Bergslagskanalen

Klicka för slussprofil

Vattenled mellan Karlskoga, Storfors och Filipstad i Värmland.

 

Bruksägarna ville snabba upp transporterna av sina produkter. I första hand ner till utskeppningshamnen i Kristinehamn vid Vänern. För detta byggdes en rullbana mellan Sjöändan och Kristinehamn, markerad med grönt på kartan till höger. Sjöändan ligger vid Bergsjöns sydspets och för att få fram pråmfrakterna dit från Hyttsjön byggdes redan under 1630-talet Norsbäcks kanal.

Karlskoga och Bofors fick förbindelse med rullbanan från Sjöändan 1852, då farleden i Timsälven förbättrades och kanal och sluss byggdes vid Knappfors.

1857 öppnades så Asphytte- och Bjurbäckskanalerna för trafik och därmed fick bruk och handelsmän i Filipstad tillgång till den snabba leden till Kristinehamn.

Sist ut var bruket i Storfors. På egen bekostnad byggde de Prästbäckens kanal så sent som 1906 då i praktiken all annan frakttrafik på kanalen upphört.
Storforsälven från sydliga delen av Storfors är farbar och mynnar i sjön Öjevettern.
Bilder från Storforsälven

Funderingar har funnits på att göra Timsälven farbar ut i sjön Möckeln. Därifrån fanns planer på att kanalisera Letälven ner till sjön Skagern och vidare via Gullspångsälven ut i Vänern. Ofta har dessutom Skagern och Gullspångsälven nämnts i samband med de aldrig förverkligade planerna på Svea kanal, vilken tänkts förbinda Mälaren med Hjälmaren och Vänern.


Övre slussen i Bjurbäcken
Övre slussen i Bjurbäcken på en litografi av J.H. Strömer publicerad i Franz von Schéeles och Uno Troilis planschverk "Wermland i teckningar" 1858-1867.

Asphyttans klaffbro

I Bjurbäckens slussar

kanaldagen 2002

Asphyttans klaffbro

I Bjurbäckens slussar
Foto: Arne Larsson

Kanaldag med kanottävling 2002
Foto: Jan Olsson


Monitor i Bjurbäckens slussar

Kanoter i Bjurbäckens slussar

"Flottning" på Bjurbäckens kanal
Foto: Rolf Nilsson

Monitor i Bjurbäckens slussar
Foto: Rolf Nilsson

Kanoter i Bjurbäckens slussar
Foto: Rolf Nilsson

 

Total längd

Total lyfthöjd

Antal slussar

Max båtlängd

Max båtbredd

Max båtdjup

Max masthöjd

Max fart

64 km

16 m

6

20,7 m

3,6 m

1,2 m

2,1 m

knop

 

Kort historia:
Det som nu kallas Bergslagskanalen består egentligen av en rad kanaler som byggts vid olika tillfällen, och som idag vårdas som ett kulturminne och nyttjas främst av båtturister.
Anledningen till alla dessa kanalbyggen var givetvis att underlätta transporterna från de hyttor och hammarbruk som tidigt fanns i Filipstads bergslag. Här var transportvägarna få och dåliga. De många sjöarna utnyttjades för transporter, men mellan sjöarna tvingades man släpa godset över land vilket var både kostsamt och tidsödande.
I första hand ville bruksägarna ha en förbindelse ner till Kristinehamn i Vänern som var den stora utlastningsstationen. Den första kanaldelen byggdes redan på 1630-talet. Det var Norsbäcks kanal mellan sjöarna Hyttsjön och Bergsjön. Detta är en av Sveriges äldsta kanaler, men transporttiden mellan Filipstad och Kristinehamn var fortfarande för lång. Det kunde ta flera månader för en last att komma från Filipstad till Kristinehamn.
När man dessutom betänker att 20 000 skeppund stångjärn - cirka 4 000 ton - årligen transporterades mellan Filipstad och Kristinehamn för 200 år sedan och man vet att en vagnslast var 2 skeppund då förstår man vikten av snabba båttransporter.
Under 1700-talet kom flera förslag om att underlätta transporterna. Bland annat ett från brukspatronen vid Storfors som 1775 föreslog en kanal från Bergsjöns sydspets, Sjöändan, till Kristinehamn. Men ingenting gjordes.
Vid början av 1800-talet var det handelsmännen i Filipstad som begärde och fick en snabb utredning till stånd, men resultatet av utredningen väckte så kraftiga protester att ingenting blev gjort.
1833 anlitade bruksägarna runt Filipstad för egen räkning överstelöjtnanten J. Edström och lät honom utvärdera alla de tidigare kanalförslagen. Detta gick snabbt och redan efter en månad hade Edström kommit fram till att en kanal borde få den sträckning som den har idag. Godset skulle transporteras på båtar fram till Sjöändan och sedan på rullbana ner till Kristinehamn.
Först efter ytterligare 14 år bildades det kanalbolag som skulle bygga och driva kanalen och 1853 kom själva arbetena igång. Trots de primitiva metoderna gick arbetet fort och 1857 kunde Bjurbäcks kanal och Asphyttekanalen invigas och trafiken komma igång. Bjurbäcks kanal är tre kilometer lång och förbinder sjöarna Stora Lungen och Aspen och Asphyttekanalen är 275 meter lång och förbinder sjön Aspen med sjön Daglösen.
Kanalbolaget hade beräknat kostnaderna för bygget till 130 000 riksdaler. Den faktiska kostnaden blev 308 000 riksdaler! Ändå blev kanalen en verklig succé, men dess storhetstid kort.
1874 öppnades Östra Värmlands Järnväg och den lockade till sig de viktiga transporterna. Frakttrafiken på kanalen upphörde i praktiken redan 1876 även om det fortfarande förekom en hel del passagerartrafik. De låga inkomsterna från denna räckte inte till för att underhålla kanalen som successivt förföll. Ironiskt nog stod järnvägsbolaget som ägare även till kanalen.
1917 övergick ansvaret för kanalen till Statens Järnvägar och underhållet blev än sämre. 1936 lyckades SJ få den allmäna farleden i kanalen avlyst och kunde därmed stänga de öppningsbara broarna.
Men många i bygden ville behålla kanalen som ett historiskt minnesmärke och 1939 bildades Föreningen Filipstads Bergslags Kanal. 1945 lyckades föreningen få ett avtal med staten om dispositionsrätt och 1947 kunde föreningen åter öppna kanalen för trafik efter flera omfattande reparationer och 1952 klassades den åter som allmän farled.
Föreningen har sedan dess lagt ner ett omfattande arbete på att renovera och sköta kanalen på bästa sätt, och den är idag ett mycket uppskattat turistmål, både för de som kommer landvägen och de som föredrar att njuta den båtledes.

