Konnus kanal
Konnuksen kanava

Konnus kanal ligger i kommunen Leppävirta mellan städerna Varkaus och Kuopio.
Ta väg 534 från Leppävirta och kör vidare tills du ser skylten "Konnuksen kanava" till vänster. Avståndet mellan Leppävirta och kanalmiljön är cirka 7 km. Konnus hittar du även genom att köra väg nummer 23 från staden Varkaus ungefär 26 km mot staden Joensuu; väg nummer 534 tar dig till Leppävirta.

Djupfarleden och kanalerna
Djupfarleden mellan städerna Nyslott och Kuopio (via Varkaus) byggdes 1969-1972.
Efter de stora slusskanalbyggena i Taipale och Konnus byggdes fem nya kanaler utan slussar. Pussilantaipale (1969-1970), Alajärvi (1970-1972) och Pitkälänniemi (1971-1972) byggdes mellan sjöarna Unnukka och Haukivesi, samt kanalerna Muuraispuro (1969-1970) mellan Unnukka och Voipaalanselkä och Rahasalmi (1970-1971) mellan Voipaalanselkä och Koirusselkä.
Bottenbredd i alla dessa kanaler är 30 meter.


Den första Konnuskanalen 1836­-1841
Kanalerna i Konnus och Taipale har en gemensam historia. De byggdes nästan samtidigt och är delar av farleden mellan städerna Nyslott och Kuopio.
Kanalbygget påbörjades i slutet av sommaren 1836 med att gräva en kanallinje. Man tog nya arbetsmetoder i bruk både i Taipale och Konnus och berg sprängdes här med krut. Trots detta tog gräv- och sprängarbetet en ganska lång tid på grund av att kanallinjen nedströms bestod av berg och att större delen av arbetskraften koncentrerades till kanalbygget i Taipale.
Slussen i Konnus skulle byggas av trä. Höjdskillnaden var bara tre fot och man ansåg att det inte behövdes ett lika kraftigt system som i Taipale. Dessutom ville man spara på resurser. Från första början hade man tänkt på att lösa kanaliseringsproblemet genom att fördjupa Konnusforsen.
En mycket tydlig slussritning finns kvar, men relationsritningarna har försvunnit och det är svårt att följa hur kanalbygget gick framåt under åren.
Slussbygget påbörjades mellan 1839 och 1840 och slussens övre del blev färdig då. Enligt en ritning hade man byggt slussens stödmurar av sten så som i Taipale. Slussen blev färdig i juli 1841. Farleden mellan sjöarna Koirusvesi och Äimisvesi blev färdig efter några viktiga muddringar under sommaren 1842.
Kanalbyggena i Taipale och Konnus tog ungefär fem år och de var de första slusskanalerna i Finland som staten byggde. Då var de även de nordligaste slusskanalerna i världen - en mycket viktig och fosterländsk sak för Finland som då hörde till Ryssland.

Total längd

Total lyfthöjd

Antal slussar

Total bredd

Max djup

366 m

0,6 m

1

13,6 m

2,15 m


Den andra Konnuskanalen 1865-1867

Två slussar

Gammal sluss i bakgrunden.

Slussens stenverk

Till vänster timmerflottningsslussen från 1917 till 1919. Bakom timmerbuntarna ses slussen från 1865 till 1867.

Slussen från 1865-1867 anas bakom den nuvarande.

Slussens stenverk

© Bilderna tagna av Riitta Kankkunen

Slussen från 1865 - 1867

Hyry förtöjd utanför slussen.

Slussport från 1865 - 1867.

Slussen från 1865 - 1867. Slussen används idag som båthamn.

Hyry förtöjd utanför slussen.

Slussport från 1865 - 1867

© Bilderna tagna av Riitta Kankkunen

Bygget av den andra Konnuskanalen påbörjades i maj 1865. Den placerades lite öster om den gamla kanalen.
Kretsingenjör Lennart Forstén arbetade som övervakare. Ingenjör Bror Berndt Höök var arbetschef, och det fanns flera byggmästare som arbetade som Hööks medhjälpare, men bara A. Brinck har nämnts.
Arbetet startade med grävning. Marken bestod av grus och berg - grävningsarbetet blev färdigt under det första arbetsåret, men sprängningsarbetena tog längre tid. Under det första året använde man 100 000 mark av totalt 250 000 mark som beviljats av senaten för arbetet.
Under det andra arbetsåret fortsatte man brytningsarbetet. Dammar byggdes nedströms och uppströms för att förhindra vattenflödet, men trots detta behövdes det en ångpump; en sådan pump hade man använt också vid bygget av Saimaa kanal.
Brytningsarbetena avslutades under 1866. Samma år bröt och murade man en stensluss. Enligt originalplanen borde man ha gjort en sluss, som motsvarar Saimaa kanals slussar, nämligen längd 35,6 m, bredd 7,42 m och djup 2,67 m. Under arbetet beslöt man i alla fall att bygga en 59,4 meter lång sluss. Denna lösning möjliggjorde slussning av två båtar samtidigt. Slussen blev också bredare än förebilden, 7,7 meter.
Det finns inte några skriftliga uppgifter om dessa förändringar men det är sannolikt att de skedde efter överenskommelse mellan arbetsledningen och staten. Den nya slussen, förutom slussportarna, blev färdig i slutet av året 1866.
Vintern 1866-1867 var mycket hård och lång och den förorsakade problem under det tredje arbetsåret. Vatten och is röjdes från slussen och det blev dyrt. Så småningom blev det sannolikt att pengarna tog slut och staten beviljade ytterligare 20 000 mark.
Den andra Konnusslussen blev färdig för trafik i slutet av juni 1867, men finslipning fortsattes också 1868. Kanalens totalkostnader var 272 000 mark.

