Kanaler i Reftele

Åtskilliga kanaler har under årens lopp grävts i Reftele gamla kommun för att sänka sjöar och dränera sanka marker och därmed vinna åker- och betesmarker.
Genombrottet för detta kom då man under åren 1847 till 1848 grävde en kanal bredvid och i Lillån från Draven till Bolmen. Detta innebar att 318 har ny mark vanns och 277 har mark förbättrades betydligt.
Denna kanal planlades redan under 1810-talet, men oenighet mellan markägarna stoppade då arbetena.
Kanalen blev verklighet tack vare ett statslån på 14.850 rdr b:co med en amorteringstid på 40 år.

Under 1920-talet rensade Ölmestadsåns vattenavledningsföretag upp Ölmestadsån från Segerstad till Fraden.



Under 1800-talet anlades även en 3.600 meter lång kanal från Hallasjön till Holmsjön i Långaryd. Här vanns inte mindre än 10.333 har åker, 11.198 har äng och dessutom torrlades 523.191 har mossar.
Detta arbete kostade sammanlagt 47.000 kronor, varav man fick statsbidrag med 23.900 kronor.
Denna kanal rensades enligt uppgift omkring 1980.
Vid bokstaven C på kartan till höger låg Vimmelstorps kvarn som var i drift in på 1870-talet.

Kvarnen i Yttersjöholm byggdes 1868 till 1870 och då det visade sig att vattnet inte räckte beslutade sig ägaren till Yttersjö säteri, Karl Andersson, för att förbättra vattentillgången. Tanken var att leda vatten från Torbaggagölen till Yttern varifrån vatten togs till kvarnen. Vattnet rann sedan till Eserydssjön och innan det kom fram dit skulle det utnyttjas en gång till för att driva en såg. Grävningsarbetena torde ha startat i mitten av 1880-talet och då på två ställen, både där sågen skulle stå innan vattnet nådde Eserödssjön och norr om Yttern. Tydliga spår finns än idag på båda platserna.
Inget av projekten blev färdigställda då säteriet gick i konkurs 1888. Säteriet delades och bildade fyra gårdar efter konkursen.
Kvarnen som byggdes 1868 till 1870 renoverades och klompletterades under tidigt 1900-tal. Den fungerade sedan som kvarn på hösten och såg på våren. En vägskylt utvisar "Sågkvarn".
Vid bokstaven B på kartan till höger, finns än idag den kombinerade sågen och kvarnen.

Kanalen mellan Yttern och Eserydssjön restaurerades under 1930-talet. Man fann då att kanalens botten var gjuten vid utloppet från Yttern, antagligen för att man inte skulle kunna ta ut mer vatten än vad vattendomen tillät.
I samband med restaureringen krävdes förnyad vattendom.
Vid bokstaven A planerade man bygga en såg. Detta bygge blev inte av då Yttersjö säteri gick i konkurs.

Ytterligare en sjösänkning har troligen skett. Det går en kanal från före detta Tronebosjön ner till Holmsjön. Inga fler fakta är kända om detta företag.


År 1949 bildades Ängåns vattenavledningsföretag som torrlade marker i Reftele kyrkby samt i Vä, Hakaraps och Nennesbo byar. Här grävdes sammanlagt 25 kilometer kanaler. Detta har inte gett så mycket mer odlingsmark, men varit till stor nytta för skogsbruket och dessutom har klimatet förbättrats.


 


Källor: Refteleboken, Reftele, Ås och Kållestads socknars historia, Växjö 1976 utgiven av Kulturnämnden i forna Reftele kommuin som 1974 gick upp i Gislaveds kommun. Dessutom har jag fått mycket värdefull information från Clasåke Kyllengård i Vimmelstorp.
Sänd gärna kommentarer och fler uppgifter till: mig!

Tryck här för att komma tillbaka till ingångssidan.

 

Denna sida ändrades senast 12-11-19