Baggenstäket

Förbinder, tillsammans med Skurusundet, Baggensfjärden med Halvkakssundet och bildar därmed den sydligaste infarten till Stockholm.


 

Total längd

Total lyfthöjd

Antal slussar

Max båtlängd

Max båtbredd

Max båtdjup

Max masthöjd

Max fart

? km

0 m

0

? m

? m

2,5 m

? m

5 knop
på del-
sträckor


Infarten från Baggensfjärden

Vy söderut mot Knapens hål

Vy mot nordost från Alvarpet

Infarten från Baggensfjärden

Vy söderut mot Knapens hål

Vy mot nordost från Alvarpet

Knapens hål sett från öster

Det lilla huset vid Knapens hål

Knapens hål sett från väster

Knapens hål sett från öster

Det lilla huset vid Knapens hål

Knapens hål sett från väster

Farleden i Fladen

Stäkets mynning i Fladen

Mitt inne i Stäket

Stäkets mynning i Lännerstaviken

Farleden i Fladen

Stäkets mynning i Fladen

Mitt inne i Stäket

Stäkets mynning i Lännerstaviken

Stäkets mynning sedd från Lännerstaviken

Vacker sjöbod vid Gammeludden

Farleden mellan Mårtens holme och fastlandet i söder

Stäkets mynning sedd från Lännerstaviken

Vacker sjöbod vid Gammeludden

Farleden mellan Mårtens holme och fastlandet i söder

© Bilderna tagna 2004 av Bosse Arnholm

Kort historia:
Baggenstäket, som tidigare hette Harstäket, var sedan urminnes tider den sydliga farleden mellan Stockholm och Östersjön. Fram till 1200-talet gick farleden via Baggenstäket Lännerstaviken och Järlasjön till Hammarbysjön.
Den var huvudleden in till Stockholm ända fram till medeltidens slut, då landhöjningen försvårade sjöfarten här samtidigt som fartygen fick ett allt större djupgående. Sannolikt har man även försämrat farleden genom försänkningar. Uppgifter finns om att sådana försänkningar gjordes under krigsåren 1518 till 1520.
Sedan dess har åtskilliga försök gjorts att rensa farleden och göra den till en snabb och gen väg in till Stockholm. Men alla dessa försök har varit förgäves. Trots att alla varit ense om nyttan och den stora betydelsen denna farled i gott skick skulle ha för Stockholms och Sveriges utveckling.
Redan Gustaf Vasa beordrade en rensning av farleden, men trots upprepade befallningar skedde ingenting.
Under andra hälften av 1500-talet gjordes i stället allt för att förhindra trafiken här. Man hade bestämt att alla fartyg på väg in till Stockholm skulle gå till Vaxholm för visitering. Många var då de skeppare som läktrade över en del av sin last på mindre båtar som fördes in till staden via Baggenstäket, som på detta sätt blev en väl utnyttjad smuggelled. Förslag väcktes om att helt täppa igen farleden, men inte heller detta blev gjort. 1680 belsutar så Karl XI att visiteringen skall flyttas från Vaxholm till Blockhusudden som ju passeras även av båtar som kommer genom Baggenstäket. Från den tiden och framåt finns åtskillga förslag på hur man skall förbättra och förenkla sjöfarten genom denna led.
1704 fick Nicodemus Tessin d.ä. Karl XII privilegium att rensa Baggenstäket och att som ersättning för detta ta upp bompengar och inrätta så många krogar som han fann lämpligt för de sjöfarandes bekvämlighet. Tessin gjorde bland annat med hjälp av straffångar en rensning, men lyckades inte få farleden så djup som han lovat.
1719 härjade ryssarna friskt i Stockholms skärgård och längs den svenska ostkusten. De ryska galärerna var mycket nära Stockholm och försökte ta sig in till staden via Baggenstäket. Men här i den trånga och grunda farleden slogs deras anfall tillbaka och Stockholm klarade sig undan förstörelse.
Under resten av 1700-talet skedde sedan i stort sett ingenting som förbättrade farleden.
Under 1800 och 1900-talen framställdes en rad förslag på förbättring av farleden. Alla stupade de av olika skäl. Vanligen på att militären krävde att en förbättrad farled skulle följas av förstärka försvarslinjer. Dessa förbättringar av det fasta försvaret visade sig alltid bli mångdubbelt dyrare än själva arbete med att förbättra farleden.
När senare anordnandet av fasta försvarsanläggningen förlorat sin betydelse, då var det i stället oenighet om fördelningen av kostnaderna som stoppade alla arbeten. Vanligen trätte Stockholms stad och Kronan om fördelningen av kostnaderna. Man kunde inte ens komma till skott när man 1933 fick erbjudande från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse om en donation på 2 miljoner kronor för fördjupande av farleden. Den totala kostanden för det förslag som Stockholms hamnstyresle förordade var 4,1 miljoner kronor.








Bilderna tagna 2013 av Ingemar Nordlund


Källa:
Yngve Rollof, artikel i Tidskrift i Sjöväsendet, 1961, samt moderna sjökort.
Sänd gärna kommentarer och fler uppgifter till: mig!

Tryck här för att komma tillbaka till Stockholmssidan.

 

Denna sida ändrades senast 14-10-04