vid slussen i Kjeldal. Ett likadant dämme finns vid slussen i Lunde.
© Bilden tagen 2008 av Ulla Gytel

Hogga

Sundkilen svängbro för järnvägen och nya landsvägsbron vid Kviteseid.

© Bilden tagen 2008 av Ulla Gytel

Bandak och Dalen


Total längd

Total lyfthöjd

Antal slussar

Max båtlängd

Max båtbredd

Max båtdjup

Max masthöjd

Max fart

105 km

72 m

18

31,4 m

6,6 m

3,1 / 2,5 m

16,0 / 12,8 m

5 knop

 

Kort historia:
Sedan århundraden har det brutits brynsten bland annat i Lådal vid Bandakvatnet och transporterna av denna sten skedde med roddbåtar över sjöarna och med häst och vagn mellan sjöarna tills Bandak-kanalen öppnades för trafik och transporterna därmed underlättades och blev avsevärt snabbare.
Det var kanaldirektören Engebret Soot som gjorde upp planerna för Norsjø-Skien-kanalen och arbetena genomfördes under åren 1854 till 1861under ledning av ingenjörslöjtnanten Johan Tullin Thams.
Under åren 1887 till 1892 byggdes så Bandak-kanalen under ledning av Axel Borchgrevinck.

Siste reise:
Et kapitel i europeisk industrihistorie er over. Nedleggelsen av Union Fabrikker i Skien førte også til at det aldri mer skal slepes tømmer i Norge.
Slepebåten Triset gjør en knops fart over Norsjø i Telemark med 5.500 tonn tømmer på slep. Det vil si 360 bunter med ubarket gran, som tilsvarer 180 lastebillass. Slepet starter ved Notodden og skal til Union Fabrikker ved Skien, hvor det skal bli bokpapir. Det er siste gang det slepes tømmer over Norsjø.
I fjor besluttet Norske Skog at papirfabrikken Union skal nedlegges. Fire hundre arbeidsplasser forsvinner, inkludert ni stillinger ved Skiensvassdragets Fellesfløtningsforening.
De ni er de siste tømmerfløtere i Europas siste aktive fløtningsvassdrag. Slepet splittes før det skal ned Løveid sluser ved Skotfoss. De siste årene er det utført mellom tolv og femten tømmerslep årlig fra Notodden til Skien. Slep på 400 bunter tømmer tilsvarer opp mot 100.000 kubikk.
Det er sjelden slepet ryker, da må man plukke sammen løstømmer etterpå. Kanalen til Skien ligger ti meter lavere enn Norsjø. Det blir sluset åtti bunter om dagen. Slusekammeret kan bare ta fem bunter om gangen.
Ned for slusene tar slepebåten Maar med seg førti bunter ned til Skien.
Når alt tømmeret er ankommet til Skien, skal tømmerfløterne bruke våren 2006 på å rydde opp langs vassdraget og fjerne fløteranleggene. Så blir fløterhakene hengt opp på veggen for siste gang, og over tre århundrer med organisert fløting i Telemark er over.
(Sammendrag av fotoreportasje ved Rein Borgen i Aftenpostens Magasin 10.02.2006)

Telemarkskanalen har en egen hemsida på Internet.


Källor:
Sänd gärna kommentarer och fler uppgifter till: mig!

Tryck på denna slussport för att komma tillbaka till samlingssidan för nordiska kanaler.

 

Denna sida ändrades senast 17-01-18