Jämsänjoki älv

Jämsänjoki älv flyter till Päijänne från väst. Vid älven fanns en livlig industriort redan på 1800-talet. Nu finns två städer bredvid varandra: Jämsä och Jämsänkoski. De har tillsammans cirka 23 000 invånare.
När båttrafiken ökade på Päijänne byggdes den första större hamnen vid mynningen av Patajoki älv 10 km från Jämsä kyrkby. Denna hamn byggdes år 1857. Men snart behövdes en bättre hamn då båttrafiken blev ännu livligare. Den nya hamnen byggdes nära den första vid Juokslahti men det var över 10 kilometer från Jämsä kyrkby.
När Vääksy kanal blev färdig år 1871 ökade trafiken och fler fartyg sattes i trafik.
Jämsäborna ville ha hamnen i kyrkbyn. För att göra det möjligt muddrades Jämsänjoki älv. En ny hamn byggdes vid Jämsänjoki älv i Seppola som var just i centrum av kyrkbyn. Invånarna kallade sina hamnar "skeppsbroar".
Den nya hamnen blev färdig år 1893 och därefter kunde fartygen segla uppströms Jämsänjoki älv cirka 7 kilometer.
Seppola utvecklades snart till en livlig hamn och många stora och fina Päijänne-ångare anlöpte hamnen. Även Lahtis-Jyväskylä -linjens passagerarångare anlöpte Jämsä trots en ganska lång älvsträcka. I hamnen fanns stora magasin för varor som lastades på båtar till Jämsä. Mest lastades smör och andra landsbygdsprodukter. Det var stor trängsel i hamnen när båtarna anlände.
I Jämsä bodde och verkade patron Konkola som var en betydande person i det lokala affärslivet. Konkola uppträdde inte som en herreman utan han var som en i mängden. Konkola skaffade också passagerarångare och trafikerade på linjen Jämsä-Lahti.
En gång när Konkola ville köpa ett nytt fartyg for han till Vyborgs båtvarv.
Personalen skrattade bakom hans rygg då han såg ut som en enkel landsbygdsgubbe. De visade dock upp ritningar på fartyg. Konkola tittade på ritningarna och sade sedan: "Jag tar ett sådant. Vad kostar det?" Sedan tog han fram sin ryggväska, öppnade den och grävde fram många buntar med sedlar. Skratten slutade plötsligt.
Konkola arrangerade de första sällskapsresorna i Finland. Passagerare steg på båten i Jämsä och seglade till Lahtis. Därifrån fortsatte resorna med tåg till Helsingfors.
När landsvägarna blev bättre började båttrafiken minska, men så sent som år 1930 anlöptes hamnen i Jämsä varje dag av passegerarångare. Idag är Jämsä hamn ombyggd till hamn för nöjesbåtar.
Djup på farleden är 1,2-1,8 meter och masthöjd 6,0 meter.

Tarmo Hurskainen © 2005


Källor: Tarmo Hurskainens egna efterforskningar, 2005
Sänd gärna kommentarer och fler uppgifter till: mig!

Tämä sivu on suomeksi

Tryck på denna slussport för att komma tillbaka till samlingssidan för finska kanaler.

 

Denna sida ändrades senast 15-11-14