Springsjökanalen

I Riksantikvarieämbetets FMIS Fornsök återfinns kanalerna vid Bosjön under Färnebo 455:1 med samlingsnamnet namnet Springsjökanalen.
Läs mer på Fornsök

Här reserverar vi namnet Springsjökanalen för den kanal som utgår från Springsjöälven strax söder om Springsjön.

De två första bilderna visar Springsjön där Springsjöälven får sitt vatten. Tredje bilden visar dammen vid utloppet och den fjärde bilden här visar att Springsjöälven till att börja med flyter genom en del våtmarker.

Innan älven övergår i mer dramatisk form med långa forssträckor finns en damm, som sannolikt varit en flottningsdamm. Flottning pågick i småälvarna runt Bosjö långt in på 1950-talet och gick till så att man samlade vatten och timmer i fångdammar varifrån timret sedan satsvis släpptes iväg.
Längs Springsjöälven kan man även se att älven i någon mån rensats från hinder och att vallar lagts upp på sidorna för att underlätta timrets väg. Även om 1950-talet inte är så långt borta i tiden var det knappast den siste flottaren som hängde upp kängorna här innan han gick hem.

Ett par hundra meter längre ner dyker den damm, som hör ihop med kanalen, upp. De två bilderna till vänster.
Kanalen utgår från älvens västra sida och här uppe går vägen längs den östra, så för att komma över älven måste man ta sig ner en bra bit tills vägen korsar älven och sedan arbeta sig tillbaka upp längs älven till platsen för dammen.

Känns det igen? Springsjökanalen är inte olik de andra kanalerna i trakten. Rätt snart kommer man ut på ett hygge och man får en överblick över omgivningarna. Någonstans i dalen, cirka en tredjedel in på bilden från vänster, ligger trämassefabriken. Men innan vattnet från Springsjön nådde tuben, som skulle föra det den sista biten ner till fabrikens turbiner, hade det många böjar att ta sig igenom.. Där lutningen var kraftig krävdes rejäla stenmurar på dalsidan.

Där granskogen idag står tät längs kanalen bedrevs en gång i tiden någon form av jordbruk vilket odlingsrösen vittnar om. Längre upp i backen ovanför kanalen finns resterna av ett torp.
Kraftledningar från skilda tider. 1889 beviljades Jonas Wenström patent för trefassystemet, vilket löste problemen med stora kraftförluster vid överföring av elektricitet över längre sträckor. 1893 fick patentet praktisk tillämpning i kraftledningen Hellsjön-Grängesberg. Hade Wenström varit lite tidigare ute hade det kanske aldrig blivit några kanaler vid Bosjön. Kanske hade det över huvud taget inte blivit någon industriell fortsättning efter hyttans nedläggning. Med elektricitetens genombrott gavs nya förutsättningar för industrins lokalisering.

Källor: Andersson, Ingvar: Uddeholms historia, Stockholm 1960. Furuskog, Jalmar: De värmländska järnbruken, Filipstad 1924. Lagerlöf, Nils (red): Sunnemo socken, Karlstad 1953. Möller, Carl: Bondbönekungen, Sthlm 1940. Mörling, Staffan: Skogsbana, 2:a uppl, Borås 1977. Värmland förr och nu 1968, årsbok Värmlands fornminnes- och museiförening, Ystad 1968. Värmlands skogsbruk fordom och nu, Värmlandsutställningen 1929, Filipstad 1929. Åke Johanssons egna kanalvandringar oktober-november 2007.
Sänd gärna kommentarer och fler uppgifter till: mig!

Tryck på denna pil för att komma tillbaka till kanalstart-sidan.

Denna sida ändrades senast