Total längd | Total lyfthöjd | Antal slussar | Slussens längd | Nyttolängd | Slussens bredd | Slussens djup |
730 m | cirka 6 m | 2 | 36,8 m | 31,6 m | 7,6 m | 2,1 m |
Juojärvi vattendrag
Juojärvi vattendrag ligger inom kommunerna Heinävesi, Tuusniemi, Kaavi, Kuusjärvi och Liperi. Vattendraget består av fyra stora sjöar med förbindelser sinsemellan. Vattnet strömmar från sjön Kaavinjärvi via forsen Kaavinkoski till sjön Rikkavesi, som med sunden Ohtaansalmi har förbindelse med sjön Juojärvi.
Juojärvisjön har olika förbindelser via forsar och sund till sjön Varisvesi. Det finns även en förbindelse mellan sjön Juojärvi och sjön Kallavesi via sjöarna Varisvesi och Suvasvesi, och en förbindelse mellan sjöarna Juojärvi och Haukivesi via Karvio kanalen och kanalerna i Heinävesi farleden.
Den smala grusvägen till Taivallahti kanalen och kanaltornet. | Kanalbron och kanalvaktens hus på höger. | Nedre slussens port mot Varistaipale kanalen. | Nedre slussens övre port mot sjön Juojärvi. |
© Bilderna tagna av Riitta Kankkunen 2005
Övre sluss. | Övre slussens övre port och kanalvaktens hus. | Två slussar. | Två slussar och bron. |
© Bilderna tagna av Riitta Kankkunen 2005
Kanalens övre sluss. | Övre sluss och porten. | Kanallinjen mot sjön Juojärvi. | Kanallinjen från Juojärvi mot övre sluss. |
© Bilderna tagna av Riitta Kankkunen 2005
Kanallinjen som grävts genom skogen. | Här börjar Juojärvi. | Nedre sluss och bron. | Kanallinjen mot Varistaipale kanalen. |
© Bilderna tagna av Riitta Kankkunen 2005
Den 20 maj 1904 framförde kommunerna Kaavi, Tuusniemi och Kuusjärvi en vädjan till senaten om utredning av en farled mellan sjöarna Suvasvesi, Kermajärvi och Joutsenvesi. Senaten beviljade den 26 maj 1904 15 000 mark för denna utredning. Kanallinjen vid Juojärvi utforskades 1906 och en plan och ett kostnadsförslag färdigställdes samma år.
Kanalarbetet börjar
Byggandet av Juojärvi kanaler påbörjades nästan samtidigt i Varistaipale (se Varistaipale kanal) och i Taivallahti. Grävningsarbetet påbörjades i Taivallahti under hösten 1911, men terrängen var sumpig och grävandet gick långsamt. Detsamma gäller också näset mellan tjärnen Varislampi och sjön Varisvesi där man grävde en öppen kanal. Grävningsarbetena blev färdiga under 1913 i Taivallahti och brytningsarbetet blev färdigt samma år.
Slussbygget
Byggandet av en sluss med två kammare påbörjades 1912. Ett problem var att det inte fanns lämplig sten i området. Berget under slussen var skört och dög knappast till stenläggning av kanallinjens sidor. Lämplig sten hittades på en ö i sjön Suvasvesi men avståndet var 40 kilometer.
Dessutom hade entreprenören Oskar Flink hyrt stenbrottet. Flink var dock villig att skaffa stenen för kanalarbetet och transportera dem till Varistaipale med sina skepp. Han erbjöd sig även att svara för betong- och murningsarbetena vid slussarna med sina maskiner och sitt material.
Överstyrelsen som tidigare hade alltid själva tagit hand om slussbyggandet beslöt att beställa slussarbetena vid Varistaipale och Taivallahti från Flink. Avtalet skrevs under den 19 mars 1912.
Slussritningarna gjordes av överstyrelsens ingenjör K. Fr. Appelgren.
Trots att ett avtal hade ingåtts med Oskar Flink var överstyrelsen ansvarig för bevakning av slussarbetet. Man ville också testa en ny byggteknik i arbetet. Slussmurarna gjordes med en ny betongteknik som tidigare hade inte använts i Finland. Muren bestod av en betongvägg som nådde till 1,2 meter från slussbottnen och övre delen utgjordes av betongmur som belagdes med hackad sten.
Nivåskillnaden mellan sjöarna Varisjärvi och Varisvesi var 12,60 meter vid högvatten och 14,56 meter vid lågvatten.
Dimensioneringssystemet som hade utvecklats under byggandet av Saimaa kanal tillät endast tre meters sänkning per slusskammare. Man ansåg att träportar inte tål större vattentryck. Järnportar skulle ha varit starkare men antagligen var priset orsaken till valet av träportar och flera slusskammare. Portarna utrustades med luckor i stället för rörsystem för tömning och fyllning.
Taivallahtislussen blev färdig i september 1914. Svängbroar byggdes över Varistaipale och Taivallahti.
Totalkostnaden av Juojärvi kanalisering var 1 389 794 mark. Antalet kanalarbetare varierade mellan 200 och 400.
Trafiken i Juojärvi kanalerna var livlig trots att det inte fanns städer i området. På 1920-talet slussade över 2000 skepp varje år, men så småningom började antalet slussningar minska då vägtransporterna ökade snabbt.
Kanalen idag
Taivallahti kanal finns kvar men är inte så berömd som Varistaipale kanal där det finns ett kanalmuseum. Slussarna är i originalskick men portarna öppnas elektroniskt i dag. Det lönar sig att besöka båda Juojärvi kanaler, Taivallahti och Varistaipale, för de ligger mycket nära varandra.
Riitta Kankkunen © 2005
© Bilderna tagna av Sami Vastela | |||
I den övre slussen. | Från den övre slussen uppströms. | Vyn från den övre kanalen mot slussarna. |
Kanalens övre sluss. © Bilden tagen av Jarmo Sariola |
Tryck på denna slussport för att komma tillbaka till samlingssidan för finska kanaler.
Denna sida ändrades senast