Falsterbokanalen

Hela farledens längd är 27 kilometer, och den grävda kanalen genom Falsterbonäset är 1 600 meter lång.
Max höjd 3,9 meter gäller när Höllviksbron är nedfälld. Vid öppen bro fri masthöjd. Farledens bredd är 25 meter.
Kanalen har en långsluss med 1000 meter mellan slussportarna. Vid extrema väderförhållanden kan det vara upp emot en meters nivåskillnad mellan Östersjön och Öresund. Vid sådana tillfällen blir strömmen inne i kanalen så hög att många båtar inte kan passera igenom. Slussen byggdes alltså för att underlätta vid dessa tillfällen.
Det ursprungliga djupgåendet i kanalen var 6,7 meter. Sedan cirka 10 år tillbaka är djupgåendet begränsat till 5 meter på grund av en uppgrundning strax söder om kanalen. Denna begränsning har gjort att nyttotrafiken i kanalen minskat betydligt. Tidigare kunde fartyg på upp till 15.000 ton passera. Nu går det bara för fartyg på cirka 5.000 ton.

Från 1 januari 2003 gäller ett leddjupgående på 4 meter i kanalen. Från samma datum sker broöppning endast på fasta tider, en gång per timma, av hänsyn till den ökande trafiken på riksvägen. Dessutom blir det inga broöppningar alls nattetid.
I samband med nyordningen har Sjöfartsverket minskat bemanningen från åtta till fyra personer. Och dessa fyra, skall förutom broöppningar, även svara för målning och underhåll av bojar och prickar.
Småbåtshamnen arrenderas ut till Falsterbokanalens Båtklubb.

Nya bron

Småbåtar i kanalen

Vy mot öster

Manövertornet
och den nya bron

Småbåtar förtöjda i kanalen

Vy österut i kanalen.

© Bilderna tagna 1999 av Ingemar Nordlund

Total längd

Total lyfthöjd

Antal slussar

Max båtlängd

Max båtbredd

Max båtdjup

Max masthöjd

Max fart

1,6 km

0 m

1

- m

24,8 m

5 m

3,9 m

5 knop


Kort historia:
En första motion om en kanal över Falsterbonäset lämnades i riksdagen av Mårten Dahn 1884, men den ledde inte till något och 1896 började fiskarna i Skanör själva gräva en kanal. Men inte heller detta projekt fullföljdes.
Under första världskriget aktualiserades frågan på nytt, men det var först när tyskarna i november 1939 utvidgade sina mineringar utanför Falsterbonäset som svenska riksdagen beslutade att bygga en kanal. Tyskarna tog ingen hänsin till den svenska territorialgränsen på fyra sjömil, utan lade ut minor ända in till tremilsgränsen. Detta betydde att inga av de stora svenska handelsfartygen säkert kunde komma in i eller ut ur Östersjön. Alla dessa fartyg tvingades omlasta antingen i Malmö eller Trelleborgs och Ystads hamnar. Då tvingades den svenska riksdagen och regringen att agera snabbt.
Den 17 november 1939 fick Väg och Vatten uppdraget att utreda ett kanalbygge. Denna utredningen klarades på tre veckor och den 22 december samma år fick Väg och Vatten uppdraget att bygga kanalen och farleden. Redan den 3 januari 1940 startade arbetena.
Kostnaden för kanalen med tillhörande farleder hade beräknats till sju miljoner kronor, men slutnotan blev 21 miljoner. Det mesta av fördyringarna berodde på att man forcerade arbetena så mycket som möjligt och därvid inte skydde några extrakostnader alls.
Den 21 juli 1941 genombröts näset av den grävda kanalen och redan den 1 augusti samma år passerade den första båten, Ldf Malmö, med bland annat flera statsråd ombord. Några månader senare passerade det första handelsfartyget, och ett år senare var kanalen helt färdigbyggd. Hela bygget hade kostat 21 miljoner kronor att genomföra.
Landsvägsbron över kanalen köptes begagnad från Köpenhamn. Det var den gamla Kippelsbron, som var i tjänst cirka 50 år.
Redan 1941 passerade 323 fartyg och 1942 inte mindre än 5191 fartyg, vilket väl bevisar hur behövlig kanalen var.
Numera passeras kanalen årligen av knappt 15.000 båtar.
Ett nytt manövertorn byggdes 1955 och en helt ny bro 1993.
Sjöfartsverket har långt framskridna planer på att stänga kanalen helt eller fjärrstyra och kameraövervaka bron och slussen från Malmö. Inga beslut är dock, mig veterligt, fattade om detta ännu.

