Floderna Ob, Irtysj och Isjim

Ob

Ob kallas också Obi och är med sin längd på 3 750 kilometer världens sjunde längsta flod. Källan finns i Altaibergen och den mynnar i den 700 kilometer långa och 100 kilometer breda Obviken av Norra Ishavet. Sedan bifloden Irtysj anslutit delar sig Ob på många ställen i flera flodarmar vilket skapar en rad öar.
Vattnet i Ob, och hela flodsystemet, används intensivt för bevattning, som driksvatten, för att utvinna elektrisk kraft och inte minst för fiske. Det finns ett 50-tal olika fiskarter som ger bra fångster.
Ob och dess bifloder är till stor del farbara. På totalt 15 000 kilometer förekommer kommersiella fartygstransporter. Sedan järnvägar började byggas har fartygstransporterna visserligen minskat, men betydelsen är fortfarande mycket stor. En stor nackdel för fartygstransporterna i norra Asien är att salla floder av betydelse går i syd-nordlig riktning och att folderna i sina norra delar är frusna under långa perioder. De flesta järnvägarna går däremot i väst-östlig riktning. På det viset har de två transportsystemen ofta kunnat komplettera varandra. Den första ångbåten i Obs flodsystem togs i bruk 1836.
Staden Tyumen i Obs västra flodområde blev tidigt en viktig förbindelselänk i transportnätet, där varor omlastades mellan båtar och tåg. I Obs östra foldområde fick staden Tomsk vid Tomfloden motsvarande betydelse som länk mellan fartygs- och tågfrakter.

Kanal österut
Under slutet av 1800-talet byggdes ett kanalsystem österut från Obs biflod Ket. Man fick då en kanalförbindelse med floden Jenisej.
Tyvärr var kanalen alltför grund, delvis felplacerad och isbelagd större delen av året. Detta gjorde att frakterna här inte kunde konkurrera med Transsibiriska järnvägen och till slut, omkring 1921, övergavs kanalen.
Läs mer om denna kanal här.

Irtysj

Irtysj har sin källa i Altajbergen i provinsen Xinjiang i nordvästra Kina. Under sitt lopp flyter den genom Kina, Kazakhstan och Ryssland. Den mynnar i floden Ob. Irtysj är 4 248 kilometer lång och det med Ob gemensamma flödet ut till mynningen i Norra Ishavet är 1 162 kilometer. Om man alltså räknar hela denna sträcka blir Irtysj en av de allra längsta floderna i Euroasien.
I Kina finns omfattande planer på att via kanaler utnyttja uppemot 20 procent av flodens vatten för bevattning och vattenkraft. Inga beslut är tagna och myndigheter i Kazakhstan och Ryssland är tveksamma om de kan godkänna något sådant då det anses medföra allvarliga miljöskador.
I Kazakhstan finns flera dammar som samlar vatten dels för bevattning och dels för att förse städer och byar med dricksvatten.
Vid floden inom Ryssland finns flera stora städer. Störst bland dessa är Omsk vars många industrier kraftigt förorenar floden, som också nyttjas för en omfattande energiutvinning.

Isjim

Isjim eller Ishim är en 2 450 kilometer lång biflod till Irtysj. Isjim har ett kraftigt meandrande förlopp och är frusen från sent i november till mars. I sitt nedre lopp är den navigerbar.
Ganska nära källan ligger Astana, Kazakhstans huvudstad. Tidigare var Isjim uttorkad från Astana och uppströms under torrperioder. För att ständigt ha vatten här byggdes en damm strax nedströms staden. Mycket har också gjorts för att fördjupa floden och därmed minska riskerna för översvämningar i samband med häftiga regn och snösmältning.
Nu planeras även en damm uppströms staden. Detta för att kunna hålla en konstant vattennivå på floden genom Astana. Samtidigt skall man fördjupa floden och delar av kanalen för att skapa en 22 kilometer lång sträcka med tillräckligt djup för lite större sightseeingbåtar.
Isjim får tillskott av vatten genom Ertis-Qaragandi-kanalen.

Ertis-Qaragandi-kanalen

För att få vatten till Kazakstans huvudstad Astana har en kanal, Ertis-Qaragandi-kanalen byggts från Irtysj till dess biflod Isjim. Läs mer om den kanalen här.



Källor: Nordisk Familjebok, NE, samt ett flertal internetsidor.
Sänd gärna kommentarer och tips till: Bosse Arnholm

Tryck på denna pil för att komma tillbaka till kanalstart-sidan.

 

Denna sida ändrades senast 13-02-16