Sandvikens kanal

Tvätterskor i kanalen	Tvätt nedanför tvättinrättningen	Tvättinrättningen
Kanalen full med badande	Dal-Brittas damm, kanalsen slutpunkt	En av kanalbåtarna

Bilderna är skannade från böckerna Slaggsten och Syren, samt Sandviken - 100 år i bilder. De är tagna omkring 1905.

Total längd	Total lyfthöjd	Antal slussar	Max båtlängd	Max båtbredd	Max båtdjup	Max masthöjd	Max fart
3 km	m	0	m	m	4 m	m	knop

Kallas rätt och slätt Kanalen.

Kjell Rixon berättar:
Jag flyttade från Sandviken 1959.
Det lilla jag vet är:
* Kanalen skulle förse Sandvikens Jernverk med vatten; den har väl numera ingen ekonomisk betydelse.
* Längden uppskattar jag till fem km; den rinner ut i Storsjön och avvattnar Bredmossen (förr torvbrytning) med omgivningar.
* Parallellt med kanalen gick en smalspårig järnväg som transporterade torv (bränsle) till den så kallade Torvladan nära 'centrum'. Den brann ner på 50-talet.
* Kanalen hade på ett ställe dammluckor (spännande lekplats).
* I kanalen fanns kräftor av vilka jag drog upp några stycken.
* Jag tror att Kanalen även fungerade som tvättstuga.
* Båtlivet var nog minimalt.

Även Jan-Åke Nässlander minns Sandvikens kanal från sin barndom. Det var runt kanalen han under 1950-talet lekte som barn:
"Kanalen" var det stora äventyret, flöt sakta och majestätiskt tvärs igenom stadskärnan, och där seglade vi på flottar, fiskade, badade och upplevde gigantiska äventyrligheter... Sandvikens egen Nilen, i vår fantasi . . .
Jan-Åke har bidragit med ett par klipp ur två böcker om Kanalen och Sandviken, som bildar källa till nedanstående historik.

Kort historia:
Kanalen började grävas den 14 mars 1862 för att förse järnverket med vattenkraft. Så gott som alla anställda vid järnverket måste vara med och gräva och som mest var det runt 300 personer igång med detta arbete.
En kvinna deltog under arbetena och blev legendarisk i Sandviken, Dal-Britta. Enligt hävderna skötte hon sig som en hel karl.
Helt smärtfritt förlöpte inte detta arbete. Den första maj 1862 gick arbetarna i strejk för att få en ändring av ackordsättningen. Löjtnant Gustaf Lilliehöök som ledde arbetena gick med på denna ändring, men lovade att vrida nacken av den han antog ha tagit initiativet till strejken. Denne strejkledare försvann dock innan hotet hunnit sättas i verket.
Arbetarna hade inget annat än spadar och spett till sin hjälp varför grävningen tog längre tid än beräknat. Först sent på våren eller möjligen under försommaren 1863 blev kanalen färdig och vattnet kunde släppas på. Under grävningens lopp hade man råkat ut för ständiga ras utmed strandkanterna. Kostnaden hade beräknats till 110 000 kronor, men blev cirka 200 000 kronor.
Den var då drygt 3 km lång, i medeltal fyra meter djup, och cirka 15 meter bred.
Järnverket uppförde ett tvätthus strax intill kanalen där arbetarhustrurna fick tvätta sina mäns arbetskläder. Under sommartid tvättade man istället direkt i kanalen vid så kallade klappbryggor.
Det fanns mängder av båtar i kanalen. De var förtöjda vid små bryggor genom hela bruksområdet. Här fanns också flera större passagerarbåtar av vilka Näckrosen och Vega är de mest kända. På lördagskvällarna körde dessa turer uppför kanalen till dansbanorna vid Alphyddan och Prästbricken.
Det berättas att det fanns två badplatser i Kanalen, Övre och Nedre badstället. Det ena var för pojkar, det andra för flickor.

				Dessa bilder är tagna vid Dal-Brittas damm, kanalens slutpunkt © Bilderna tagna 2012 av Bosse Arnholm

Kanalen uppströms från första bron	Kanalen nedströms från första bron	Kanalen uppströms från andra bron	Kanalen nedströms från andra bron

Tryck på denna pil för att komma tillbaka till kanalstart-sidan.

Denna sida ändrades senast 12-11-19