Järle kanal

Planerad kanal mellan en ny planerad stad Järle och Hjälmaren. Från Hjälmaren planerades även en förlängning till Vättern.

Landshövdingen i Örebro Carl Bonde, 1581-1652, hade storslagna planer för sitt län och dess utveckling. Naturresureser skulle utnyttjas och för att underlätta detta, skulle städer och transportleder byggas. Och transportleder på den tiden var kanaler.
Carl Bonde ville kanalisera Järleån från den planerade nya staden Järle ner till Axbergshammar och därifrån gräva kanal ner till sjön Lången. Sedan fortsätta kanalen från Lången till Örebro och därmed nå Hjälmaren. Från Hjälmaren fanns ju Hjälmare kanal till Mälaren.
Bonde ville sedan bygge en kanal via sjön Tisaren till Vättern. Denna kanal planerades få sin startpunkt vid Segersjö och passera Mosjö och Kumla och sedan gå via sjön Tisaren.
Naturligtvis hoppades Carl Bonde att Vättern så småningom skulle förbindas med Vänern, och att Göta Älv skulle göras segelbar ut till Västerhavet. I de fallen blev ju hans drömmar långt senare förverkligade.
Carl Bonde hade helst velat förlänga Järle kanal upp till Norasjön, men han hade själv varit med vid det förberedande fältarbetet och insett att man med tillgänglig teknik inte kunde bygga en kanal ända dit. I stället beordrade han byggandet av en sluss vid Born för att förbinda sjöarna Fåsjön och Norasjön. 1638 fick bergmästaren Sten Andersson i uppdrag att förbereda arbetena, men denna sluss blev aldrig byggd.

Projekten diskuterades första gången med rikets råd 1639 och Gustav Leijonhufvud fick i uppdrag att undersöka förhållandena.
1640 rapporterar Carl Bonde till sin svåger Axel Oxenstierna att det behövs en sluss på sträckan mellan Axbergshammar och sjön Lången. 1642 rapporterar han att den översta av de två slussarna är långt gången och att slussbyggaren skall göra den färdig inom sex veckor.
Även en nedre sluss var alltså planerad men påbörjades aldrig.
Inte heller planerna på en kanal mellan Hjälmaren och Vättern påbörjades.

Bilden till höger visar platsen för det som kan ha varit den, där Carl Bondes första sluss byggdes. Det finns inga rester kvar av slussen, men det visar en cirka 15 meter lång "blindtarm" åt Långenhållet, just där Järleån viker av mot öster.
Det är Per Appelros i Örebro som tagit bilden och välvilligt ställt den till förfogande.

En del av denna kanal har dock förverkligats och det långt senare.
Läs om Kvismare kanal.
Läs även om en kanal som blev byggd i sjön Tisaren.

 

Hit, till Norasjön alltså, ville Carl Bonde bygga Järle kanal. Men redan han insåg att det var omöjligt. Trots sitt kanallösa tillstånd finns det gott om båtar i Norasjön, vilket framgår av bilderna här.

Vy över Norasjön och dess strandpromenad i Nora med en del av båthamnen.

Utskiksbryggan vid strandpromenaden i Nora, med vy över Norasjön.

En annan del av strandpromenaden i Nora med vy över Norasjön och en annan del av båthamnen.

M/s Plaskus (byggd 1969) ute på Norasjön ankommande från Alntorps Ö mot väntbryggan i Nora.

Vy över Norasjön och dess strandpromenad i Nora med en del av båthamnen.

Utskiksbryggan vid strandpromenaden i Nora, med vy över Norasjön. Till vänster ses en del av Alntorps Ö, vilket är ett populärt utflytksmål bland turiser, dit man kan komma med båten M/s Plaskus.

En annan del av strandpromenaden i Nora med vy över Norasjön och en annan del av båthamnen.

M/s Plaskus (byggd 1969) ute på Norasjön ankommande från Alntorps Ö mot väntbryggan i Nora. Fotot taget ifrån väntbryggan.


© Bilderna tagna 2007 av Niclas Nordström


Källa: Sven Irholm, Karlsdals bruk i tiden och i världen och Yngve Rollof, artikel i Tidskrift i Sjöväsendet, 1961.
Sänd gärna kommentarer och fler uppgifter till: mig!

Tryck på denna pil för att komma tillbaka till kanalstart-sidan.

 

Denna sida ändrades senast 12-11-19