Karrebæksminde eller Næstved kanal

Förbinder Næstved med Smålandsfarvandet.

Den Danneskjoldske kanal
Næsbyholms kanal

Genom Suseåen till Næstved

Total längd

Total lyfthöjd

Antal slussar

Max båtlängd

Max båtbredd

Max båtdjup

Max masthöjd

Max fart

cirka 3500 m

0 m

0

119 m

12,8 m

5,6 m

Fri höjd

6 knop


I Smålandsfarvandets nordlige del ligger Karrebæksminde. Mange sejlere har nok været forbi, men kun ganske få har givet sig selv den oplevelse, det er at sejle de ca. 4,5 sømil ind til Næstved.
Man går gennem broen, der forbinder Sjælland med Enø. Her kan strømmen ved vestlig vind løbe 1-3 knob imod, så man har pligt til at anvende motoren. Broen har en fri gennemsejlingshøjde på 2,5 m, men åbner hver fulde time for fritidsskibe med signalflag N sat under saling. Efter broen sejler man ind på Karrebæk Fjord. Her er en gravet rende, der holder en dybde på 6 meter.
Når man er kommet over fjorden, kommer man til en gravet kanal, der forbinder Karrabæk Fjord med Næstved. Kanalen er omkring 1,5-2 sømil lang og holder en dybde på 6 meter og en bredde på 40 meter. Midtvejs er en svingbro, som kun åbnes for erhvervstrafik. Fri højde under svingbroen er 8 meter. Kanalen besejles af erhvervstrafik, som man skal holde af vejen for. Den højst tilladte fart er 6 knob.
Der findes en del havnemuligheder i området, nemlig Karrebæksminde, Hvide Svaner, Pouls Vig, Jacobshavn, Næstved Sejlsportshavn og Næstved Industrihavn. Karrebæk Fjord byder på gode ankerpladser.
Karrebæksminde er et gammelt fiskerleje, der i dag er sommerhusområde. Næstved er en gammel middelalderby med de flotte kirker Skt. Peder og Skt. Morten. Der er et godt museum og tæt ved ligger rokoko slottet Gavnø, med en fin malerisamling.
Anders Bang

 

Staden Næstved ligger några kilometer uppströms Susåen på Själland. Susåen mynnar i Karrebæk Fjord. Seglingsdjupet i ån är bara 1,9 meter.
Halvvägs upp i kanalen finns numera en klappbro med en fri seglingshöjd på 8 meter. Denna bro är alltså öppningsbar, men bara för yrkestrafik.
Kanalen och den grävda rännan öppnades för trafik 1937. För övrigt samma år som Næstved firade sitt 800-årsjubileum.




Vy från Karrebæksminde hamn ut mot Smålandsfarvattnet.

Vy från yttre hamnen in mot fjorden.

Karrebæksminde fiskehamn alldeles innanför bron.




Vy från hamnen mot Karrebæk Fjord

Vy från norra delen av hamnen mot söder.


© Bilderna tagna 2015 av Bosse Arnholm

 

Kort historia:
Næstved var under medeltiden en av Hansans viktigaste hamnar. Den tidens fartyg kunde lätt komma in till Næstveds hamn. Men samtidigt som Hansans makt och inflytande minskade under årens lopp, så blev inseglingen till staden allt sämre genom landhöjning och uppsandning av Suseån och i den naturliga kanalen genom Longshave.
Något måste alltså göras. I början av 1700-talet var man överens om att en ny kanal måste grävas genom Longshave och en ny hamn måste byggas vid Lungshave, vilket senare blev Karrebæksminde. Tack vare greve Danneskjold-Samsøe kom arbetena igång 1806, men kunde inte slutföras förrän 1812 på grund av det engelska angreppet på Danmark 1807.
Denna satsning blev mycket lyckad. Handel och sjöfart ökade kraftigt, liksom antalet invånare i Næstved, och i slutet av 1800-talet började man undersöka möjligheterna att gräva en ny kanal ända fram till Næstved så att man slapp de dyrbara omlastningarna vid Karrebæksminde. En utredning på 1880-talet visade att ett sådant projekt skulle bli alltför dyrt, men idéerna och hoppet fanns ännu kvar.
1921 presenterades nya planer som även de visade sig alltför dyra, men under 1920-talets krisår sjönk alla priser, alltså även för kanalbyggande och den plan man 1921 helst av allt velat genomföra och då beräknade skulle kosta till 8 miljoner kronor, hade 1930 blivit 4 miljoner kronor billigare!
Då slog kommunalmännen till och beslutade gräva ny kanal från Karrebæksminde in till Næstved och dessutom bygga ny hamn inne i Næstved för att de havsgående fartygen skulle kunna komma ända in.
Kommunen fick direkt regeringens tillstånd till projektet, men detta tillstånd krävde en överenskommelse mellan kommunen och den stora pappersfabriken i staden om fartygsfrakter. Regeringen räknade med att projektet inte skulle lyckas betala sig om man inte på förhand hade kontrakt med någon stor befraktare. Här gick projektet på nytt i stå.
Först 1932 kom reella förhandlingar igång och en överenskommelse kunde till slut nås.
Själva kanalarbetena kom igång 1935 och den nya kanalen och hamnen i Næstved kunde tas i bruk sommaren 1937. Officiell invigning blev det dock först den 21 maj 1938 då kongeskibet Dannebrogen sprängde ett silkessnöre spänt över kanalen.

