Rönneå

Rönneå flyter från Ringsjön mot nordväst och har sitt utlopp i Kattegatt vid Ängelholm.

Nedströms från Kristian II bro

Uppströms från Kristian II bro

Nedströms från Järnvägsgatsbron

Nedströms från Kristian II bro

Uppströms från Kristian II bro

Nedströms från Järnvägsgatsbron

Uppströms från Järnvägsgatsbron

Hamnen vid mynningenl

Nära mynningen

Uppströms från Järnvägsgatsbron

Hamnen vid mynningen

Nära mynningen

Kort historia:
Rönneå användes med säkerhet för transporter på 1600-talet. Då till och från det nyanlagda Klippans Bruk som låg i Klippan cirka 20 kilometer uppströms Rönneå från dess utlopp i Kattegatt vid Ängelholm. Man kan utgå ifrån att det inte bara rörde sig om transporter till och från detta bruk. Med största säkerhet använde sig bönder och handlande utmed ån av de bekväma transporter som ån gav chans till.
Under årens lopp har även funnits större planer för ån. En av de djärvaste av dessa planer presenterades 1840 av rådmannen och grosshandlaren Theoder Foenander i Karlshamn. Han vill bygga en kanal från Torekovsbukten till Åhus eller till Trelleborg. I båda dessa fallen skulle kanalen följa Rönneå från dess utlopp ända till Ringsjön. På detta viset skulle den svenska sjöfarten gynnas och slippa ifrån både Öresundstullen och det farliga Falsterborev. Foenanders förslag gillades dock inte av riksdagen.
I Ängelholm fanns vid denna tid ingen ordentlig hamn. Ett bolag bildades i staden runt 1850 och under åren 1854 till 1862 byggdes dels en hamn i Ängelholm och dels rensades Rönneån upp. För detta utgick statsbidrag. Farledens sammanlagda längd blev 31,1 kilometer, varav 2,6 kilometer var bearbetad. Djupet var 0,89 meter och bottenbredden 14,84 meter.
Under 1870-talet fick man statsbidrag för ytterligare upprensningar i ån.
1968 rensades Rönneå uppe vid Klippan.

Den första årensningen och hamnbygget i Ängelholm medförde en tidvis tämligen livlig ångbåtstrafik. Först främst med gods, men senare mest med passagerare. Passagerartrafik förekom åtminstone in på 1970-talet. Idag är väl Rönneå främst en vacker och uppskattad kanotled.


Källor: Yngve Rollofs bok Sveriges Inre Vattenvägar, del 1 1977.
Sänd gärna kommentarer och fler uppgifter till: mig!

Tryck här för att komma tillbaka till kanalstart-sidan.

 

Denna sida ändrades senast 12-11-19