Bergslagsrännan

Kallas också kanalen.
Från Hålldammen vid Älvkarleö i Dalälven till havet vid Skutskärs bruk.

1868 uppförde de båda norska träpatronerna Hans Rasmus Astrup och Nils Georg Sörensen ett ångsågverk strax norr om Dalälvens mynning. Detta var ett perfekt läge. Man räknade med att kunna flotta virket på Dalälven hela vägen från avverkningsställena i Dalarna till sågverket alldeles invid älvens mynning i havet. Där fanns också en bra exporthamn. I denna hamn fanns ett litet skär med namnet Skutskär, vilket fick ge namn åt det nya företaget, och sedan även till den bruksort som växte upp runt sågverket.
Men då produktionen skulle dras igång fick man problem.
I Dalälven hade sedan långa tider bedrivits ett givande laxfiske. Detta fiske hade blivit klart sämre sedan en annan såg, Kronsågen, anlagts vid Älvkarlebyfallen. Fiskarna hade klagat hos landshövdingen om att avfallet från den sågen förstörde laxfisket och tillsammans med konkurrenter till det nya sågverket i Skutskär lyckades man få domstolsbeslut på att Skutskärsbruket inte fick flotta sitt timmer på Dalälven från Älvakarlebyfallen ner till havet.
Astrup och Sörensen fann snabbt på råd. De grävde en 11 kilometer lång kanal från Hålldammen uppströms Älvkarlebyfallen ner till sitt bruk och havet.
Bygget av kanalen gick fort och den kunde tas i bruk den 17 november 1869. För övrigt samma dag som en större och långt vidare känd kanal invigdes under stor pompa och mycket ståt, Suezkanalen! Det kan vara detta sammanträffande som gav denna flottningsränna tillnamnet Kanalen.
Skutskärs flottningskanal var sedan i bruk ända fram till 1971, då flottningen på Dalälven upphörde.
1894 startades en sultfatmassefabrik i Skutskär. Från början använde man kanalens vatten i dess produktion. Men dels var vattenföringen i kanalen för låg och dels var vattnet av för låg kvalitet. Efter misslyckade försök att i stället använda Östersjövatten byggdes 1896 en pumpstation och en trätub till Dalälven. Denna tub ersattes 1973 med en bergtunnel.

Denna bild som visar flottning på Kanalen har ställts till förfogande av Jarl Holmström i Älvkarleby.

Korsnäsrännan, Spjutkanalen
Dessutom finns eller fanns ytterligare två flottningsrännor från Dalälven till havet och en ränna förbi Untra kraftverk nordost om Rämsö.
Den ena, Korsnäsrännan, startar strax nedströms Rämsö skilje och går ner till Korsnäsverken den är 30 kilometer lång och byggdes 1898. Det virke som flottades här försåg Korsnäsverken med virke. Korsnäsrännan finns fortfarande kvar.
På Eniros karta kallas Korsnäsrännan för Spjutkanalen, åtminstone på sträckan väster om Hyttöfjärden.

De två luckorna till höger reglerar intaget till Jonsereds kanal. Till vänster Säveåns naturliga lopp.

Kanalen precis nedströms de övre luckorna. Sommaren 2007 var här mycket strömt.

Bilderna till vänster togs 2009 av Leif Kuhlin

Dalälven - Havet Rännan
Den andra som heter Dalälven - Havet Rännan, startar vid Marmaby och mynnar i havet strax söder om Karlholm. Denna ränna är 16 kilometer lång och byggdes 1939. På denna ränna flottades alltså virke ut till havet där det sedan flottades vidare till industrier utmed kusten. Av denna ränna finns endast sporadiska spår kvar i naturen.
Dalälven - Havet Rännan bestod dels av grävda kanalstumpar och delvis av rännor. Här gjöts rännorna i betong. Vid de två andra flottningslederna byggdes rännorna av trä.

Kartan till höger har ritats av Jarl Holmström i Älvkarleby som ställt den till förfogande.
Klicka på den för att se den större och tydligare.


Källor: Jarl Holmström i Älvkarleby som engagerat sig mycket i flottningen i nedre Dalälven, via mail 2009. Hans Troedsson och Per Jerkman red. Papper och massa i Dalarna och Uppland, Denna bok ingår i en skriftserie från Skogsindustriernas historiska utskott. I denna skrift finns en skildring av Skutskärs bruks utveckling skriven av Torbjörn Krantz. Allt förmedlat till mig av Åke Johansson.
Sänd gärna kommentarer och fler uppgifter till: mig!

Tryck här för att komma tillbaka till kanalstart-sidan.

 

Denna sida ändrades senast 12-11-19