Total längd

Total lyfthöjd

Antal slussar

Total bredd

Max djup

267 m

0,6 m

1

7,7 m

2,67 m


Den tredje Konnuskanalen 1917-1919

Timmerflottningsslussen byggdes 1917 till 1919 över den äldsta slussen i Konnus.

Timmerflottningsslussen sedd från andra hållet.

Timmerflottningsslussen byggdes 1917 till 1919 över den äldsta slussen i Konnus.

Timmerflottningsslussen sedd från andra hållet.

© Bilderna tagna av Riitta Kankkunen

Den första Konnuskanalen (1836-1841) byggdes om till timmerflottningssluss under åren 1917 till 1919 genom att dimensionerna utvidgades. Den nya slussen blev 7 meter bred och 125 meter lång. Den långa slussen antogs att vara snabbare jämfört med de vanliga slussarna när det gällde att slussa timmerbuntar.
Slussens enorma längd gav bara hälften av den nytta som man hade räknat med. Dåtidens portteknik tålde inte att porten öppnades innan vattennivån i slussen var i nivå med vattnet utanför. På grund av detta slussade man timmer precis som båtar, och buntarna måste dras manuellt eller med ett särskilt system in i slussen och ut ur den vilket tog ganska mycket tid.

Total längd

Total lyfthöjd

Antal slussar

Total bredd

Max djup

125 m

0,7 m

1

7 m

m


Den fjärde Konnuskanalen 1969-1971

Nuvarande slussen

Vy mot Kuopio

Södra porten öppnas

Nuvarande slussen sedd mot Varkaus. De äldre slussarna ligger till vänster (men syns inte här).

Slussen sedd från andra hållet.

Södra portarna öppnas. Det är mycket liten nivåskillnad.

© Bilderna tagna av Riitta Kankkunen

En plan för en ny djupfarled mellan städerna Nyslott och Kuopio presenterades 1967. Den gamla kanalen (1865-1867) i Konnus kunde inte användas, för den var alldeles för liten för timmerflottning och timmerflottningsslussen (1917-1919) var inte tillräckligt snabb för tidens krav.
Man granskade tre olika alternativ. Det första alternativet var att den gamla slussen skulle byggas om till en kanal utan slussar. Denna lösning var helt möjlig ur teknisk synpunkt då höjdskillnaden mellan de omgivande vattendragen endast var 0,5 meter och en damm skulle lösa problemet.
Det andra alternativet var en så kallad storsluss, 500 meter lång och 36 meter bredd. Denna lösning skulle ha möjliggjort att en hel timmerflotte kan slussas på en gång.
Det tredje alternativet var en mindre sluss av Taipaletyp och stället var söderut från de gamla slussarna. En ny sluss skulle byggas bredvid timmerflottningsslussen som hade byggts 1917-1919. En sluss som denna skulle bli 1,4 miljoner mark billigare är en storsluss.
Det tredje alternativet valdes.
Beslutet om en ny Konnuskanal fattades i oktober 1968 och i slutet av nästa år påbörjades kanalarbetet. Slussen byggdes i berget men murarna gjordes av betong. Den är likadan som Taipale sluss. Kanalbygget kostade cirka 7,5 miljoner mark.

Total längd

Total lyfthöjd

Antal slussar

Total bredd

Max djup

160 m

0,6 m

1

13,3 m

4,8 m


Konnus kanalmiljö i dag

Näset mellan slussarna

Ett lusthus mellan slussarna

Båten lämnar slussen på vägen norrut.

Näset mellan slussarna
© Bild: Riitta Kankkunen

Ett lusthus mellan slussarna
© Bild: Riitta Kankkunen

Båten lämnar slussen på vägen norrut.
© Bild: Ville Toivanen

Det finns tre kanaler och en fors bredvid varandra i Konnus. Den äldsta kanalen byggdes om till timmerflottningssluss, den äldsta kanalen finns alltså inte kvar. Tyvärr finns det ingen bro över den nya och mycket tätt trafikerade kanalen, som man måste ta sig över innan man kan titta närmare på de gamla slussarna, men det är tillåtet att gå över portarna. De gamla slussarna har broar som man kan använda i stället för de smala portarna.

Riitta Kankkunen © 2004

Mot slussen från uppströms

© Bilden tagen av Sami Vastela

Mot slussen från uppströms.


Källor: Turkka Myllykylä, Suomen kanavien historia, Helsinki: Otava; 1991, och Riitta Kankkunens egna efterforskningar.
Sänd gärna kommentarer och fler uppgifter till: mig!

Tämä sivu on suomeksi

Tryck på denna slussport för att komma tillbaka till samlingssidan för finska kanaler.

 

Denna sida ändrades senast 15-11-14