Tabergs kanal

Kort historia:
I Taberg i Filipstads Bergslag upptäcktes järnmalm år 1702 av den skicklige malmletaren Nils Nilsson Jern och brytning inleddes direkt.
Från gruvan fraktades malmen landvägen på dåliga vägar till Motjärnshyttan. För att underlätta transporterna byggdes 1848 till 1850 en kanal från gruvan till Sandsjön. Vid Sandsjöbrygga omlastades malmen och transporterades sedan landvägen 9 kilometer till Motjärnshyttan. Ursprungligen fanns planer på att förlänga kanalen till Motjärnshyttan, men dessa planer förverkligades aldrig.
Kanalen var cirka 4 660 meter lång, med ett djup av 1,11 meter och en bottenbredd varierande mellan 3 och 9 meter.
Kanalen har en sluss som är 21,3 meter lång mellan portarna, 2,75 meter bred vi portarna och har ett djup av 2 meter. Lyfthöjden är 0,8 meter.
Tabergs kanal är en av de få i landet som inte förbinder två vattendrag, då den går från Sandsjön till Tabergs gruva och där hade sin slutstation.
Denna transportled användes fram till 1876 då en nybyggd järnväg från Filipstad via Nordmark, Motjärnshyttan och Hagfors till Klarälven tog över malmtransporterna.
Sedan malmtransporterna upphört ökade kanalens betydelse för energiproduktionen. Sedan man börjat använda elektrisk kraftöverföring blev dess betydelse än större.
1916 höjdes kanalbankarna för att få ännu mer vatten till turbinen vid Kvarntorpet nere vid Sandsjöälven. Kanalvattnet leds ner till turbinen där via en tub och fallhöjden var 43 meter. Kanalen ligger nu på samma nivå som Sandsjön, varför slusen förlorat sin betydelse.
Kanalen finns kvar och är idag en uppskattad kanotled i vackra omgivningar. Här finns chans att se bäver, älg, björn och varg.
Kanalen är idag 300 meter kortare än då den byggdes. För många år sedan fylldes den igen de sista 300 metrarna fram till Tabergs gruva och slutar nu vid sågverket.


Minnesstenen

Minnessten vid kanalen

Kanalen i vinterskrud
© Bilden tagen 2003 av Leif Kuhlin

Minnesstenen
© Bilden tagen 2004 av Jan Kruse

Minnessten vid kanalen
© Bilden tagen 2004 av Jan Kruse

Tvist om underhållet
Under många år var det Uddeholmsbolaget som ägde all mark i området, liksom vattenrätter. Bolaget byggde kanalen och drog nytta av den. Då var det ingen tvekan om att bolaget också skötte underhållet.
När Uddeholm under 1970-talet styckades upp hamnade skogen och marken först hos Billerud och senare hos Bergwik Skog, medan Uddeholm behöll alla kraftverken vilka senare hamnat hos Fortum. Bland dessa finns Stamparbo kraftstation vid Tabergs kanals södra ända.
Sedan många år råder tvist om kanalens underhåll. Tvisten rullar på genom skriftväxling mellan markägaren, kraftstationsägaren och länsstyrelsen. Senast har Bergvik Skog skrivit att kanalen visserligen går över deras mark, men eftersom de inte har rådighet över kanalen har de heller inte skyldighet att underhålla den. Underhållet skall den som drar nytta av kanalen, alltså kraftstationsägaren, svara för.
Denna tvist lär pågå ytterligare många år . . .


Källor: Nordmarks Hembygdsförening/Gruvmuseums skrift om Nordmark. De har en hemsida med ytterligare information. Yngve Rollof, artikel i Tidskrift i Sjöväsendet, 1962. Filipstads Tidning, 2008.
Sänd gärna kommentarer och fler uppgifter till: mig!

Tryck här för att komma tillbaka till kanalstart-sidan.

 

Denna sida ändrades senast 12-11-19