Slussen vid Sperillen


Flgybild

Sperillendammen

Flygfoto från 1963 över Sperillendammen med sluss

Sperillendammen med båtlyften 1995
Bild: Jahn Børe Jahnsen


Slussritning

Ritning på lyften

Ritning för den gamla slussen

Ritning för den "nya" lyftanordningen


Kort historia:
Här fanns stora planer på en kanal vid mitten av 1800-talet. Det fanns rent av beslut i Stortinget om en kanal från Randselva ända upp till Ådal, när järnvägsyran tog över. Denna kanal skulle kräva 1 damm och 7 slussar vid Hönefoss, 2 dammar och 9 slussar vid Hofsfoss, 3 dammar och 2 slusar vid Svinefoss och fyra dammar och 8 slussar vid Hensfoss. Allt detta till en kostnad av fyra miljoner kronor.
Detta var samma kostnad som en järnväg på sträckan var beräknad att kosta, men vid miten av 1800-talet var järnvägar en omhuldad nymodighet och vann alltså denna kamp till slut vid ett stort kommunikationsmöte i Hönefoss den 12 september 1859. Med vid detta möte fanns representanter från alla berörda kommuner, de flesta härader, och några gränsande kommuner dessutom. Mötets råd och beslut var att satsa på järnvägen. Dock satte Ådals kommun som villkor att Begnaelva skulle göras farbar upp till Sperillen.
Under åren fortsatte utredningarna och det slutliga beslutet togs den 13 juni 1863. Den så kallade Drammen - Randsfjordsbanan skulle byggas och få en sidogren till Hen. Dessutom skulle älven göras farbar för ett mindre ångfartyg från Hen till Sperillen.

De första undersökningarna för kanalbygget gjordes av ingenjör Riis, men fullföljdes sedan av ingenjör Lassen som även svarade för själva byggandet. Undersökningarna startade 1864 och det första ångfartyget togs i bruk på sträckan 1868.
Från början hade man beräknat att kanaliseringen skulle kosta 40 000 kronor, men slutnotan kom att bli över 70 000 kronor. Detta väckte missnöje, men anledningen till fördyringen var de många hänsyn som måste tas till flottningens villkor i området.
Nu blev förhållandena inte så bra för sjöfarten som man hoppats. Vattenståndet var alltför beroende både av vårfloder, regn och inte minst av den tappning som fabrikerna nedströms krävde. Ibland tvingades vissa fabriker ställa i driften helt för att båten skulle ha en chans att ta sig fram, och vid andra tillfällen var tillflödet av vatten så stor att motströmmen under uppåtgående var för stark.
För att i viss mån komma tillrätta med detta byggdes 1888 en damm vid Killingströmmen.
Dammen höll inte många år, men byggdes upp på nytt under åren 1903 till 1906 och finns kvar än idag. För att ångbåten skulle ta sig igenom dammen byggdes en sluss.
Slussens längd var 35,5 meter, bredden 6,3 meter och lyfthöjden 2,1 meter.

1963 byggdes en damm där slussen låg. Slussen ersattes då av ett system med järnskenor och vagnar för överföring av små båtar. Detta system är ännu i drift.
Det var Foreningen til Bægnavassdragets regulering som byggde denna nya damm som bättre uppfyllde tidens krav. Arbetena påbörjades 1961 och var helt klara 1964. Dammen hade då kostat totalt 2,9 miljoner kronor.
Trots att tecken i tiden tydde på att flottningen inte skulle pågå så länge till tvingades föreningen både att bygga flottningsränna och buntflottningsränna genom dammen, och att ordna så att flottningsbåten Bjønn kunde flyttas från ena sidan dammen till den andra när den gamla slussen nu skulle bort.
Detta skedde inte helt utan missöden. Man hade fått uppgift om att flottningsbåten vägde 15 ton och byggde överföringsanordningen för att klara detta. Vid första försöket att flytta över Bjønn gick det dock oväntat trögt och hela det nya maskineriet visade tecken på att gå sönder. Bjønn sattes tillbaka i vattnet igen, och man tog kontakt med det varv som byggt henne. Det visade sig att hon i själva verket vägde 24,5 ton!
Bjønn fick lov att hålla sig på sin sida. Till slut såldes den och flyttades till Haldentrakten.

Överföringsanordningen borttagen

Norges enda överföringsanordning för båtar av detta slag är nu borttagen. Exakt när detta skedde är inte känt för närvarande, men sannolikt under 2005 eller 2006. Under senare år har anläggningen använts mycket lite eller kanske inte alls. Men visst är det synd att ett kulturhistoriskt värdefullt transportmedel på detta sätt sätts ur bruk.
Borta är vagnarna som båtarna fraktades på, borta är vinschhuset och den ränna som vinschenwiren löpte i är fylld med cement.
Kvar finns bara de skenor som vagnarna löpte på upp ut vattnet på ena sidan dammen och ner på den andra sidan.

Dammen utan vinschhus

Dammen utan vinschhus

Vagnarna på land

Vagnarna på land

Dammen utan vinschhus

Dammen utan vinschhus

Vagnarna på land

Vagnarna på land

© Bilderna tagna 2006 av Jahn Børe Jahnsen

 

Bægna i slussen Ångfartyget Bægna i Killingstrømmens sluss omkring 1907.
Ångbåten Bægna trafikerade rutten Hen till Sørum mellan åren 1863 till 1929. Bægna hade dock stora svårigheter att ta sig fram, speciellt vid lågvatten och när sjön reglerades 1906 byggdes en sluss vid Sperillens sydända som avsevärt underlättade trafiken.
1896 fick Bægna sällskap på traden. Då sattes ångbåten Spirillen in. Spirillen är ett äldre skrivsätt för Sperillen. Denna var bekostad av staten och något större dessutom. Dess något större djupgående gjorde att den inte kunde upprätthålla trafiken lika många dagar per år som Bægna. De båda båtarna gick parallellt fram till 1908 då Spirillen togs ur trafik i samband med att ett nytt järnvägsspår fram till Finsand togs i bruk. I oktober detta år demonterades Spirillen och fraktades på järnväg från Hen till Krøderen. Arbetet utfördes av Moss Værft och Dykkerselskab.På Krøderen gick Spirillen i trafik mellan Krøderen station och Gulsvik station i samband med att Bergenbanan byggdes. Då den järnvägen blev helt klar 1909 lades Spirillen upp och sattes upp för försäljning. Kort därefter sjönk hon, men bärgades och höggs upp.
Bægna kunde fortsätta trafiken fram till 1929 då hon ersattes med en mindre motorbåt, även den med namnet Bægna. Men inte heller denna trafik kunde fortsätta länge. Redan 1932 ställdes trafiken in helt och därmed var ett stycke kommunikationshistoria med oavbruten båttrafik under 60 år kommen till ända.

 


Källor: Jahn Børe Jahnsen, Fagernes, Norge, 2003. Pål Ulsteen, 2005. Foreningen til Bægnavassdragets regulering jubileumsbok vid 75-årsjubileet. Olika internetsidor med bland annat uppgifter från Ådalsboken.
Sänd gärna kommentarer och fler uppgifter till: mig!

Tryck på denna slussport för att komma tillbaka till samlingssidan för nordiska kanaler.

 

Denna sida ändrades senast 12-08-02