Sala kanal

Sala silvergruva var ju på Gustaf Wasas tid oerhört viktig för statens finanser. Konungen ägnade mycken tid och tankemöda åt att förbättra och förenkla driften där och han lät dämma upp Salaån för att säkra vattentillgången till gruvan.
Under 1540-talet anlade han Sala hytta dit malmen från gruvan fördes för vidareförädling. Man kan tänka sig att transporten av malmen var besvärlig och dyrbar.
Först under 1800-talet underlättades transporterna då man under åren 1827 till 1835 byggde Sala kanal med Jacob Matts sluss och därefter kunde transportera malmen enkelt och billigt på pråmar.
Kanalen fick en längd av 2,7 kilometer. Kanalens bredd var i medeltal 3 meter och dess djup 1 meter. Avståndet mellan slussportarna var cirka 22 meter, dess bredd 2,67 meter och lyfthöjden 4,16 meter.
Den totala kostnaden för kanal oich sluss uppgick till 21,482,6,1 Riksdaler Banco.

Arbetare drog pråmarna genom kanalen.
1887 var sannolikt sista året pråmtrafiken pågick. Då hade gruva och hytta bytt ägare, och de nya ägarna flyttade hyttdriften till gruvområdet varför kanaltransporterna blev onödiga. Kanalen fyller sedan dess uppgiften som avlopp för Sala gruvas vattensystem.

Ekebydamm där kanalen mynnar.
Lasarettet i bakgrunden
Kanalen strax före mynningen
Strax före mynningen delar sig kanalen.
Till höger ses tydligt den gamla strandskoningen


Kanalen inne i Stadsparken	Kanalen inne i Stadsparken	Strax söder om Ringgatan


Ringgatan korsar kanalen med en mycket låg bro, som kan anas på denna bild.	Kanalsträcka nära Silvergruvan	Kanalsträcka nära Silvergruvan


Slusskammaren	Slusskammaren sedd från övre porten. Man ser här att en hel del av kammarväggen rasat ner.

Källor: Källa: Yngve Rollof, artikel i Tidskrift i Sjöväsendet 1961.
Sänd gärna fler frågor till: mig! Jag svarar så snabbt och så gott jag kan.

Tryck här för att komma tillbaka till kanalstart-sidan.

Denna sida ändrades senast 12-11-19


Ekebydamm där kanalen mynnar. Lasarettet i bakgrunden	Kanalen strax före mynningen	Strax före mynningen delar sig kanalen. Till höger ses tydligt den gamla strandskoningen