Tjärkanalerna
Koivukoski och Ämmäkoski

Mellan sjöarna Oulujärvi och Nuasjärvi.

Koivukoski kanal
Koivukosken kanava, (1840 - 1847)

Den gamla Koivukoski kanalen finns inte längre, men slussen låg i staden Kajana ungefär där det nuvarande vattenkraftverket Koivukoski byggdes 1940 - 1943. Det bästa sättet att hitta stället är att köra längs vägen Lönnrotinkatu/Puutavarantie och titta nedströms. Då ser du även ruinerna av det forna Kajana slottet.

Koivukoski vattenkraftverk från 1940-talet
Koivukoski vattenkraftverk byggdes under 1940-talet. Koivukoski sluss låg här någonstans, men det går inte att hitta stället.

Tjära viktigaste exportvaran
Tjära var en av Finlands viktigaste exportvaror från 1500-talet till långt in på 1800-talet. Området Kajanaland som ligger i den östra delen av det nuvarande Uleåborgs län var det viktigaste tjärområdet i Finland. Man transporterade tjäran på smala "tjärbåtar" via älvar och sjöar, och naturligtvis forsar, från Kajanaland till Uleåborg. Från Uleåborg skeppades tjäran vidare till köpare över hela Europa.
Forsarna i staden Kajana var de största och farligaste och det gick inte att forsränna genom dem. Båtarna lossades ovanför forsarna, tjäran transporterades på land av lokala körkarlar och efter forsarna lastades båtarna på nytt. Allt detta tog mycket tid och var dyrt, 2/3 av fraktkostnaderna orsakades av denna omlastning och landtransport.

Ämmäkoski i januari 2010
Ämmäkoski i januari 2010


 

En ränna för tjärbåtar
Distriktsläkare Henrik Deutsch föreslog redan 1816 att det skulle byggas en ränna av trä eller sten för tjärtransporterna på södra stranden av forsen Koivukoski och norra stranden av forsen Ämmäkoski. Detta förslag ledde inte till vidare undersökningar.
Kyrkovärden i kommunen Hyrynsalmi, Johan Wegelius, var nära att drunkna i en storm på sjön Oulujärvi vid slutet av 1810-talet. Efter denna skakande upplevelse ville Wegelius hjälpa människor på något sätt. Han fick sin stora chans år 1819 när kejsaren Alexander I besökte Kajana. Wegelius bad kejsaren att få tillstånd att bygga ett slussverk i Ämmäkoski där han hade ett sågverk och en kvarn. Men denna vädjan refuserades 1822.
Trots detta började Wegelius bygga en ränna för båtar vid forsarna Ämmäkoski och Koivukoski. Rännan byggdes av trä och blev färdig 1819 till 1820. Därefter kunde tjärbåtarna segla förbi forsarna utan omlastning. Rännan var inte dock helt säker för Wegelius inte kunde skaffa säkerhetsanordningar för den.
De lokala körkarlarna var rädda för sin näring och lyckades att ifrågasätta rännen. Trots körkarlarnas åsikt fortsatte användningen av rännen då det bara kostade hälften av körkarlarnas normaltaxa att använda den.
Under början av 1820-talet undersökte Fredrik Hällström vattendragen i Kajanaland och 1824 kom hans förslag om Ämmäkoski och Koivukoski. Hällström stödde användningen av rännan och föreslog att rännan antingen skulle repareras eller att en ny ränna av sten skulle byggas. Forsrensningsdirektionen kom med sitt utlåtande 1825 och kejsaren beslöt att älven Oulujoki först skulle rensas och forsarna i Kajaaninjoki kanaliseras när tillfälle yppade sig.
Rännen som var gjord av trä gick ganska ofta sönder och då måste trafiken avbrytas. På grund av detta föreslog Uleåborg läns guvernör C. Stiernschantz 1830 att forsarna skulle tämjas med en kanal mellan Kuluntalahti i Rehjanjärvi och Jormuanlahti i Oulujärvi. Men enligt de undersökningar som gjordes var det omöjligt att förverkliga denna plan, och planen som gällde att gräva en kanal söder om staden Kajana kunde inte heller förverkligas.
Hällström återkom med sin kanaliseringsplan 1834. Han ansåg att det bästa sättet att hjälpa trafiken var att bygga rännor av sten vid forsarna.
Rännans bredd måste vara 10 fot och den måste vara tillräckligt djup för tjärbåtarna. Rännbygget påbörjades på hösten 1836 av Hällström och hans byggmästare Esselström, Domander och Nylund. I juni 1838 blev grävarbetet färdigt.
Under sin vanliga kontrollresa besökte baron generalmajor Carl von Rosenkampff kanalbygget och konstaterade att rännen inte skulle klara av trafiken. Om vattnet var högt, vore det farligt att använda rännan och om vattnet var lågt, vore det helt omöjligt. Det var även omöjligt att transportera lastade båtar motströms utan ett motoriserat verk då strömmen var för stark. Rosenkampff ansåg att det var svårt att underhålla ett sådant verk i Kajana då människorna inte var vana vid att använda maskiner.

