Tvååkers kanal

Tvååkers kanal är det namn Tvååkersån fick efter rätning, sänkning och rensning under åren 1857 till 1859.

Kort historia:
Under slutet av 1700-talet och första delen av 1800-talet genomfördes det laga skiftet i Halland. Då fick de olika gårdarna och fastigheterna sig tilldelade olika rättigheter, men också skyldigheter. Somliga fick exempelvis rätt att fiska ål i Tvååkersån. Andra fick rättighet att nyttja vattenkraften till kvarndrift, medan åter andra fick skyldighet att rensa ån så att den behöll sitt fria lopp.
I stora delar av sitt lopp vindlade ån sig fram i krokar. Inte sällan ändrade den sitt lopp, och ofta var avtappningen av vatten så dålig att många bönder svårligen kunde odla på sina åkrar. Dessa svåra förhållanden ledde under tiden till åtskilliga trätor, varav många behandlades vid tingen i socknarna.
I Tvååker, liksom på många andra håll i landet, fanns framsynta män och kvinnor som insåg att något radikalt borde göras. Man borde göra en storrensning och rätning av ån för att en gång för alla bli av med alla problemen.
Redan 1823 lämnade ortens riksdagsman Peter Andersson i Borrås ett memorial i riksdagen om fortsatt anslagsgivning för strömrensningar. Han tryckte särskilt på möjligheten att på detta sätt göra vattendragen segelbara för att underlätta transporter av allehanda slag.

Efter åtskilliga besvär fick kaptenen och dåvarande t f chefen för södra väg- och vattenbyggnadsdistriktet, Anton Remmer i uppdrag att upprätta förslag på stor årensning av Tvååkersån. Han utförde sina undersökningar på ort och ställe under augusti och september 1856 och lämnade ett förslag som senare antogs.
Tvååkersåns fulla längd på den aktuella sträckan mellan Strömma kvarnar och utloppet vid Utterås var med krokar och allt enligt Remmer 31 040 fot. Fågelvägen mätte han sträckan till 21 600 fot. Tvååkersån rätades slutligen till en längd av 24 490 fot (7 271 meter) på denna sträcka. Remmer föreslog dessutom att flera sakna marker i anslutning till Tvååkersån skulle få bättre avvattning. Detta föreslogs ske med en egen kanal, Lilla Kanal, som fick en totalt längd av 5 560 fot (1 693 meter). Vid rensningen fick Tvååkers kanal en bottenbredd på 24 fot eller 7,03 meter.

Arbetena påbörjades 1857 och slutfördes under 1859. Slutbesiktningen gjordes av Anton Remmer den 5 decembr 1859 och han fann "detta arbetsföretag utfördt med ett så berömvärt iakttagande af gifna föreskrifter, att det är mig ett serdeles nöje få förklara detsamma fullt färdigt, afsynat och med synnerligt loford godkändt". I samband med årensningen byggdes inte mindre än åtta broar över den "nya" kanalen. Mest anslående av dessa var Tvååkersbron, medan de övriga sju var så kallade ägobroar, det vill säga ej allmäna broar då de var avsedda att betjäna endast en eller ett par fastigheter. Ägobroarna var mestadels av enkel träkonstruktion, medan Tvååkersbron fick stenvalv redan från början. Den byggdes av entreprenören Gustaf Persson i Spannarp för en kostnad av totalt 1389,75 riksdaler riksmynt. Den byggdes uppenbarligen ganska väl eftersom den stod emot tidens tand ända in på 1950-talet, då den ersattes av en betongbro av då modernt snitt.

Anton Remmer hade kostnadsberäknat hela årensningen till 47 015 riksdaler riksmynt. Den verkliga kostnaden blev 56 883 riksdaler riksmynt. Av detta var dock drygt 9 000 rikdsdaler räntekostnader under byggtiden som Remmer inte räknat med. Fördyringen var alltså ganska blygsam. Företaget fick statsbidrag med 4 700 riksdaler.

Oaktat hur bra årensningen genomfördes var det redan 1863 dags för en ny rensning. Denna gång dock inte alls lika omfattande. Den totala kostnaden för denna rensning blev 461 riksdaler riksmynt.


Från bron vid Åhs

Från bron vid Åhs

© Bilderna tagna 2003
av Gullvi Andreasson

Från bron vid Åhs

Från bron vid Åhs



Källor: Artikeln Tvååkers Kanal med bilagor av Gunnar Gunnarsson i Tvååkersboken 1972.
Sänd gärna kommentarer och fler uppgifter till: mig!

Tryck här för att komma tillbaka till kanalstart-sidan.

 

Denna sida ändrades senast 12-11-19