Eskilstuna
Torshälla kanal

Kanal mellan Eskilstuna stad och Mälaren.


Faktoribron

Faktoribron

Faktorislussen

Faktoribron

Faktoribron

Faktorislussen

Kanalidyll

Vy nedströms från Torshällaslussen

Slussen i Åby

Kanalidyll

Vy nedströms från Torshällaslussen

Vy uppströms från Torshällaslussen

Monumentet i Torshälla

Slussen i Åby

Slussporten öppnas

Monumentet i Torshälla

Torshällaslussen sedd från nedströms

Slussporten öppnas


© Samtliga bilder tagna 2001 av Carola Pettersson

Total längd

Total lyfthöjd

Antal slussar

Max båtlängd

Max båtbredd

Max båtdjup

Max masthöjd

Max fart

1,7 km

8,6 m

3

41 m

8 m

2,5 m

10 m

- knop


I slussen i Eskilstuna övre kanal gäller 38 meter som max båtlängd.

Torshälla kanal mellan Eskilstuna och Mälaren är en av våra äldsta riktiga kanaler.
Fram till 1500-talet färdades man via Hyndevadsån mellan Hjälmaren och Eskilstuna. Men ut till Mälaren kom man inte förbi strömmarna och forsarna närmare Torshälla. Karl IX beslutade därför att en kanal skulle byggas.
Den byggdes med tysk hjälp åren 1596 - 1610. Kanalen följde Hyndevadsån från Hjälmaren, via Eskilstuna till Mälaren vid Torshälla. Den fick 14 slussar, varav några vid Skogstorp och några vid Skjulsta. Men den användes bara under cirka 20 år och förföll, vilket kan ha berott på bristande kunskap om underhåll av kanaler. Bland annat var slussarna byggda i trä. Delar av denna vattenled nyttjas ännu i den något mer moderna Eskilstuna kanal.
Torshälla kanal gick även under namnen Hertig Carls kanal och Carl IX:s kanal.

Trafiken mellan Hjälmaren och Mälaren togs sedan över av den "nya" Hjälmare kanal som byggdes 1629 till 1639 och då fick ungefärligen det läge dagens Hjälmare kanal har.

1855 erhåller Eskilstuna ett statligt bidrag för att bygga Eskilstuna nedre kanal. Denna sträcka, 1,7 km lång, byggdes öster om Torshälla, stod färdig 1860. Denna del av kanalen innehöll en så kallad tvillingsluss med en lyfthöjd på totalt cirka 6 m. I samband med detta bygge ändras namnet från Torshälla kanal till Eskilstuna kanal.
Eskilstuna övre kanal tillkom åren 1860-65 och består av en enda sluss (lyfthöjd 1,8 m, bredd 8 m och cirka 38 m lång) med ett djup av 2,5 m ned till den översta slusströskeln.
Kanalen och slussarna har restaurerats under åren 1998 till 1999 och har sedan dess haft besök av ett 100-tal turistbåtar.

Under år 2000 och 2001 har dessutom utprickning skett i Eskilstunaån mellan nedre kanalen och övre kanalen. Detta för att underlätta för sjöfarten.

Mellan Mälaren och första slussen finns inga broar över kanalen som hindrar framfarten. Mellan de nedersta slussarna och Eskilstuna finns dock en rad broar. Den första ligger strax uppströms nedre slussen och har en seglingsfri höjd på cirka 1,6 meter. Arbeten pågår för att göra denna bro öppningsbar. Dessa arbeten beräknas vara klara sommaren 2002.
Efter denna bro kommer två broar med en seglingsfri höjd på 1,8 meter, därefter E20-bron med en seglingsfri höjd på 3,5 meter. Ytterligare uppströms finns Gap-Sundins bro och Gasverksbron, både med en seglingsfri höjd på endast 1,2 meter.

