Ihari led
Iharin uoma

Ihari fors fanns förr i Kangasala kommun mellan Längelmävesi sjö och Pälkänevesi sjö i Kumo älvs sjösystem. Där finns en smal landtunga som bryter båtfarleden mellan Längelmävesi sjö och Pälkänevesi sjö.
Nu finns planer på att den skall grävas upp, att en landvägsbro skall byggas över den och en farled märkas ut. Det skulle öppna en helt ny förbindelse mellan Längelmävesi sjö och Pälkänevesi sjö som blir nästan 10 km lång.
Leden skulle vara avsedd för nöjesbåtar. Leden behöver ingen sluss då Längelmävesi sjö och Pälkänevesi sjö ligger på samma nivå.

En intressant historia
Ihari fors har en mycket intressant historia. Före år 1604 var Längelmävesi sjö, Vesijärvi sjö och Pälkänevesi sjö en sjöbassäng som avvattnades via Sarsa ström och fors till Roine sjö. Det fanns också en liten bäck som hette Hykiä bäck mellan Pälkänevesi sjö och Mallasvesi sjö.
Men i början av juni år 1604 inträffade en av den största naturkatastroferna i Europa. Det var en stor översvämning efter en svår vinter då det har varit ett par meter snö. Översvämningen bröt sig genom sandåsen vid Hykiä bäck och vattnet från Pälkänevesi sjö störtade till Mallasvesi sjö.
Då vattenytan av Pälkänevesi sjö sänktes började Längelmävesi avvattnas till Pälkänevesi sjö och vid Ihari by bildades en fors. Längelmävesi sjös vattenyta sänktes snabbt och Sarsa fors sinade under en natt. Sarsa var en viktig kvarnby med tolva kvarnar. Efter den natten det fanns där kvar bara några tjärnar som man kan se än idag. Längelmävesi sjönk över fyra meter och Vesijärvi blev en egen sjö som avvattnades till Längelmävesi via lillia Vääksynjoki älv som tidigare varit den breda Sarsa ström och sund mellan Längelmävesisjön och Vesijärvi sjö.
Förklaringen till dessa händelser började att klarna först år 1926 då geologen Edv. Blomqvist förstod att det var landhöjdingen tillsammans med den stora översvämningen som orsakade allt. En svensk Carl Nordling skrev på 1950-talet i en artikel att Längelmävesi sjös vattenyta var ovanligt hög på våren år 1604. De gamla strömriktningarna hade varat många tusen år och under den tiden hade landshöjdingen varit sex meter i Kangasalaområdet.
Längelmävesisjön avvattnades via Ihari fors mer än 200 år, men 1830 sinade även Ihari fors. Skälet var kanalbygget i Kaivanto där kanalkonstruktionerna brast och Längelmävesis vatten forsade till Roine sjö. Längelmävesi sjös vattenyta sjönk då mer än 1,5 meter.

Tarmo Hurskainen © 2006

Läs också om Kostia ström
Läs också om Kaivanto kanal






Källor: En artikel av Jorma Mäntylä/Tiede -magasin.
Sänd gärna kommentarer och fler uppgifter till: mig!

Tämä sivu on suomeksi

Tryck på denna slussport för att komma tillbaka till samlingssidan för finska kanaler.

 

Denna sida ändrades senast 12-10-16