Kanalen från Trummelsberg till Åmänningen

På en informationsskylt i Trummelsberg kan man läsa följande:
"Trummelsberg blev uppodlat på byarna Bodarne och Folkhyttans gemensamma och oskiftade mark redan omkring 1580. Det äldsta namnbelägget är Trummelzbo 1632. Järnhanteringen på platsen inleddes år 1622 av Olav Trummel. Han anlade både en hytta och en hammare som låg vid bäcken väster om dagens gamla förvaltarbostad.
Fram till 1746 var Trummelsberg i bergsmansägo, då det inköptes av Hans Neuman på Ferna bruk för att sedan följa Ferna bruks ägare fram till 1907. Hyttan privilegierades 1668 och en ny hammare byggdes 1689. I hammarskattelängderna från 1600-talet är Trummelsberg upptagen med en härd och ett årligt smide av 26 ton. Då hyttan lades ner på 1700-talet flyttade ägaren, Henrik Wilkens, patron på Ferna verksamheten till sin andel av Bastmora hytta. Däremot fortsatte driften vid hammaren. 1775 producerade Trummelsbergs bruk 45 ton stångjärn. Hammaren var i drift fram till 1825, då verksamheten flyttade till Ferna".

Trummelsberg fick dock en ny storhetstid. En återuppbyggnad påbörjades 1865 då det byggdes och rustades för fullt. En ny masugn och en ny rostugn byggdes liksom ett ångmaskinshus, kolhus, klensmedja, stall, ladugård, nya arbetarbostäder, samt ett hus för rättaren. Dessutom byggdes kanal mellan Dammen och Stora Kedjen, samt landsväg och järnväg ner till sjön Åmänningen, som ju ingår i Strömsholms kanal. Vid Åmänningen byggdes en kaj och ett våghus.
Och i slutet av 1866 gjordes den första blåsningen i den nya masugnen. Under den första veckan producerade man 43 ton tackjärn. Den sammanlagda produktionen under slutet av 1866 och hela 1867 producerades 1 844 ton tackjärn under totalt 170 blåsningsdygn.

Kanalen grävdes 1865 från den uppdämda sjön Dammen via det nya bruket ner till sjön Stora Kedjen och är cirka 200 meter lång. Den är stenskodd vid inloppet från Dammen och ungefär 2 meter bred. Vid bruket byggdes ett vattenhjul som angavs ge 40 kW.
Idag fungerar kanalen för avvattning av Dammen en funktion som även den ursprungliga bäcken mellan de två sjöarna hade.

Produktionen i Trummelsberg pågick fram till 1907 efter en rad svåra år för bruk och ägare. Under slutet av 1800-talet sjönk tackjärnspriserna samtidigt som priserna på den inhemska träkolen steg på grund av den konkurrerande massa- och pappersindustrien.
Trummelsberg ingick i Ferna-koncernen vars ägare, greve von Hermansson, gick i konkurs 1891. Ferna bruk drevs dock vidare fram till 1903. 1906 avled greve von Hermansson och en dotter ärvde fideikommisset. Hon i sin tur sålde alla Ferna bruks tillgångar till friherren Nordenfalk 1907 och samma år blåstes hyttan i Trummelsberg ner.






© Bilderna tagna 2012 av Ulf Kjellsson

Det stenfodrade inloppet från Dammen med en bred, dåligt underhållen gångbro

Kanalen är nästan rak, rätt igenväxt och full med nedfallna grenar

Det finns en smal modern gångbro i slutet av kanalen

Efter utloppet rinner vattnet nedför slänten mot sjön Stora Kedjen

 

Läs även om kanalen i Gisslarboån.

Källor: Brage Lundströms artikel "Transport av tack- och stångjärn" publicerad på www.genealogi.se/bergslagen.
Sänd gärna kommentarer och fler uppgifter till: mig!

Tryck här för att komma tillbaka till kanalstart-sidan.

 

Denna sida ändrades senast