Uddevalla kanal

Tänkt kanal mellan Vänern och Västerhavet.

Sedan Bohuslän blivit svenskt gav Karl XI sina fortifikatörer i uppdrag att undersöka möjligheterna och att göra ritninger för en kanal från Vänersborg till Uddevalla. När dessa ritningar var klara reste kungen själv till Uddevalla 1673 för att studera planerna i terrängen. Tyvärr blev ingenting av dessa planer.

Frågan återupplivades 1700-talet
Sedan dröjde det till 1835 då en insändare skriven av Johan Peter Krok åter väckte liv i frågan om en kanal mellan Vänersborg och Uddevalla. Det resulterade i att den välkände kanalbyggaren Nils Ericson fick i uppdrag att göra avvägningar i naturen och andra undersökningar. Denna gången stoppades planerna av mäktiga affärsintressen i Göteborg som för allt i världen inte ville ha konkurrens på dessa villkor.
Frågan om en kanal mellan Uddevalla och Vänersborg väcktes åter 1889, 1904, 1907 och 1909.
1957 gjordes en ny utredning av detta kanalprojekt genom Vänerkommitténs Seawys-projekt. Utredningen gjordes av en arbetsgrupp med representanter för AB Vattenbyggnadsbyrån, AB Skånska Cementgjuteriet, Svenska AB Christiani och Ingenjörsfirman Orrje & Co AB.
Man kom fram till att en kanal för 6 000-tonnare med ett djupgående på 6,5 meter skulle bli nationalekonomiskt lönande. Kanalen skulle få samma tsträckning som i 1908-års utredning, det vill säga från Skeppsviken i Byforden, därifrån i en rät linje till Ormberget där kanalen svänger åt öster och fortsätter till kustbergen något norr om Epidemisjukhuset. Här sprängs en slusstrappa med lyfthöjd på cirka 36 meter. Från slusstrappan dras kanalen österut till bergsstupensöder om Äsperöd. Där böjer kanalen av åt norr och ansluter till Bäveåns dalgång som följs fram till Katrineberg. Här krävs en enkelsluss med en lyfthöjd på cirka 9 meter. Härfrån dras kanalen mot söder fram till Kodesjön där det krävs ännu en 9-meters sluss. Från Kodesjön följer kanalen sjöarna Grindsjön, Käppsjön, Kyrksjön, Skottenedsjön, Grundlebosjön och Boteredssjön. Vid Botered krävs en sluss som sänker kanalen med 9 meter ner till Vänerns yta. Från slussen dras sjön till sjön Vassbotten som är en del av både Vänern och Trollhätte kanal.
Denna kanal skulle få en längd av 25 kilometer. Om in- och utlopp räknas med skulle den totala längden bli 35 kilometer. Den totala kostnaden beräknades till cirka 350 miljoner kronor.
Men av allt detta blev ingenting.

Så sent som 1963 stoppades ett husbygge i Tureberg i Uddevalla då huset låg i det område som var reserverat för en kanal!
1995 väcktes en motion i riksdagen om ett kanalbygge, men denna motion vann inget gehör.

Sedan dess har klimathotet gjort att frågan väckts på nytt. Främst på det viset att det numera framstår som mycket vitkigt att finna olika sätt att snabbt kunna tappa av vatten från Vänern då den riskerar att svämma över. Göta Älv med all sin lera tål ju inte hur stor avtappning som helst, vilket visat sig vid många ras under århundradenas lopp.
Men för att tappa av Vänern är knappast en kanal till Uddevalla det man främst tänker på. De gamla planerna på en kanal innebär ju att man först slussar upp från Vänern och sedan vid den högsta punkten slussar ner igen not havet. Detta ökar ju på intet sätt avtappningen från Vänern.
För flera århundraden sedan byggdes åtskilliga kanaltunnlar, ofta flera kilometer långa, både i Storbritannien och i Frankrike. I Norge planeras för närvarande flera tunnlar mellan oilika fjordar för att underlätta för sjöfarten.
Kanske kan en kombinerad tunnel och kanal vara den salomoniska lösningen för att öka kapaciteten för sjöfarten till och från Vänern och att samtidigt öka avtappningen därifrån?

 


Källor: Artikel av Sven Hergens på http://uddevallarebloggsport.com, 2007. Yngve Rollof, Sveriges Inre Vattenvägar, del 3, 1979.
Sänd gärna kommentarer och fler uppgifter till: mig!

Tryck här för att komma tillbaka till kanalstart-sidan.

 

Denna sida ändrades senast 12-11-19