Märkligt nog har kanalen inte muddrats en enda gång sedan den öppnades. Detta har betytt att farledsdjupet succesivt sänkts från 6,7 meter till 5 meter och år 2003 sänktes leddjupet till 4 meter. Mestadels beroende på en uppgrundning strax söder om kanalen.


Danske Finn Johannessen åkte ofta till Bornholm
under sin ungdom.
På den tiden gick färjorna genom Falsterbokanalen
och vid en resa 1963 tog han denna bild
sedan bron passerats.


Samma bro på sin första placering i Köpenhamn.
Den byggdes som tillfällig bro över sundet
mellan Själland och Amager då den gamla
Knippelsbron revs och ersattes av en helt ny.
Bilden kommer från Det Kongelige Bibiotek
i Köpenhamn.

På ingång mot kanalen norrifrån

Inne i norra hamnen

Framme vid bron

På ingång mot kanalen norrifrån

Inne i norra hamnen

Framme vid bron

© Bilderna tagna 2004 av Bosse Arnholm

Bron och norra slussporten akteröver

Södra slussporten föröver

Södra slussporten passerade

Södra infarten till kanalen

Bron och norra slussporten akteröver

Södra slussporten föröver

Södra slussporten passerade

Södra infarten till kanalen

© Bilderna tagna 2004 av Bosse Arnholm

Läs också om Ammerännan.

Från andra världskriget
Min far, Ragnar Hasselgren, var under kriget båtsman i Falsterbokanalen. Hans uppgift var att köra ut lotsar till fartyg som skulle genom kanalen. Far berättade att vid ett tillfälle kom det ett fartyg med judar som skulle till koncentrationsläger i Tyskland. Ett flertal hoppade över bord vid bron och tog tag i vajrarna som är kopplade till skärmen. Dessa vajrar var fransade (det stack ut trådar) och min far kallade dessa för "horungar". Far och några andra gick ut med lotsbåten och tog hand om dessa stackars människor som dock troligen räddade livet. Deras händer var alldeles söndertrasade.
Lars Hasselgren

Militära historier:
Det bör ha varit i slutet av femtiotalet, kanske i början av sextiotalet, som fregatten Mode gick igenom Falsterbokanalen i hög fart. Ett antal småbåtar som låg förtöjda vid pirarna slet sig och krossades av svallet.
En annan känd historia om samma "kommisgast" gällde när han som befälhavare under en flottmanöver beordrade Magne eller Munin (där är vår uppgiftslämnare inte riktigt säker) att med högsta fart passera en trång passage i Stockholms skärgård. Han skyllde sedan vid rättegång på att man simulerade ett flyganfall mot skutan och då var det bråttom.
Det var inte förmildrande att han vid min 25 knops fart fick se några damer på en brygga som tvättade mattor i vattnet. Han har då tagit mikrofonen till orderhögtalaren och ropat: "Tvätta Ni käringar, så sköljer vi".
Gummorna åkte i spat och mattorna försvann.


Källor: Svensk Lots del IV 1972 Seglingsbara inlandsfarvatten, svenska sjökort (1977), Falsterbonäsets Turistinformation, 1999. Lundström, Vettlevik, Granath, Ett stycke kanalhistoria, utgiven av Kulturföreningen Calluna 2005. Anonym, men trovärdig, före detta marinofficer. Sjökaptenen Thomas Bengtsson som växte upp vid kanalen. Thomas far, Sven Bengtsson, ägde bunkerbåten i kanalen.
Brovakten Inge Levin som kan nås via epost: inge.levin@telia.com
Inge har också en hemsida, med lite mer information om Falsterbokanalen http://drive.to/levin. Här har Inge också lagt upp en loggbok från brovaktarna med intressant läsning.

Sänd gärna kommentarer och fler uppgifter till: mig!

Tryck här för att komma tillbaka till kanalstart-sidan.

 

Denna sida ändrades senast 13-05-21