Den allra mest intensiva trafiken på kanalen skedde under åren 1865 till 1875. Som mest passerades kanalen av 1 369 ångbåtar och 3 243 pråmar under ett år, 1872, vilket då endast överträffades av Trollhätte kanal. Ett 30-tal ångbåtar var vid denna tid sysselsatta med passagerartrafik på kanalen.
Kanalens trafikinkomst var som mest 25 500 riksdaler under ett år, 1872.
Redan innan Bjurbäckens och Asphyttans slussar byggdes sluss och kanal vid Knappfors. Detta skedde under åren 1850 till 1852 vilket gav Bofors och Karlskoga farbar vattenförbindelse med den rullbana som gick från Sjöändan till Kristinehamn.
Ett annat av de många kanalförslag som väcktes redan under 1700-talet förverkligades av Storfors bruk så sent som 1906, då bruket bekostade grävning av en kanal mellan sjöarna Daglösen och Östersjön.

Förbindelse till Vänern föreslås
Nu finns ett förslag om att förbinda Bergslagskanalen med Vänern. Det var en karlskogabo som föreslog Karlskoga kommun att utreda möjligheterna.
Kultur- och föreningsförvaltningen I Karlskoga nappade på förslaget. Tillsammans med flera andra kommuner i regionen har man ansökt om EU-bidrag för att utreda möjligheterna att förbinda Bergslagskanalen med sjön Möckeln och via Letälven vidare till Vänern.
2008 startades projektet "En destination värd att investera i 2013" drogs igång med Filipstads kommun som projektägare. Projektet har fått bidrag från EU och av dessa har 100 000 kronor satts av för en förstudie om slussar mellan Möckeln och Timsälven/Bergslagskanalen. Denna förstudie skall påbörjas 2010.
Om och när detta projekt genomförs, öppnar det vägen för en fortsättning via Letälven till Vänern.

Statistik över trafiken fram till 1900
Statistik över olika gods 1868

Ingående kanaldelar:

Klicka på kartorna för att se dem större och dessutom bilder från respektive kanal.
Asphyttekanalen:
275 meter lång, byggd 1853 till 1857, en sluss med 5 meter nivåskillnad.

Bjurbäckens kanal: 3 kilometer lång, byggd 1853 till 1857, fyra slussar 10,8 meter nivåskillnad.

Knappfors kanal:
125 meter lång, byggd 1850 till 1852, en sluss med 0,9 meter nivåskillnad.

Norsbäcks kanal:
1,4 kilometer lång, grävd på 1630-talet.

Prästbäcken:
2 kilometer lång, grävd och sprängd 1906. Smal och krokig.

Letälven
Föreslagen förbindelse till Vänern

Kväggeshyttan
Nybyggd kanal

Slussvaktarstuga
Slussvaktarstugan i Bjurbäcken


Källor: Information från Föreningen Filipstads Bergslags Kanal. Föreningen har egen hemsida. Karlskoga Tidning, 26 januari 2008.
Sänd gärna kommentarer och fler uppgifter till: mig!

Tryck här för att komma tillbaka till kanalstart-sidan.

 

Denna sida ändrades senast 13-02-19