Denna 914 kilometer långa flod har sin källa 45 kilometer söder om staden Minsk i Vitryssland och mynnar i Kurlandsbukten i sydöstra Östersjön.
Den längsta bifloden är den 510 kilometer långa Vilija med källa i Vitryssland. I Litauen får den namnet Neris.
Njemen är segelbar i större delen av sitt lopp. Den är under en stor del av sitt lopp uppemot 5 meter djup och på många ställen runt 500 meter bred. Strömmen är vanligen ganska svag, men varierar. Extrema högvatten med svåra översvämningar som följd inträffar normalt var 12:e till vart 15:e år.
År 1250 började Tyska Ordens riddare bygga borgen Memelsburg och staden Memel vid Njemens mynning. Denna stad fick mycket stor betydelse för handeln i Östersjön. Gränsen mellan Tyska Ordens område Memel och staten Litauen fastställdes år 1422 och var sedan erkänd flera århundraden.
Vid freden efter andra världskriget föll hela baltikum under ryska "beskydd" och Njemen blev nordlig gräns mellan den ryska enklaven Kaliningrad och staten Litauen.
Under historisk tid var Njemen en av de skandinaviska vikingarnas huvudleder mellan Östersjön och Svarta Havet. Då fick vikingarna dra sina båtar över land mellan Njemen och floden Berezina i nuvarande Vitryssland. Berezina är en biflod till Djnepr.
Under 1800-talet byggdes en kanal, Berecinakanalen, som förbindelse mellan de två floderna.
Under 1800-talet byggdes också Augustowkanalen, för att komma runt de strafftullar den preussiska staten lade på polska frakter till dåtida Danzig, numera Gdansk. Tanken var att fortsätta kanalen från Njemen till den lettiska hamnstaden Ventspils, men när man nått floden Njemen insåg preussarna att man höll på att förlora alla intänkter från de polska och littauiska sjöfararna och minskade tullarna så mycket att polacker och litauer inte ansåg det nödvändigt att fortsätta kanalbygget.
1959 byggdes en stor damm strax uppströms staden Kaunas för att ge kraft åt ett stort kraftverk.
Upp till denna damm används Njemen fortfarande för kommersiella transporter. Den stora dammen har blivit populär för båtturism.
Förr var transporter på mindre pråmar vanlig mellan Kaunas och huvudstaden Vilnius. Nu sker där enbart nöjestrafik.
Läs om Klaipedas hamn och kanaler här.
Läs om Berecinakanalen här.
Läs om Augustowkanalen här.
Tillbaka till sidan om Litauen.
Tryck här för att komma tillbaka till sidan om Europas kanaler.
Tryck här för att komma tillbaka till kanalstart-sidan.
Denna sida ändrades senast