Uppsalaleden

Ingen kanal direkt, förbinder Uppsala med Mälaren. Är kanalliknande på sina ställen. Går via Fyrisån, Ekoln, Sigtunafjärden och Stäket.
Uppsala ligger cirka 7,5 km från Fyrisåns utlopp i Mälaren.
Fyrisån uppströms Uppsala är än idag "farbar" ända upp till källsjön Dannemorasjön, om än med flera hinder och dämmen på vägen. Detta gäller då bara för kanoter som alltså måste dras över land på ett antal ställen. Även kanoter avråds från att försöka ta sig flytande genom centrala Uppsala.
Officiell paddelled finns från Fyrishov i norra Uppala upp till Vittholma, ungefär halvvägs upp till Dannemorasjön.

Kort historia:
Förr var det en Mälarvik som gick ända upp dit där Uppsala idag ligger. Gamla Uppsala låg ett gott stycke uppströms Fyrisån, men vid mitten av 1200-talet hade Fyrisån grundats upp så mycket att man beslutade flytta ärkebiskopssätet i Gamla Uppsala till staden Östra Aros vid Fyrisåns dåvarande mynning i Mälaren. Östra Aros döptes om till Uppsala omkring 1270.
Under århundradenas lopp gjorde landhöjning och igenslamning att den forna Mälarviken smalnade av och blev allt svårare att ta sig fram på. Under 1580- och 1590-talen befaller kung Johan III att ån skall rensas upp och göras farbar med fartyg. Delar av den pålning som gjordes kunde skönjas vid strandkanterna ännu vid 1900-talets början.
Från Fyrisån kommer man via Flottsund ut i Ekoln som varken då eller nu vållat sjöfarare nämnvärda hinder. Vid Ekolns sydspets skall man ut i själva Mälaren via Almarestäket.
Det som än idag heter Stäketön var ända fram på 1600-talet en ö, och även i dagens sjökort anges namnet Ryssgraven för det landområde som är förbindelse mellan ön och fastlandet. Utgrävningar som gjordes 1839 visade att här fanns en murad grav som var 3 meter bred och 1,8 meters djup. Här var alltså en gång en kanal grävd, vilket borde varit en av våra äldsta kanaler. Namnet Ryssgraven antyder att man använt ryska krigsfångar som arbetare, men inga uppgifter finns om när den grävts. Ryska krigsfångar användes för arbeten både under Johan III och Karl XII:s tid.
Numera går farleden på östra sidan om Stäketön.

1825 utfördes muddringsarbeten i Fyrisån och farleden var detta år avstängd för trafik. Och på 1840-talet rensades både Almarestäket och Erikssund till ett djup av 2,4 meter.

Total längd
Total lyfthöjd
Antal slussar
Max båtlängd
Max båtbredd
Max båtdjup
Max masthöjd
Max fart

? km
0 m
0
? m
? m
3 m
18 m
3,5 / 5
7 / 12
knop

Ulleråker

			© Bilderna tagna 2002 av Ingemar Nordlund

Flottsund

		© Bilderna tagna 2002 av Ingemar Nordlund
Vy uppströms från Flottsundsbron	Vy nedströms från Flottsundsbron

Eriksund

Sigtuna

Vy uppströms från Eriksundsbron

Eriksund

Vy från Sigtuna uppströms farleden.

Ryssgraven

Almarestäket

Läs mer om Ryssgraven

Läs mer om Stäket här

Källa:
Yngve Rollof, artikel i Tidskrift i Sjöväsendet, 1962.
Sänd gärna kommentarer och fler uppgifter till: mig!

Tryck på denna pil för att komma tillbaka till kanalstart-sidan.

Denna sida ändrades senast 12-11-19

Total längd	Total lyfthöjd	Antal slussar	Max båtlängd	Max båtbredd	Max båtdjup	Max masthöjd	Max fart
? km	0 m	0	? m	? m	3 m	18 m	3,5 / 5 7 / 12 knop