Päijänne-Saima
Kanavahankkeita Päijänteen ja Saimaan välillä
Tanken på genomfarter uppkom i Finland på 1600-talet då Per Brahe föreslog att alla stora finska vattendrag skulle förbindas med varandra. Han gav särskilt akt på vattenvägen mellan Päijänne och Björneborg, men även mellan Päijänne och Saima. Israel Nesselius föreslog år 1710 att man skulle kanalisera farleden mellan Saima och Päijänne och vidare till Bottenviken i Björneborg.
Intresset för dessa genomfarter och särskilt farleden mellan Päijänne och Saima minskade småningnom under 1700-talet. Ryssland var den stora fienden och man var rädd att Ryssland skulle kunna anfalla längs vattenvägarna. Särskilt på riksdagen år 1755-56 konstaterades att det vore mycket farligt att utveckla vattenvägar från Saima västerut.
Nästa gång kanalförbindelsen mellan Saima och Päijänne diskuterades var på 1840-talet. Senaten ansåg projektet vara möjligt men ville inte besluta något då Saima kanal hade högsta prioritet. Tanken var då "från Päijänne till Saima", medan man på 1700-talet tänkt "från Saima till Päijänne".
Även köpmännen i Vyborg vurmade starkt för en kanal mellan Saima och Päijänne på 1850-talet, då de ville att trafiken även från mellersta Finland skulle gå till Vyborg via Saima kanal.
Kanalprojektet utforskades och planerades utförligt åren 1857 - 1861. Det lades fram för riksdagen år 1863 - 1864, men förslaget avslogs då man samtidigt planerade en järnväg till Sankt Petersburg. På 1920-talet diskuterades projektet igen men ansågs vara för dyrt.
Då Vattenföreningen föreslog en kanalisering av Kymmene älv på 1990-talet, föreslog man samtidigt en kanal mellan Saima och Päijänne vattendrag via Mäntyharju, då det skulle ha skapat en vattenväg till havet från Päijänne och Saima.
Tarmo Hurskainen © 2005
Källor: Myllykylä T. Suomen kanavien historia. Helsinki: Otava; 1991.
Sänd gärna kommentarer och fler uppgifter till: mig!
Tämä sivu on suomeksi 
Tryck på denna slussport för att komma tillbaka till samlingssidan för finska kanaler.
Denna sida ändrades senast