Den Danneskjoldske kanal





Suseån vid Holløse

Suseån vid Holløse Mølle

Suseån vid Holløse Mølle

Suseån vid Holløse Mølle


© Bilderna tagna 2015 av Bosse Arnholm

Greve Danneskjold-Samsøe byggde dessutom en privat kanal från sina gods Bavelse och Næsbyholm till Næstved. På dessa ägor fanns stora skogar och greven såg en möjlighet att sälja ved från dessa skogar till Köpenhamn, bara han kunde frakta det billigt sjövägen. 1810 fick han tillstånd att kanalisera Suseån, och i september 1812 drogs den första pråmen med ved nedströms till Næstved. Denna pråm var fullastad med ved som skänktes till de fattiga i Næstved.
Kanalen blev cirka 25 kilometer lång och fick en sluss i Næstved, en sluss i Holløse, en stämport vid Nåby och en vid Herlufsholm. Dessutom ett stigbord vid Stridsmølle. Den totala nivåskillnaden var cirka 7 meter.
Utmed kanalen anlades dessutom dragstigar, då alla pråmar drogs av hästar.
Grevens syfte var att på egna pråmar frakta veden direkt från skogarna ner till Karrebæksminde för omlastning där till sjögående fartyg och vidare befordran till Köpenhamn. Men det var Næstveds stad som hade kungligt privilegium på pråmfrakt mellan Næstved och Karrebæksminde, så greven var tvungen att köpa loss detta privilegium och stadens tre stora pråmar för att kunna frakta sin ved hela vägen.
I denna trafik sysselsattes till slut uppemot 12 pråmar under ett antal år.

När greve Danneskjold-Samsøe, bara 49 år gammal, dog 1823 och boet skulle skiftas visade det sig att han pantsatt godsen Bavelse och Næsbyholm hos den konglige Kreditkasse för 250 000 riksdaler som lån för att bygga kanalen. Själv hade greven dessutom lagt ut 125 000 riksdaler. Boet hade ingen möjlighet att med kontanter lösa detta lån, varför Kongen köpte de två godsen samt kanalen med alla pråmar och andra inventarier för 500 000 riksdaler silvermynt och dessutom skulden avskriven.
I samband med detta döptes kanalen om till Næsbyholms kanal.
1835 såldes allting vidare till grosshandlare Christian Rønnenkamp i Köpenhamn för 320 000 riksdaler.

Vedtransporterna nedströms var syftet med kanalen och det förekom inte annat än sporadiska transporter uppströms. Under en följd av år transporterades mellan 7000 och 8000 kubikmeter ved varje år, men detta minskade och efter ett antal år var man nere i mellan 3000 och 4000 kubikmeter per år. 1832 hade trafiken minskat till cirka 1000 kubikmeter vilket knappast betalade underhållet av kanalen. Från 1865 upphörde transporterna helt och dess ägare Rønnenkamp ville bli av med kanalen. Efter en rad förhandlingar med stat och stad enades man till slut. 1872 var kanalen upprensad, slussarna rivna och allting övertogs av Præstø och Sorø amt.

Än idag har dock kanalen en viss kommersiell betydelse. Numera finns kanotuthyrning och paddling i vattnet är mycket populärt.




Vyer vid Vetterslev

Vyer vid Vetterslev

Vyer vid Vetterslev


© Bilderna tagna 2015 av Bosse Arnholm


Källor: Anders Bang, Søren Hedemand och Danmark til søs del II, av Mogens Brems från 1975.

Sänd gärna kommentarer och fler uppgifter till: mig!

Tryck på denna slussport för att komma tillbaka till samlingssidan för danska kanaler.

 

Denna sida ändrades senast 15-01-21