Kanalbyggare

Aleksandr Suvorov

(1729 - 1800)
Aleksandr Suvorov var en berömd rysk general som vann sina alla strider.
Han byggde under åren 1792 - 1798 fyra slusslösa kanaler i Saimaområdet som en del av befästningsystemet i sydöstra Finland. Dessa kanaler är Kutvele, Käyhkää, Kukonharju och Telataipale. Dessa var de första kanalerna i Finland. Sannolikt hade bara Mustio sluss byggts tidigare.
Källa: Turkka Myllykylä, Suomen kanavien historia, Otava 1991.

 

Henrik Gabriel Porthan

(1733 - 1804)
Ett av Henrik Gabriel Porthans stora projekt var att rensa Kumo älv. En del av denna plan var att gräva en kanal förbi de forsar som låg mitt i Kumo älv. General Fabian Wrede framförde Porthans förslag till kung Gustav IV Adolf som gav lov till bygandet av den så kallade Kravi kanal. Arbetena startade år 1803 och Porthan själv ledde dem, men han dog det följande året.
Kriget avbröt de vidare arbetena år 1808 och de återupptogs inte efter kriget.
Porthan förslog redan år 1801 att kanaler av engelsk typ skulle passa mycket bra i Finland.
Källa: Turkka Myllykylä, Suomen kanavien historia, Otava 1991.

 

Henrik Johan Kreij

Brukspatron Kreij byggde sannolikt den första slussen i Finland. Krej ägde bruken vid Svartån i Karis och ville förbättra möjligheterna att transportera malm. Han byggde sannolikt två slussar i Svartån under åren 1744-45. Dessa var de första slussarna i Finland.
Källa: Turkka Myllykylä, Suomen kanavien historia, Otava 1991.

 

Johan Jacob von Julin

(1787 - 1853)
Johan Jacob von Julin kom som direktör till Antskogs och Koskis bruk år 1822. Han byggde slussarna i Antskog och Koski för att transportera malm. Antskogs sluss byggdes år 1824 och Koskis sluss år 1827.
Därefter planerade Julin ytterligare två slussar i samma område men de byggdes aldrig.
Källa: Turkka Myllykylä, Suomen kanavien historia, Otava 1991.

 

Viktor Zebor Bremer

(1804 - 1869)
Bruksägare Viktor Zebor Bremer byggde Strömma kanal under åren 1844-45 då hans bruk i Tykö behövde bättre och kortare vattenväg för att transportera malm. Han bekostade även arbetena.
Källa: Turkka Myllykylä, Suomen kanavien historia, Otava 1991.

 

Nils Ludvig Arppe

(1803 - 1861)
Den unge Nils Ludvig Arppe blev år 1824 delägare i Utrasågverket vid Pielisjoki älv. Arppe förstod mycket snabbt att sågverksindustrin hade stora möjligheter vid Pielisjokiälven, men man måste bygga en bra vattenväg för att kunna transportera produkterna. Han byggde, sannolikt år 1832, en slusskanal vid Utraforsen och därmed var vattenvägen ut till Saimas sjössystem öppen.
Detta var den första slussen i Finland utanför Västra Nyland och visade möjligheterna med vattenvägar.
Arppe skaffade även den första ångaren till Finland tillsammans med I. F. Hackman i Viborg. S/s Ilmarinen bogserade timmer från Joensuu och Puhos till Joutseno och Villmanstrand och transporterade livsmedel på resan tillbaka.
Källa: Turkka Myllykylä, Suomen kanavien historia, Otava 1991.

 

Fredrik Adolf Hällström

(1787 - 1861)
Hällström var under åren 1813 till 1819 med som praktikant när Göta kanal byggdes. Han började i styrelsen för forsrensning år 1819 och han blev chef för Uleåborgs distrikt år 1824. Han stannade i detta ämbete till sin död.
Han utforskade farleden mellan Varkaus och Kuopio i Saimaområdet och planerade sedan slusskanaler vid Konnus och Taipale under åren 1835-41. Han verkade även som chef när dessa kanaler byggdes.
Källa: Turkka Myllykylä, Suomen kanavien historia, Otava 1991.

