Päijänne-Keitele-kanalerna
Päijänne-Keitele kanavareitti
Redan under 1840 framfördes starka önskemål från centraal Finland på en kanal mellan Päijänne och Keitele. Mot slutat av 1800-talet ökades ansträngningarna för att få en kanal till stånd, men när en järnväg byggts från Jyväskylä till Suolahti 1898 upphörde tankarna på en kanal för lång tid.
Under 1950-talet dammades de gamla kanalplanerna av igen. Undet det följande årtiondet upphörde lösflottningen av timmer och man satsade i stället på flottning av timmerknippen. Dessa knippen transporterades på den så kallade järnkanalen mellan Keitele och Päijänne.
Nu ökade återigen kraven på en kanal och en preliminär plan låg färdig år 1962. Men inte heller denna gången startades något bygge. Planen reviderades och uppdaterades 1981.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen utarbetade en byggplan några år senare och ansökte om anslag för byggandet i 1986 års budget. Inga pengar anslogs och styrelsen gjorde ett nytt försök till 1988 års budget. Nu ville Trafikdepartementet ajournera avgörandet till kommande års budget.
Då föddes tanken på att Sovjetunionen skulle bygga kanalen. Med detta bygge skulle den ekonomiska obalansen mellan länderna justeras. Detta förslag fick fart på projektet och ett preliminärt avtal undertecknades våren 1989. Avtalet on entreprenaden undertecknades i början av 1990 och arbetena startades samma vår. Priset var cirka 175 miljoner mark och där ingick fem slusskanaler, sex broar och muddringar av farleden.
Kanalen öppnades för trafik 1993.
Farleden är 45 kilometer lång. Lyfhöjden mellan Päijänne och Keitele är 21 meter.
Trafiken på knalen har aldrig nått upp till de förväntningar man hade. Antalet flottningar blev färre än beräknat.
År 2004 flottades bara 18500 ton trä.
Inte heller turisttrafiken har blivit så omfattande som man beräknat. Över farleden finns många låga broar som begränsar möjligheterna för fartygen. Kryssningar från Jyväskylä har ökat antalet slussningar på Vaajakoski kanal till nästan 2 000 per år, men i farleden norrut minskar antalet slussningar. På Paatela kanal genomförs bara cirka 700 slussningar per år.
År 2000 trafikerades den södra delen av farleden av cirka 2 000 fartyg, men den norra delen bara av cirka 1 000 fartyg.
Följande kanaler ingår i Päijänne-Keitele-farleden:
Vaajakoski kanal
Kuhankoski kanal
Kuusa kanal
Kapeenkoski kanal
Paatela kanal
Listonsalmi kanal
Tarmo Hurskainen © 2005
Vaajakoski kanal
Total längd
| Total lyfthöjd
| Antal slussar
| Max båtlängd
| Max båtbredd
| Max båtdjup
| Max masthöjd
| Antal slussningar per år
|
250 m
| 2,50 - 2,65 m
| 1
| 110 m
| 11,8 m
| 2,4 m
| 5,5 m
| 2 000
|
Kuhankoski kanal
Total längd
| Total lyfthöjd
| Antal slussar
| Max båtlängd
| Max båtbredd
| Max båtdjup
| Max masthöjd
| Antal slussningar per år
|
750 m
| 4,00 - 4,10 m
| 1
| 110 m
| 11,8 m
| 2,4 m
| 3,5 m
| 1 800 - 2 000
|
Kuusa kanal
Total längd
| Total lyfthöjd
| Antal slussar
| Max båtlängd
| Max båtbredd
| Max båtdjup
| Max masthöjd
| Antal slussningar per år
|
350 m
| 3,90 - 4,10 m
| 1
| 110 m
| 11,8 m
| 2,4 m
| 3,5 m
| 1 500
|
Kapeenkoski kanal
Total längd
| Total lyfthöjd
| Antal slussar
| Max båtlängd
| Max båtbredd
| Max båtdjup
| Max masthöjd
| Antal slussningar per år
|
300 m
| 2,70 - 3,00 m
| 1
| 110 m
| 11,8 m
| 2,4 m
| 3,5 m
| 1 000
|
Paatela kanal
Total längd
| Total lyfthöjd
| Antal slussar
| Max båtlängd
| Max båtbredd
| Max båtdjup
| Max masthöjd
| Antal slussningar per år
|
500 m
| 7,40 - 7,85 m
| 1
| 110 m
| 11,8 m
| 2,4 m
| 3,5 m
| 800
|
Listonsalmi kanal
Total längd
| Total lyfthöjd
| Antal slussar
| Max båtlängd
| Max båtbredd
| Max båtdjup
| Max masthöjd
| Antal slussningar per år
|
500 m
| 0 m
| 0
| m
| 7,5 m
| 2,4 m
| m
| -
|
Källor: Myllykylä T. Suomen kanavien historia. Helsinki: Otava; 1991.
Sänd gärna kommentarer och fler uppgifter till: mig!
Tämä sivu on suomeksi 
Tryck på denna slussport för att komma tillbaka till samlingssidan för finska kanaler.
Denna sida ändrades senast
