Sotenkanalen

Sotenkanalen är ju det vanligen förekommande namnet, men det skall egentligen vara Sote kanal, eller som det blir när en äkta bohusläning säger det: Sode kanal.

Soten från luften
© Flygfotot taget 2008 av Ingemar Nordlund

Norra infarten till kanalen

Lenas stuga

Broöppning

Kanalbilder från slutet av 1950-talet.

Lenas stuga

Bilder från kanalen tagna 1999.

Total längd

Total lyfthöjd

Antal slussar

Max båtlängd

Max båtbredd

Max båtdjup

Max masthöjd

Max fart

4,8 km

0 m

0

- m

15 m

4,5 m

7,2 m

5 knop


Max fri segelhöjd 7,2 meter vid stängd bro, fri höjd vid öppen bro.
Kanalens längd är 4,8 kilometer. Under bygget bearbetade man också farlederna till kanalen så den sammanlagda bearbetade sträckan blev 6,0 kilometer.

Kort historia:
Sotefjorden - farvattnen utanför Sotenäset - ligger helt öppna för Skagerraks stormar och är lika ökända och fruktade som Pater Noster, Tjurpannan och Islandsberg. Ändå var det först under slutet av 1800-talet som man allmänt började diskutera möjligheterna att med en kanal skapa en skyddad led mellan Hunnebostrand och Smögen/Kungshamn, och 1901 tog landstinget initiativ till en kanal mellan Ramsviks fjord och Rörviks flat. År 1913 motionerade två bohusläningar i riksdagen, som samma år tog beslut om att bygga en sådan kanal och uppdraget gick till dåvarande Kungliga Väg- och Vattenbyggnadstyrelsen, KVVS, - nuvarande Vägverket. Först 1929 hade KVVS utrett frågan färdigt och regeringen beslutade 1931 om en kanal genom Sotenäset enligt KVVS förslag.
Regeringen anslog 3,7 miljoner kronor för byggandet, och sluträkningnen hamnade på 2,7 miljoner kronor!
Arbetena på kanalen hade dock kommit igång redan 1930, då regeringen förskotterat pengar och den 15 juli 1935 kunde den färdiga kanalen invigas av kronpris Gustaf Adolf.
I medeltal var 200 man sysselsatta med byggandet, och det var i huvudsak arbetslösa stenarbetare från trakten som på detta sätt fick sysselsättning.
En del av Sotenäset blev genom kanalen ö. Från början hade man tänkt köra färja över kanalen, men eftersom kanalen på smalaste stället endast var 30 till 40 meter bred beslutade man i stället att bygga en svängbar bro.

9 700 båtar passerade kanalen året efter öppningen, vilket mer än väl bevisar hur behövlig och önskad den var. Antalet passerande båtar höll sig runt 10 000 per år fram till mitten av 1960-talet då antalet fritidsbåtar ökade kraftigt. 1995 passerade drygt 60 000 båtar.

Intressanta fynd
En hel del intressanta fynd gjordes under kanalarbetena. Flera forngravar från tiden för Kristi födelse påträffades. Här hittades bland annat en flöjt gjord av vingben från en sångsvan och ett 26 centimeter högt lerkärl av en form som tidigare inte påträffats vare sig i Sverige eller Norge.
Dessutom hittades ben från den utrotade Garfågeln, Alca impennis. Denna fågel var släkt med tordmulen, men betydligt större, 70 till 80 centimeter hög. Dess vingar var förkrympta så den kunde inte flyga, men den var köttrik och smakade bra, så den var ett populärt jaktbyte. Garfågeln var på sin tid mycket vanlig runt Nordsjön, men det sista kända exemplaret dödades på Island 1844.

Tryggves hög
Väster om kanalens södra mynning ligger ön Tryggö. På dess topp ligger ett röse från bronsåldern, cirka 1000 år f.Kr. Röset är cirka 20 meter i diameter och 3 meter högt.

Enligt Snorre Sturlasson ligger här kung Tryggve begraven, sedan han år 963 e.Kr. svekfullt mördats av sin kusin kung Gudröd. Förr var det inte ovanligt att man begravde sina döda i befintliga äldre gravar.
Utsikten från detta röse är en av de mäktigaste i Bohuslän.


Källor: Moderna sjökort, egna iakttagelser samt Vägverket Region Västs skrift om Sote kanal med Lars Kullbratt som författare. Skriften är från 1996.
Sänd gärna kommentarer och fler uppgifter till: mig!

Tryck på denna pil för att komma tillbaka till kanalstart-sidan.

 

Denna sida ändrades senast 12-12-20