Kalkkinenkarta

Kalkkinen kanal
Kalkkisten kanava

Päijännes vatten rinner genom Kalkkinenforsen till sjön Ruotsalainen och därifrån vidare till Kymmene älv. Åtskilliga gånger gjordes framstäälningar om en kanalisering innan först senaten och sedan kejsaren lämnade sitt godkännande. Det var först sedan den nybyggda Vääksy kanal lockat mycket trafik som Kalkinnenkanalen fick klartecken.
Den nya kanalen skulle dessutom underlätta flottningen av timmer nedför Kymmene älv. Arbetena påbörjades 1875 och kanalen öppnades för trafik hösten 1878.
Slussen byggdes med samma teknik och mått som slussen i Vääksy kanal.
Kanalen reparerades grundligt under åren 1892 till 1893. Den användes mest av fartyg från staden Heinola. Vid 1900-talets början skedde årligen runt 1 000 slussningar vilket under de följande årtiondena ökade tillcirka 2 000 slussningar per år. Järnvägen från Lahti till Heinola öppnades för trafik 1932 och då minskade antalet slussningar till cirka 1 000 per år.
Efter andra världskriget växte den finska industrin kraftigt. Så gjorde även flottningen av timmer. De gamla slussarna var för trånga för tidens knippeflottningar. Liksom många andra kanaler i Finland moderniserades Kalkkinenkanalen för att möjliggöra knippeflottningar.
Under tiden minskade passagerartrafiken kraftigt.
Kalkkinen kanal moderniserades under åren 1961 till 1964. Tanken var att den nya slussen även skulle användas för att reglera sjön Päijännes nivå, därför byggdes slussen extra stor. Den blev 500 meter lång, 20 meter bred och fick ett djup på mellan 5 och 7 meter beroende av Päijännes nivå. Slussen utrustades med segmentportar.
Med den moderniserade kanalen ökade antalet slussningar per år kraftigt. Medeltalet slussningar under 1950-talet hade varit runt 500 slussningar per år. Redan 1964 gjordes 1 600 slussningar och under de följande åren ökade detta till över 3 000 slussningar per år.
Under senare år har flottningen minskat kraftigt och kanalen betjänar numera främst turismen. Det genomförs i snitt 2 500 slussningar per år.

Tarmo Hurskainen © 2005


Total längd

Total lyfthöjd

Antal slussar

Max båtlängd

Max båtbredd

Max båtdjup

Max masthöjd

Antal slussningar per år

1 315 m

0,90 - 1,15 m

1

450,0 m

10 m

2,4 m

11,0 m

2 500


Kanalens övre mynning från väster.

Inne i den långa kanalen. Bakom övre porten.

Kanalens övre mynning från väster.

Inne i den långa kanalen. Bakom övre porten.

© Bilderna tagna av Terhi och Martti Grönroos

Den övre segmentporten är nerfälld.

Rader av träd planterades vid kanalen i början av 1960-talet.

Den övre segmentporten är nerfälld.

Rader av träd planterades vid kanalen i början av 1960-talet.

© Bilderna tagna av Terhi och Martti Grönroos

Båten går till nedre strömmen på Kalkkinen kanal.

Kanalen västerut mot Päijännesjön. Övre porten syns just över vattenytan

Utsikten nedströms från landsvägsbron.

Båten går mot nedre strömmen på Kalkkinen kanal.

Kanalen västerut mot Päijännesjön. Övre porten syns just över vattenytan.

Utsikten nedströms från landsvägsbron.

© Bilderna tagna av Lauri Muranen

Utsikten uppströms från landsvägsbron. M/s Ramona på väg nedströms. Bakom m/s Suomen Neito.

Byggnadsritningen för den ursprungliga vändbron på 1870-talet då kanalen byggdes.

Gammalt vykort från kanalen.

Utsikten uppströms från landsvägsbron. M/s Ramona på väg nedströms. Bakom m/s Suomen Neito.
© Bilden tagen av Lauri Muranen

Byggnadsritningen för den ursprungliga vändbron på 1870-talet då kanalen byggdes.
© Bilden tagen av Lauri Muranen

Gammalt vykort från kanalen.
Notera att kanalen på den tiden hade ett svenskt namn - Kalkis kanal.

 

Källor: Myllykylä T. Suomen kanavien historia. Helsinki: Otava; 1991.
Sänd gärna kommentarer och fler uppgifter till: mig!

Tämä sivu on suomeksi

Tryck på denna slussport för att komma tillbaka till samlingssidan för finska kanaler.

 

Denna sida ändrades senast