Hjälmare kanal

Klicka för slussprofil

Hjälmare kanal förbinder sjön Hjälmaren med Arbogaån vid Gravudden. Härifrån kan man gå via Arbogaån ut i Mälaren. Kanalen är 13 kilometer lång varav 5 kilometer är grävd kanal.


Turistbåten Tor av Arboga slussar

?

Sluss och bro vid Hjälmare docka

Hjälmare Docka

Turistbåten Tor av Arboga slussar
© Foto 2001 av Carola Pettersson

Kaffet vid Hjälmare Docka
© Foto 2001 av Carola Pettersson

Sluss och bro vid Hjälmare docka
© Foto 2011 av Åke Johansson

Hjälmare Docka
© Foto 2011 av Åke Johansson

?

Tor på toppen av slusstrappan

Öppen sluss

Kanalidyll

Slussvevar

8:ans sluss öppen för båtar att gå in
© Foto 2001 av Carola Pettersson

Tor på toppen av Hällby slusstrappa
© Foto 2001 av Carola Pettersson

Öppen sluss
© Foto 2001 av Carola Pettersson

Kanalidyll
© Foto 2001 av Carola Pettersson

Slussvevar
© Foto 2001 av Carola Pettersson


Se även bilder från den gamla kanalen.

Total längd

Total lyfthöjd

Antal slussar

Max båtlängd

Max båtbredd

Max båtdjup

Max masthöjd

Max fart

13 km

22 m

9

30 m

7 m

1,9 m

Fri höjd

5 knop


Kanalen har 9 slussar med måtten 35,6 meter längd, 7,1 meter bredd och 2,08 meter djup.

Kort historia:
Önskemålet att skapa en inre sjöväg från Östersjön till Västerhavet är mycket gammalt. Man tänkte sig från början en förbindelse via Mälaren och Hjälmaren till Vänern och sedan vidare genom Göta Älv.
Under Karl IX regering påbörjades en kanalisering av Eskilstunaån för att få en farled mellan Mälaren och Hjälmaren, men detta arbete avstannade år 1610.
Den första kanalen mellan Mälaren och Hjälmaren beslutades av Gustav II Adolf och arbetena med den kom igång 1629 och den färdiga kanalen kunde invigas 1639. Denna den första Hjälmare kanal gick från Hjälmaren via sjöarna Värhulta-, Lill-, Lång-, Krok- och Hafsjöarna till Arbågaån, och sedan fick båtarna alltså ta Arbogaån ut till Mälaren.
Enligt Gustav II Adolfs beslut ålades allmogen att utföra kanalgrävningen mot att de slapp krigstjänstgöring. Enligt folksägen lär tyska och ryska krigsfångar ha deltagit i arbetet, men det är osäkert. Däremot vet man att soldater vid Södermanlands regemente kommenderades att hjälpa till. Dessutom hjälpte bergsmän från Skinnskatteberg till med att "bränna" kanalen där man stötte på berg under grävningen.
Totalt deltog som mest 400 till 500 man i arbetena.

Denna den första kanalen krävde dyrt och regelbundet underhåll och trafiken var ofta stoppad. Den reparerades och byggdes om flitigt, allra mest genomgripande under åren 1770 till 1776, men ingenting tycktes hjälpa, förrän Baltzar von Platen föreslog en helt ny sträckning där man drog kanalen genom mer berg. Denna ombyggnad genomfördes åren 1819 till 1830 då kanalen fick sin nuvarande, mera östliga, sträckning. Sedan dess har kanalen endast krävt normalt vinterunderhåll för att klara trafiken.

Hjälmare Kanals Vänner är en förening som bildades 1998 för bevara, utveckla, popularisera och marknadsföra Hjälmare kanal. Föreningen har en website om kanalen.


Källor: Hjälmare kanals Vänners hemsida, Kanalbroschyrer, sjökort, Nordisk Familjebok 1909.
Sänd gärna kommentarer och fler uppgifter till: mig!

Tryck här för att komma tillbaka till kanalstart-sidan.

 

Denna sida ändrades senast