Morava

Stora Morava
Stora Morava bildas då Västra och Södra Morava flyter samman i Stalec, nära staden Varvarin i centrala Serbien. Den mynnar i Donau öster om staden Smederevo i Serbien.
Ursprungligen hade Stora Morava ett kraftigt meandrande lopp och var 245 kilometer lång. Fågelvägen mellan starten och mynningen var bara 118 kilometer. För att både förkorta denna sträcka och hindra de många kraftiga översvämningarna påbörjades 1966 omfattande arbeten. Ett antal dammar för vattenreservoarer byggdes i flera bifloder och åtskillga av Stora Moravas meandrar genomskars. Planen var att förkorta längden från 245 kilometer till 152 kilometer, men vid slutet av 1980-talet och under 1990-talet stoppades alla arbeten dels på grund av den ekonomiska krisen men främst av inbördeskrigen. Arbetena har inte återupptagits sedan dess. Förkortningen av Stora Morava blev "bara" till 185 kilometer och man hann bara göra floden farbar ungefär 3 kilometer uppströms från mynningen i Donau. Målet var att den skulle bli segelbar i hela sin längd vilket den var innan arbetena startade.

Västra Morava
Den längsta och mest vattenrika av Stora Moravas tillflöden. Den var ursprungligen 319 kilometer lång, men efter olika regleringar förkortades den till 308 kilometer. Floden har sin källa Golijaberget nordost om Sjenica i Serbien och sin mynning vid samflytandet med Södra Morava då Stora Morava bildas vid Stalac nära Varvarin i Serbien.
Västra Morava är inte farbar på någon sträcka, men det renoveringsprogram för alla Moravafloderna som startades 1966 var planen att Västra Morava skulle göras navigerbar från mynningen fram till staden Cacak, ungefär halva flodens längd. Dessa arbeten stoppades samtidigt med stoppen på de övriga Moravafloderna helt under 1990-talets kriser.

Södra Morava
Den mest vattenrika av Stora Moravas tillflöden. 295 kilometer lång har den sina källor nära Skopska Crna Gora-berget i Makedonien. Det är två källor som ger upphov till bäckarna Kljucevska reka och Slatinska reka som flyter samman och bildar floden Golema. När den passerar gränsen mellan Makedonien och Serbien byter den namn till Binacka Morava, som efter 49 kilometer flyter samman med floden Presevska Moravica och då får namnet Södra Morava.
Södra Morava var förr 318 kilometer lång och den längsta av Stora Moravas tillflöden. För att förhindra de alltför många och svåra översvämningarna reglerades floden vilket förkortade floden till 295 kilometer.
Södra Morava är inte navigerbar.

Kanal och kanalplaner
Under 1300-talet under kung Milutins regeringstid, byggdes en kanal från floden Nerodimka till Sazlijatjärnen som är floden Sitnicas källa. Sitnica är en biflod till Ibar som i sin tur är en biflod till Västra Morava som till slut mynnar ut i Donau, vilken flyter ut i Svarta Havet. Nerodimka i sin tur är en biflod till Lepenac som mynnar i floden Vardar som flyter ut i Egeiska Havet.
Kanalens båda ändar ligger på samma nivå och vattnet kan alltså rinna åt båda håll beroende på det tillfälliga flödet i de respektive floderna. Detta gör kanalen till en bifurkation.
Det är inte känt vilket syfte kung Milutin hade för detta bygge. De förbundna floderna är båda mycket svåra att använda för skeppsfart och mycket omfattande rensningar och slussbyggen skulle krävas. Men faktum är att detta var den första direkta vattenförbindelsen mellan Donau och Medelhavet.
Under årens lopp slammade kanalen igen men ända fram till Andra världskriget fanns tydliga spår kvar. Efter det kriget täcktes kanalen med jord i hela sin sträckning så att inga spår kan ses idag.
I modern tid har dock tanken väckts på nytt!
Men att idag göra de två floderna helt seglingsbara och dessutom bygga den förbindande kanalen vore tekniskt mycket svårt, många anser också att den sannolikt inte skulle locka tillräckligt med trafik för att bli lönsam, samtidigt avskräcker kostnaden för bygget som uppskattats till 17 miljarder dollar.
Klicka på bilden till höger för att se en karta med kanalen inritad.

Tryck här för att komma läsa mer om Västra Moravas stora biflod Ibar.
Tryck här för att komma till sidan om floden Vardar.
Tryck här för att komma tillbaka till sidan om Serbiens kanaler och floder.


Källor: Ett flertal olika internetsidor
Sänd gärna kommentarer och fler uppgifter till: mig!

Tryck här för att komma tillbaka till sidan om Europas kanaler och floder.
Tryck här för att komma tillbaka till kanalstart-sidan.

 

Denna sida ändrades senast 12-12-14