P A Tamms kanal

Mellan Södra Dellen och Kyrksjön.

P A Tamms kanal byggdes under åren 1857 till 1860 för att man lätt skulle kunna frakta malm upp till Strömbacka bruk. Den byggdes av huggen sten från Mälardalen. Kanalen byggdes på initiativ av brukspatronen Petter Adolf Tamm som även bekostade bygget. Han fick dock inte uppleva den färdiga kanalen, då han avled redan 1856.
Arbetena leddes av kapten S. P. Bergman vid Väg- och Vattenbyrån. Bygget av denna kanal ansågs särdeles besvärligt, varför Bergman befordrades till major sedan bygget avslutats.
Kanal och slussar byggdes för båtar som var 18,5 meter långa och 3,6 meter breda.
Kanalen var i bruk fram till 1874. Då öppnades en järnväg som tog över trafiken. Sedan dess har kanalen endast använts periodvis för timmerflottning. Senast under åren 1944 till 1965.

Kanalen strax uppströms slussen
Slussen vid Näsviken som idag saknar portar
Strömmen i Forsa.
PA Tamms plan var att fortsätta kanalen genom strömmen mot Kyrksjön och sedan även till Iggsjön.

När kanalen byggdes sänktes Norra Dellen till Södra Dellens nivå och Norrboån däremellan rensades och muddrades till lämplig bredd och djup.
Två slussar anlades. Den ena i anslutning till den egentliga Tamms kanal vid Näsviken och den andra vid Hamre där det också grävdes en kortare, cirka 75 meter, kanal.
Slussen vid Näsviken fick dessa dimensioner: längd mellan portarna 26,8 meter, bredd vid in- och utlopp 4,9 meter och djup 6,95. Lyfthöjd 8 fot. Denna sluss var en enkelportssluss med en nedre höjd på mer än 6 meter.
Slussen vid Hamre fick dessa dimensioner: längd mellan porterna 26,9 meter bredd vid in- och utlopp 5,7 meter och djup 4,8 meter. Lyfthjöd 14 fot.

Detta historiska foto visar järnvägens ändstation i Forsa, med bangård och kanalens kaj. Forsa kyrka syns längst till höger i bakgrunden.
Fotot är hämtat från Rolf Stens sida om Sveriges järnägar ur historiskt perspektiv som i sin tur fått fotot från Sveriges Jänrvägsmuseums samlingar.

I P. A. Tamms ursprungliga planer ingick också en fortsatt kanalisering ner till Iggsjön. Härifrån tänkte han sig en järnväg till en hamnplats i norra Iggesund. Längden på denna järnväg skulle bara behöva bli 6000 fot.

Dessa planer väckte borgarna i Hudiksvall. Om Tamm genomförde sina planer skulle Hudiksvall förlora mycket av sin betydelse. 1855 smidde man alltså egna planer på en 16 kilometer lång järnväg från staden till Forsa kyrka och förhandlade med Tamm. Tamm vägrade dela kostnaderna för Hudiksvalls järnväg, men gick ändå med på att inte förlänga sin planerade kanal ner till Iggsjön under vissa stipulerade förutsättningar.
Kanalen byggdes inte ens fram till Kyrksjön utan avslutades redan i Forsa vid den samtidigt byggda järnvägens slutstation.

Byggandet av Tamms kanal inleddes 1857 och byggandet av järnvägen inleddes 1856. Båda dessa anläggningar invigdes vid samma högtidlighet den 16 juli 1860.

Ägarskapet idag är något oklart. Iggesundsbolaget äger en del av kanalen, men vill gärna bli av med detta. Hudiksvalls kommun tycks inte särdeles intresserad av att ta över.

Renovering på gång!
Kanske inte riktigt på gång, men Pär Wallin som arbetar med byggnadsvård och rekonstruktion av äldre bebyggelser har börjat undersöka möjligheterna. Pär har varit i kontakt med berörda parter och inte fått nej, så det är alltså inte helt omöjligt att kanalen kan rekonstrueras. Just nu funderar han på vilken strategi han skall ta för att få projektet att komma vidare.
Pär bor i trakten och besökte kanalområdet i våras. Han tog då dessa bilder.

Källor: Näsvikenprojektets Turistgrupp: Välkommen till Näsviken. Yngve Rolloff, artikel i Tidskrift i Sjöväsendet, 1964.
Sänd gärna kommentarer och fler uppgifter till: mig!

Tryck på denna pil för att komma tillbaka till kanalstart-sidan.

Denna sida ändrades senast


Kanalen strax uppströms slussen	Slussen vid Näsviken som idag saknar portar	Strömmen i Forsa. PA Tamms plan var att fortsätta kanalen genom strömmen mot Kyrksjön och sedan även till Iggsjön.