Støa kanal

Flottningsled från Ljøra till Trysilelva.

Fram till mitten av 1800-talet fick de stora skogarna i Ljørdalen stå orörda, trots det stora behovet av timmer i sågverk både i Sverige och Norge.
Ljøra var ingen bra flottningsled mot norska timmeruppköpare, och att få timret till uppköparna längs Klarälven på den svenska sidan var i stort sett omöjligt.
Svenska Trysilbolaget med sågverk i Mölnbacka och Quartorp köpte i alla fall på sig en hel del skog i Ljørdalen och 1851 började man även köpa på sig mark för att kunna bygga en flottningsled med kanal till Trysilelva/Klarälven. Arbetena med denna led startade 1855 och 1858 hade 65 man grävt bort 120 000 kubikmeter för hand. För att lyfta timret sammanlagt 13 meter från Ljøra till Klarälven hade man också byggt två timmerspel med ett lyft på vardera 6,5 meter.
Hela bygget kostade runt 100 000 kronor vilket med dagens penningvärde motsvarar cirka 50 miljoner kronor.

Leden började med Støakanalen en cirka 4 kilometer lång kanal från Ljøra till Nordre Flersjøen. Nordre Flersjøen ligger 13 meter högre än Ljøra och för att övervinna denna skillnad byggdes alltså två timmerspel som drevs med vattenkraft.
Från Søndre Flersjøen till Blanksjøen går den 600 meter långa Börekanalen. Denna kanal sägs ha grävts av den legendariske Ljøstad-Børe helt för hand.
För att få vatten till Stöa kanal grävdes en kanal från Närån på den svenska sidan av gränsen. Denna kanal var 3,4 kilometer lång. Kanalen leddes i en akvedukt över den nedre Støa kanal. Akvedukten byggdes i trä och var ett betydande byggnadsverk.
Alla kanalerna är cirka 3,5 meter breda och mellan 2,5 och 6 meter djupa.
Blanksjön har sitt utlopp i Flerån som ansluter till Trysilälven som är Klarälvens källflöde. Så fortsatte alltså flottningen till Trysilbolagets olika sågar.

Nordväst om Flersjöarna ligger Storsjön vilken tjänade som vattenmagasin för Flersjöarna och för flottningsledens fortsatta väg mot Trysilälven. Sjöarna skildes åt av Norges på sin tid största trädamm. Den var 10 meter hög och 100 meter lång ochgenom den kunde man vid behov tappa övervatten till flottningsleden.

1901 sålde Trysilbolaget sina skogar i området till Trävaruaktiebolaget Dalarne och därmed upphörde flottningen. Efter detta fick transportleden med sina kanaler förfalla då köparen kunde flotta virket vidare på Ljøra/Västerdalälven till sina uppköpare.
1924 undersöktes möjligheterna att restaurera leden, men detta misslyckades.
I slutet av 1950-talet var akvedukten helt upprutten och revs, vilket betydde att vattnet från kanalen rann ner i Nærån. För att komma tillrätta med detta byggdes en 5 meter hög jorddamm som tvingade in Næråvattnet i Støa kanal.

Först 1991 startade en restaurering och 1997 kunde kanalen öppnas i det skick den har än idag.







Bilderna här är alla från det södra timmerspelet.

© Samtliga bilder tagna av Trygve Kåsa.






Källor: Museumssenteret Trysil-Engerdal via deras hemsida., samt Bo Liundén, Flottningen på Klarälven, Karlstad 1986 - förmedlat av Åke Johansson 2008.
Sänd gärna kommentarer och fler uppgifter till: mig!

Tryck på denna slussport för att komma tillbaka till samlingssidan för nordiska kanaler.

 

Denna sida ändrades senast 12-08-07