Att Karl IX var mån om bra sjöväg till Eskilstuna beror på hans privata intressen i de smedjor och verksamheter som fanns i staden.
Ett gäng entusiaster som renoverat slupen Gerda arbetar hårt för att vissa moderna broar ska ändras eller bli öppningsbara.
Sedan 2000 trafikerar sightseeingbåten m/s S:t Olof ån. Båten är en verklig klenod. Den är byggd på 1950-talet i mahogany och tar 30 passagerare.

 

Kanalen har uppenbarligen haft två olika namn tidigare, Torshälla kanal i sin nedre del förbi Torshällafallen och närmast Mälaren. Eskilstuna kanal i sin övre del.
Samma sak tycks ha gällt för Hyndevadsån, som har sin upprinnelse i Hjälmaren och har det namnet fram till Eskilstuna, där den byter namn till Eskilstunaån.

Ur avgiftstariffen från år 1919 kan man utläsa att det kostade 5 öre att frakta en blomkruka med växt på kanalen. Avgiften för 100 kilo kaffe var samma år 10 öre!
År 1925 passerades Eskilstuna nedre av 1145 lastförande fartyg och Eskilstuna övre av 587 fartyg.

Karl IX:s kanal

Rester av Karl IX:s kanal vid Skjulsta

Rester av Karl IX:s kanal vid Skjulsta

Rester av Karl IX:s kanal vid Skjulsta

Rester av Karl IX:s kanal vid Skjulsta

© Bilderna tagna 2002 av Bosse Arnholm

På 1570-talet började man frakta järn från masugnar i Julita, cirka 3 mil sydväst om Eskilstuna, till Skogstorp i Eskilstuna där man tillverkade vapen och olika slags spik.
Transporterna på Eskilstunaån i södra delen av stan var besvärliga på grund av höjdskillnader och flera vattenfall och därför beslutade Karl IX att bygga denna kanal runt fallen.
Arbetet inleddes 1596 de blev oerhört arbetskrävande och drog ut på tiden. Delvis tog kungen till hårdhänta metoder för att få arbetet genomfört. En man som hette Jöns Påfvelsson ledde det slutliga arbetet. Först 1610 var kanalarbetena fullbordade.
Enligt flera uppgifter fick kanalen aldrig någon större betydelse och förföll ganska snabbt.

© Denna text är skriven av min syssling Bosse Arnholm, som bor i Eskilstuna.

Karl IX:s kanal rustas upp!?

Under årens lopp har vattenflödet i kanalen/ån vid Skjulsta minskat kraftigt. De historiskt intresserade eskilstunaborna vill säkert gärna se kanalen restaurerad vilket nog inte är aktuellt. Däremot är vattenflödet så lågt att fiskarnas fortbestånd hotas. Kunde man få till att det är vattenflöde över under torra somrar skulle det vara gott nog.
Därför skall nu en sträcka på 200 meter inom naturskyddsområdet rensas från vass och nedfallna träd. Förhoppningen är att detta skal räcka.

Nybyån i Torshälla

Nybyån är en rest av Karl IX:s kanal i dess nedersta lopp förbi Torshälla.

Vacker gångbro över Nybyån

Vy norrut från gångbron

Vy söderut från gångbron

Vacker gångbro över Nybyån

Vy norrut från gångbron

Vy söderut från gångbron

© Bilderna tagna 2002 av Bosse Arnholm

Vy norrut från Järnvägsgatans bro

Vy söderut från Järnvägsgatans bro

Vy norrut från Järnvägsgatans bro

Vy söderut från Järnvägsgatans bro

© Bilderna tagna 2002 av Bosse Arnholm


Källor: Nordisk Familjebok 1927, Hans-Lennart Ohlsson på Sjöhistoriska Muséet och Kjell Nordeman som var projektledare för restaureringarna av slussarna.
Sänd gärna kommentarer och fler uppgifter till: mig!

Tryck här för att komma tillbaka till kanalstart-sidan.

 

Denna sida ändrades senast 12-11-19