Kerkonkoski, Kiesimä och Neituri kanaler
Kerkonkosken, Kiesimän ja Neiturin kanavat
Redan under 1880-talet fanns planer på att bygga kanaler mellan sjöarna norr om Jyväskylä, men bara kanalen vid Kolu byggdes. 1910 började kommunerna i området plädera för kanalförbindelser och 1911 startades utredning om en kanal på leden Keitele - Konnevesi - Iisvesi med hjälp av anslag från senaten. På samma gång utreddes möjligheten att bygga en vattenled till Hankasalmi via Armisvesi vid Jyväskylä-Pieksämäki-järnvägen. Detta alternativ förkastades snabbt då det skulle ha blivit för dyrt. Från järnvägen mellan Pieksämki till Kuopio fanns dock ett stickspår från Suonenjoki till Iisvesi hamn.Då första världskriget bröt ut 1914 stoppades utredningarna. Men bygget av kanalerna kom igång 1918 sedan senaten beviljat pengar i slutet av år 1917. Arbetena startade med Neituri och Kiesimä kanaler och år 1919 startade även byggandet av Kerkonkoski kanal.
I samband med att arbetena kom igång granskade man noggrant de ursprungliga planerna. I den definitiva planen från 1921 fastställdes att kanalerna skulle byggas större än ursprungligen var tänkt. Slussarna blev nu 43,0 meter långa, 8,3 meter breda och 2,7 meter djupa. De skulle då kunna användas av 35 meter långa fartyg.
De beviljade anslagen var alltför snålt tilltagna och arbetena fortskred därför långsamt. Exempelvis låg arbetena vid Kiesimä kanal nere under tre år. Arbetena tog ny fart 1924. Kerkonkoski och Neituri kanaler blev färdiga 1926 då Neituri kanal även öppnades för trafik. Kiesimä kanal blev färdig hösten 1927.
Slusstekniken hade utvecklats från de ursprungliga planerna gjordes tills byggena kom igång. Tack vare detta behövde man inte bygga slussar med två kammare trots att lyfthöjden var över fem meter. Nu byggdes portarna i järn vilket gjorde det möjligt med högre slusskammare än tidigare.
Även tekniken för att fylla och tömma slussarna var ny. Inne i slussväggarna lades rör som via ventiler styrde vatten in i eller ut ur kamrarna.
För att passera Neituri och Kerkonkoski kanaler fick sjöfarten betala slussavgifter. Därför byggdes bostäder för kanalkassörer vid dessa slussar. Här byggdes även bostäder för annan kanalpersonal.
På Keitele-Iisvesifarleden byggdes även en slusslös kanal mellan Iisvesi och Niinivesi vid Säynätsalmi. Kostnaderna för kanalbygget blev dubbelt så höga som man kalkylerade med 1921. Detta berodde främst på att den allmäna kostnadsnivån gått upp och att bygget dragit ut så långt på tiden.
Passagerartrafiken blev alrig så livlig på denna kanal som på kanaler byggda tidigare då landsvägstrafiken redan vuxit kraftigt. Här dominerade godstransporterna och särkilt transport av trä. Livligast trafikerade var kanalerna under 1930- och 1940-talen med drygt 1 000 slussningar per år. Flottningarna ökade åter under 1960-talet men har minskat sedan dess. Antalet slussningar per år är nu mellan 900 och 1 300.
År 2004 transporterades lite över 2 200 ton trä på Neituri kanal.
Alla tre kanalerna har nu självbetjäning.
Tarmo Hurskainen © 2005
Bild: Tapio Suomalainen
Se fler bilder från Kerkonkoski kanal
Bild: Erkki Härö