 

Carl von Rosenkampff

(1793 - 1846)
Baronen och generalmajoren Carl von Rosenkampff var chef för styrelsen för forsrensing under åren 1827 - 1846. Han hade en betydande roll i de första kanaliseringsprojekten i Finland.
Hans största arbete var Saimas kanal som han planerade och startade arbetena med år 1845.
Källa: Turkka Myllykylä, Suomen kanavien historia, Otava 1991.

 

Nils Ericson

(1802 - 1870)
Efter Carl von Rosenkampffs död engagerades svensken Nils Ericson som överdirektör vid byggandet av Saima kanal. Nils Ericson anlitades redan från år 1845 som konsulterande ingenjör vid arbetena på Saima kanal. Ericsson hämtade flera fackmän från Sverige för arbetena. Han hade detta ämbetet till året 1854.
Källa: Turkka Myllykylä, Suomen kanavien historia, Otava 1991.

 

Berndt Lennart Forstén

(1817 - 1886)
Ingenjörlöjtnant Lennart Forstén utforskade farleden från Tammerfors norrut år 1849. Han utarbetade en plan för farleden med Murole slusskanal och verkade sedan som chef vid bygget av Murole kanal under åren 1850 - 1854.
Senare arbetade han som överstelöjtnant och överingenjör i Kuopio. Han gjorde planer för att kanalisera farleden mellan Kuopio och Iidensalmi. Han ledde även bygget av Konnus nya kanal under åren 1865-67, detta tillsammans med Berndt Höök.
Källa: Turkka Myllykylä, Suomen kanavien historia, Otava 1991.

 

Bror Berndt Höök

(1834 - 1901)
Bror Berndt Höök hade en viktig roll vid kanaliseringsarbeten i Finland under 1860 till 1890-talen. Hän var först soldat men började studera till ingenjör år 1856. Han ledde kanalarbetena på Konnus (1865-67), Taipale (1867-71), Ahkionlahti (1866-74) och Pielisjokiälvs kanaler (1874-1879).
Kanaliseringen av Pielisjokiälvs farled var ett jättearbete då där byggdes nio slusskanaler och kanalernas längd var tillsammans 5,4 km.
Han planerade också Puhos kanal men detta projekt förblev ofullbordad.
Senare arbetade han som kanalchef för Pielisjokiälvs kanaler och som disktriktingenjör i Päijännes och Kuopios distrikt.
Han var även en berömd jägare. Man vet att han sköt 134 fullvuxna björnar.
Källa: Turkka Myllykylä, Suomen kanavien historia, Otava 1991.

 

Daniel af Thunberg

(1712 - 1788)
Studerande i Uppsala med syfte att bli präst, men drogs åt det mekaniska och fick 1745 anställning vid Christopher Polhems laboratorium och blev 1747 byggmästare vid fästningsarbetena i Finland. Från 1759 arbetade han främst med dockbyggnationerna i Karlskrona, men deltog även i utredningar om byggandet av kanaler i flera av de finska länen.
Från 1757 var Thunberg ledamot av Ständernas kommission för Trollhätte kanal, och det förslag som kommissionen lade fram baserades främst på Thunbergs uppslag, även om det förbättrades av S. Sohlberg. Under åren 1773 till 1779 ledde Thunberg arbetena med Trollhätte kanal.
Thunberg upprättade även ett förslag för byggandet av Göta Kanal, ett förslag som Baltzar von Platen i stort sett följde när han förverkligade denna kanal.
Källa: Nordisk Familjebok 1919.

 


Sänd gärna kommentarer och fler uppgifter till: mig!

Tryck här för att komma tillbaka till finska sidan.
Tämä sivu on suomeksi

 

Denna sida ändrades senast 12-10-16