Saltviks kanal
Saltvikin kanava

Tanken på en kanal från Saltviksfjärden till havet i norr har funnits länge. Det påstås, men är inte verifierat, att det i ryska arkiv finns detaljerade planer och kartor på en kanal här. Det sägs faktiskt att ryssarna planerade flera kanaler än så på Åland. Det var ju för övrigt under den ryska tiden som Lemströms kanal på Åland byggdes.
När Finland blev självständigt från Ryssland 1917 hade ryssarna givetvis ingen önskan att fullfölja sina planer på kanaler, varken på Åland eller i övriga Finland.
Ännu har det inte blivit något av denna kanal, men nyligen väcktes tankarna på nytt. En projektgrupp för att stödja planering och byggande har bildats på Facebook. Gruppen är färsk, så ännu har ingenting konkret hänt. Ändå har hoppet återigen tänts.
Alla inser att en Saltviks kanal skulle bli en viktig injektion för utvecklingen i Saltviks kommun. Turismen skulle öka, samtdigt som det skulle skapa en säker båtled från Lumparn till Norrhavet.
De som nu tagit upp den gamla idén om denna kanal har två stora hinder att forcera inför ett förverkligande.
För det första måste man övertyga alla markägare att ställa upp och släppa till den mark som behövs. Skulle någon enda markägare sätta sig på tvären stoppas hela projektet då det inte går att expropiera mark för en kanal lika lätt som för en allmän väg.
Det andra stora hindret är finansieringen. I dagsläget finns ingen kostnadsberäkning, men visst är det dyrt att gräva kanaler.
Runar Karlsson, var 1982 till 1999 kommuntekniker/byggnadsinspektör i Saltviks kommun och på den tiden diskuterades ett bygge av denna kanal inom kommunen. Från 1999 var Runar Karlsson med i den Åländska regeringen som trafikminister, samtidigt som han var ordförande i Saltviks kommuns kommunstyrelse. Han är numera lagtingsledamot på Åland.
- Det blev ingenting av kanalen då trots att alla insåg nyttan med den, säger Runar Karlsson. Själv tror jag det blir svårare att övertala markägarna än att skaffa finansiärer, fortsätter han. Detta trots att det idag är svårt att uppskatta kostnaderna.

Den tänkta sträckningen är från Saltviksfjärden av Lumparn till insjöarna Tjenen och Strömma Träsk. Vidare till Inre Verkviken och Yttre Verkviken ut i Norrhavet.
Man tänker sig en bottenbredd på cirka 10 meter och en bredd på cirka 20 meter vid vattenytan. Djupet bör ligga mellan 3 och 4 meter.



Källor: Intervju med Runar Karlsson på nyan.ax 2012, samt direkt mailväxling med Runar Karlsson samma år. Tipstack till Gunnar Westerholm.
Sänd gärna kommentarer och fler uppgifter till: mig!

Tämä sivu on suomeksi

Tryck på denna slussport för att komma tillbaka till samlingssidan för finska kanaler.

 

Denna sida ändrades senast 12-10-16