Gisslarboåns kanal

Kanalen i Gisslarboån kan vara Sveriges äldsta kanal med en form av slussar.
Den skapades för att underlätta transporterna av färdigt stångjärn och manufaktur ner till Mälaren för vidaretransport till Stockholm.
Det var Färna bruk vid sjön Långsvans norra ände som behövde dessa transporter. Bruket anses startat vid mitten av 1500-talet och det fick sitt råmaterial, tackjärn, från Trummelsbergs bruk vid sjön Stora Kedjen. Till Färna transporterades tackjärnet först 5 kilometer över denna sjö, sedan 8 kilometer på landsväg fram till Färna. Här förädlades tackjärnet till stångjärn och olika manufakturer.
De färdiga produkterna från Färna skulle sedan transporteras till Stockholm och det lättaste sättet var på pråmar 12 kilometer över sjöarna Långsvan och Lillsvan. Därefter fortsatte pråmarna tre kilometer nedför Gisslarboån. Därefter blev det en cirka 18 kilometer lång landtransport till Köping och därmed Mälaren där större fartyg tog över den vidare transporten till Stockholm.

För att underlätta pråmtransporterna i Gisslarboån fanns ett antal dammar och slutor, okänt hur många. Bilden nedan är karta 19-HED-42 i Lantmäteriets historiska arkiv, klicka på kartan för att se den större. På denna karta från 1752 omfattar bara en del av Gisslarboån finns fyra slutor inritade. Fler kan alltså funnits längre söderut i ån. En sluta var en äldre typ av sluss. Det är okänt hur en sådan var konstruerad, men sannolikt var det en enkel slussport som öppnades när ett fartyg skulle passera. Fartyget fick då åka genom den fors som uppstod. Nedströms gick det lätt, men uppströms fick man dra fartyget mot strömmen.
Enligt uppgift användes främst den östra delen av Gisslarboån för transporterna från Lillsvan. Kartan nedan visar även en sluta i den västra åfåran, väster om Åholmen.

Pråmtrafiken på Gisslarboån upphörde vid mitten av 1800-talet då järnväg byggdes mellan Svansbo och Köping. Denna järnväg blev dock inte lika långlivad som pråmtransporterna på Gisslarboån. Sedan bruket i Färna lagts ned 1903 försvann merparten av järnvägens frakter och intäkter. Till slut upphörde trafiken och rälsen revs upp. Banvallen däremot finns kvar och används än idag. Nu som cykel- och bilväg.
Även den lastkaj som anlagts vid inloppet till Gisslarboån finns kvar.

 



 

© Bilderna tagna av Brage Lundström

Järnvägens stationshus har blivit fritidshus

Kajen vid gisslarboåns inlopp



Kanalen inne i samhället Gisslarbo
© Bilderna tagna 2012 av Gunnar Söderlund

 

Läs även om kanalen från Trummelsberg till sjön Åmänningen.

 


Källor: Brage Lundströms artikel "Transport av tack- och stångjärn" publicerad på www.genealogi.se/bergslagen.
Sänd gärna kommentarer och fler uppgifter till: mig!

Tryck här för att komma tillbaka till kanalstart-sidan.

 

Denna sida ändrades senast 12-11-19