Läs om Orsa | Läs om farlederna i Siljan | Läs om Rättvik |
Läs om Marielundsbron | Läs om Leksand | Läs om Insjön |
Läs om Gråda kanal | Läs om Djurås | Läs om trailing vid Amsberg | Läs om Matjes Emils Brygga |
Läs om trailing vid Färjegårdarna | Läs om kanalerna i Torsång | Läs om farlederna i Runn |
Läs om Gustafs | Läs om Fäggeby | Läs om Dala Husby | Läs om Grådö hamn |
Läs om Avestas hamnar | Läs om Utsund | Läs om Näs Bruk | Läs om Hovnäset |
Att locka stat, kommuner och landsting att satsa enorma 11 till 12 miljarder kronor på en kommersiell kanalisering av Dalälven har visat sig vara svårt. Under senare år har entusiaster i Dalarna därför räknat på vad som behövs för skapa en farled som kan räknas hem på en lägre nivå.
1993 gjordes en utredning om möjligheterna för turistnäringen att ekonomiskt bära ett kanalprojekt. Det var byggnadsingenjörer under vidareutbildning vid Wallinsskolan i Borlänge som analyserade läget. Här visade sig nya möjligheter.
Man krympte kanalprojektet så att turistbåtar skulle kunna ta sig från Orsa till sjön Runn, vidare söderut på Dalälven och slutligen till Strömsholms kanal. På vissa sträckor över sjöar och på Dalälven, på andra sträckor via landtransport.
Efter en rad förberedande undersökningar och utredningar fick projekt Farled Dalarna under hösten 2004 drygt 9 miljoner kronor i bidrag från EU för en grundlig förstudie och lika mycket i bidrag från berörda kommuner och landsting.
Planerna är att båtar skall köras på trailer förbi alla hinder inom Borlänge. Det är en sträcka på cirka 7 kilometer.
En fast bro och ett par flottbroar behöver byggas om eller göras öppningsbara.
En ny kanal grävs och anläggs där den gamla påbörjade Gråda kanal idag finns.
Trailertransport cirka 50 kilometer till sjön Barken vid Smedjebacken och Strömsholms kanal.
I de förstudier som gjorts beräknas kostnaden för att genomföra denna bantade version av Dala kanal till cirka 50 miljoner kronor. Man har också kommit fram till att denna farled kan bära sina egna driftskostnader.
Förstudier har pågått under 2005 och 2006. Under detta skede slutfördes så gott som alla samråd, miljöutredningar och tillståndsprocesser, arkeologiska undersökningar, detaljplanering av kanal, slussar och broöppningar, kartering och utrprickning av farleden. Då skapades också flera trailingmöjligheter, ankringsplatser och gästhamnar utmed farleden.
Tyvärr gick projektet i stå under 2007. Detta sedan de samverkande kommunerna kommit fram till en totalkostnad på minst 90 miljoner kronor, vilket de fann alltför mycket. Den största kostnaden var att bygga Gråda kanal och att göra två flottningsbroar öppningsbara.
Under 2007 lämnades i alla fall ansökan till Miljödomstolen om att få bygga Gråda kanal med slussar, samt att göra flottningsbroarna öppningsbara. Denna ansökan har nu beviljats. Tillståndet gäller under tio år.
Men Sparbankskrisen och finanskrisen kom emellan. Farled Dalarna har helt enkelt inte fått nödvändig ekonomisk hjälp för att fortsätta utbyggnaden i den takt man önskat.
Farled Dalarna Ekonomisk Förenings ordförande Bertil Daniels har sagt till Dalarnas Tidningar att föreningens slutmål ligger fast, men att man nu tvingas jobba med mindre etapper.
Föreningens vice ordförande, Monica Rönnlund, säger till samma tidning att visionen lever kvar. Hon hoppas att konjukturen skall vända så att visionen kan förverkligas inom de tio år som miljötillståndet gäller.
Hela projektet beräknas alltså kosta drygt 90 miljoner kronor och redan har drygt 15 miljoner kronor investerats.
Tyvärr gick föreningen i konkurs 2010 och sedan dess har hela projektet legat på is.
Här kan du följa en tänkt förlängning av Kolbäcksån, från Smedjebaken till Ludvika.
Tryck här för att komma tillbaka till kanalstart-sidan.
Denna sida ändrades senast 15-03-21