Sickla kanal

Från Hammarby sjö till Järla sjö via Sicklasjön.

Kort historia:
Hammarby sjö som ligger norr om Sickla sluss låg tidigare betydligt högre än idag och hade ingen farbar förbindelse med Saltsjön. Gustav Vasa lät dessutom fördämma avtappningen mot havet så att sjön ytterligare höjdes. Detta för att få samma nivå på Hammarby sjö som Järla och Sickla sjö.
Mellan dessa kunde man därefter köra båttransporter.

1918 började man bygga nuvarande farleder mellan Mälaren och Saltsjön. Hammarbyslussen byggdes, liksom att leden förbi Danvikstull sprängdes.
Detta sänkte drastiskt vattenståndet i Hammarby sjö som då kom att bli direkt förbunden med Saltsjön. Tydligen skedde detta inte utan protester varför man tvingade Stockholms Stad att bygga Sickla sluss som var klar 1931.
Stockholms Hamn drev slussen fram till 1978 då den ansågs för kostsam och stängdes. Privata insatser fick dock slussen renoverad och öppnad igen 1984.

1999 började Stockholm bygga den så kallade Södra Länken för trafiken på landbacken. Då behövdes ytterligare en bro över Sickla kanal och av tekniska orsaker tvingades man bygga denna bro tämligen lågt. Utan lämplig åtgärd skulle den seglingsfria höjden bli så låg att all trafik på kanalen i praktiken stoppats.
Lösningen blev att bygga ytterligare en sluss, cirka 100 meter öster om den gamla, och fördela höjdskillnaden mellan dessa två slussar. Bygget av den nya slussen startade 1999 och det var tänkt att den skulle kunna öppnas våren 2002. Men bottenförhållandena var sämre än väntat och dessutom var den gamla slussen sämre än befarat. Arbetena med farleden och slussarna tog alltså ett år längre än planerat och invigning kunde ske först våren 2003.

Den ursprungliga slussen byggdes under åren 1928 till 1930 och fick en nyttig längd av 20 meter, en bredd på 5,65 meter och ett tröskeldjup på 1,6 meter, vilket tillåter fartyg med en största längd av 18 meter, en största bredd av 5 meter och ett största djup på 1,3 meter.
Den nya slussen, alltså byggd 1999 till 2003 har samma dimensioner som den gamla.
Båda slussarna är handmanövrerade och sköts och underhålls sedan 1982 av Föreningen Sicklaslussen.
Vissa förslag har under årens lopp presenterats om att åter öppna en farled från Järlasjön ut mot havet vid Lännerstaviken. Av detta har dock inte blivit något gjort.

I de olika samhällena vid Järlasjöarna bor omkring 6 000 människor. De allra flesta på den norra sidan. På södra sidan finns i stället två bäverkolonier!

Total längd

Total lyfthöjd

Antal slussar

Max båtlängd

Max båtbredd

Max båtdjup

Max masthöjd

Max fart

5 km
Hela farleden

5 m

2

18 m

5 m

1,3 m
under bron

2,3 m

8 knop

Nya slussen

Nya slussen

Nya slussen

Nya slussen som togs i bruk 2003

© Bilderna tagna 2003 av Jan Martinsson


Sickla kanal Sickla kanal

© Bilden tagen 1999 av Josephine Ebbersten


 

Drygt 100 meter från Östra slussen finns en nybyggd gångbro över kanalen.

Från kanalen. Långt bort ses Östra slussen.

På väg in i Östra slussen för att slussa ner.

Drygt 100 meter från Östra slussen finns en nybyggd gångbro över kanalen.

Från kanalen. Långt bort ses Östra slussen.

På väg in i Östra slussen för att slussa ner.

© Bilderna tagna 2004 av Jan Martinsson


Duvnäsviken

Järlasjön hade förr förbindelse med Baggenstäket från Fannydal till Duvnäs. Landhöjningen har dock täppt igen denna farled. Under årens lopp har flera förslag om att gräva upp denna farled igen kommit, men ingenting har hänt.
En Liten kanal finns dock från Järlasjön österut till Kolbottensjön. Denna kanal går under motorvägen och är normalt trafikerbar med små båtar. Många kanotister tar denna väg och kommer från Kolbottensjön till Duvnäsviken med ett lyft på ett par hundra meter.

Duvnäsviken Duvnäsviken sedd från öster.

© Bilden tagen 2004 av Bosse Arnholm


Kanotled på gammal huvudled

En av vikingatidens huvudleder in till Mälaren och Birka passerade Järlasjön. Utifrån Östersjön kom man via Kalvfjärden och sedan via Albysjön, Nyfors, Tyresö-Flaten, Långsjön, Gudöån, Drevviken, Flaten, Ältasjön, Ältaån, Söderbysjön, Dammtorpssjön, Järlasjön och så var det fritt fram till Mälaren och Birka.
Denna huvudled var i bruk fram till mitten av 1200-talet då landhöjningen gjorde den obrukbar.
Idag används denna led som kanotled. Det innebär lyft av kanoterna mellan Kalvfjärden och Albysjön, mellan Drevviken och Flaten, mellan Flaten och Ältasjön och mellan Dammtorpssjön och Järlasjön.
Källor: Föreningen Sicklaslussens hemsida, Torgny Domeij, med flera.
Sänd gärna kommentarer och fler uppgifter till: mig!

Tryck här för att komma tillbaka till Stockholmssidan.

 

Denna sida ändrades senast 12-11-19