Slussar i stället för ränna
På hösten 1838 beslöt forsrensningsdirektionen, enligt Rosenkampffs förslag, att bygga slussar vid forsarna. Måtten på slussarna bestämdes så att de skulle passa de smala och långa tjärbåtarna som användes i området.
Planering av slussarna var inte lätt för höjdskillnaderna vid forsarna var högt, 18 fot i Ämmäkoski och 15 fot i Koivukoski. Om man ville göra en enkel konstruktion, skulle det betyda att de båda slussarna utrustades med endast var sin slusskammare. Svenske Kristoffer Polhem hade utvecklat en så kallade schaktsluss när han planerade slussarna för kanalen i Trollhättan på 1710-talet.
Hällström och Rosenkampff beslöt tillsammans att schaktslussar skulle byggas i båda forsarna. Tjärbåtarna var ganska låga och valven störde dem inte.
En vanlig tjärbåt var mellan 10,8 och 14,4 meter lång, 1,2 meter bredd och mellan 0,55 och 0,65 meter djup. Dessa mått användes som kanalmått.

Slussbygget
Slussbygget påbörjades 1840. Koivukoski sluss byggdes på södra stranden av forsen, delvis i berget och delvis ovanför jorden. Slusskammarens väggar gjordes av stenfyllda stockkistor som brädfordrades.

Kanalens dimensioner

Kanalens längd

Total lyfthöjd

Antal slussar

Max båtlängd

Max båtbredd

Max båtdjup

125 m

4,45 m

1

14,25 m

2,38 m

ca 1 m

 

Ämmäkoski:
Ämmäkosken kanava

Slussbygget
Slussbygget påbörjades 1840. Arbetet gick långsamt för berget var mycket bräckligt och det var svårt att hålla kanalen torr. Slussen i Ämmäkoski byggdes i berget och slusskammarens botten och väggar brädfordrades. Slussens totallängd var 70 fot men användningsbar längd endast 50 fot. Höjdskillnaden mellan trösklarna var förhållandevis stor, nästan 20 fot (5,9 m) jämfört med slussen i Taipale (2,7 meter).
Nedre porten var 31 fot (9,2 m) hög och övre porten var hälften av detta.

Kanalmått:

Kanalens längd

Total lyfthöjd

Antal slussar

Max båtlängd

Max båtbredd

Max båtdjup

70,4 m

5,4 m

1

14,85 m

2,38 m

ca 1 m

Slussarna stängs
Den 1 januari 1915 stängdes kanalerna Ämmäkoski och Koivukoski därför att båttrafiken hade slutats. Kanalerna var i uselt skick. Koivukoskislussen revs ner helt medan Ämmäkoskislussen fylldes med jord.

Ruinerna av Kajaani slott och vägen Linnankatu.

Ämmäkoski vattenkraftverk ligger på vänster och Ämmäkoski sluss på höger bakom ruinerna av Kajaani slott.

Ämmäkoski sluss och en tjärbåt.

Ruinerna av Kajaani slott och vägen till Linnankatu.

Ämmäkoski vattenkraftverk ligger till vänster och Ämmäkoski sluss till höger bakom ruinerna av Kajaani slott.

Ämmäkoski sluss och en tjärbåt.

© Bilderna tagna av Riitta Kankkunen

En lång och smal tjärbåt med tjärtunnor.

Ämmäkoski sluss och övre port.

Porten lite närmare.

En lång och smal tjärbåt med tjärtunnor.

Ämmäkoski sluss och övre port.

Porten lite närmare.

© Bilderna tagna av Riitta Kankkunen

Slusskammaren och dess brädfordrade vägg.

Slusskammaren mot nedre porten.

Nedre porten. Vattennivån varierar ganska mycket beroende på vilken port som öppnas. Här syns det väldigt bra.

Slusskammaren och dess brädfordrade vägg.

Slusskammaren mot nedre porten.

Nedre porten. Vattennivån varierar ganska mycket beroende på vilken port som öppnas. Här syns det väldigt bra.

© Bilderna tagna av Riitta Kankkunen

Nedre porten och stenvalven. Porten ligger bakom valven.

Porten syns i valven.

Kanalen mot sjön Oulujärvi och Bottenviken. Det finns bara cirka 1 meter vatten i kanalen, ibland mindre, för man kan se botten.

Nedre porten och stenvalven. Porten ligger bakom valven.

Porten syns i valven.

Kanalen mot sjön Oulujärvi och Bottenviken. Det finns bara cirka 1 meter vatten i kanalen, ibland mindre, för man kan se botten.

© Bilderna tagna av Riitta Kankkunen

Här slutar kanalen, men dåtidens stenarbete håller sig även idag.

Vattenvägen mot sjön Oulujärvi. Ämmäkoski kanalen ligger på höger bredvid ankaret.

Slussvaktens hus,

Här slutar kanalen, men dåtidens stenarbete håller sig även idag.

Vattenvägen mot sjön Oulujärvi. Ämmäkoski kanalen ligger på höger bredvid ankaret.

Slussvaktens hus, "lussitupa", slusstuga.

© Bilderna tagna av Riitta Kankkunen

Ämmäkoskikanalen i dag
Ämmäkoskislussen öppnades på nytt 1984. Slussdelarna som är gjorda av trä är nybyggda, men slusskonstruktionen av sten är den ursprungliga.
Detta är den enda tjärkanalen i världen och den enda schaktslussen i Finland. I dag är Ämmäkoski ett museum och hör till det finska Kanalmuseet, som du hittar på adressen: www.fma.fi/vapaa_aikaan/kanavat/index.php?page=kanavat

Kanalen används inte längre som en tjärkanal, och på grund av ett vattenkraftverk i Koivukoski går det inte att segla från Rehjanjärvi och Nuasjärvi till Oulujärvi eller tvärtom via Kajaaninjoki.
På sommrarna slussas tjärbåtar genom Ämmäkoski sluss som en turistattraktion.
Mera information om slussningarna och staden Kajaani hittar du på www.kajaani.fi på finska och på engelska. En mycket spännande detalj i trakten är ruinerna av Kajaani slott, som ligger under bron alldeles nära Ämmäkoski kanalen.
Riitta Kankkunen


Källor: Turkka Myllykylä, Suomen kanavien historia, Helsinki: Otava; 1991, och Riitta Kankkunens egna efterforskningar.
Sänd gärna kommentarer och fler uppgifter till: mig!

Tämä sivu on suomeksi

Tryck på denna slussport för att komma tillbaka till samlingssidan för finska kanaler.

 

Denna sida ändrades senast 15-11-14