Nyköpings kanal

Tänkt kanalförbindelse mellan sjöarna Båven, Yngaren och Långhalsen via Nyköpingsån till Östersjön.

Nyköpings store son, kanotisten Gert Fredriksson, står staty nere vid hamnen tillsammans med sin kanot.

Nyköpingsån mellan de två nedersta broarna

Nyköpingsån mellan de två nedersta broarna

Nyköpings Hus sett från Korsbron vid Östra Trädgårdsgatan

Nyköpings store son, kanotisten Gert Fredriksson, står staty nere vid hamnen tillsammans med sin kanot.

Nyköpingsån mellan de två nedersta broarna

Nyköpingsån mellan de två nedersta broarna

Nyköpings Hus sett från Korsbron vid Östra Trädgårdsgatan

Gamla bryggeriet

Behmbron

Folkungabron

Folkungabron

Gamla bryggeriet

Behmbron

Folkungabron

Folkungabron

Storhusqvarn

Stadsbron i bakgrunden

Stadsbron

Laxtrappan vid Storhusqvarn

Storhusqvarn

Stadsbron i bakgrunden

Stadsbron

Laxtrappan vid Storhusqvarn

Vy nedströms från forsen

Östra Skeppsbron

Vy nedströms från forsen

Östra Skeppsbron

© Bilderna tagna 2004 av Bosse Arnholm

Kort historia: Under århundradenas lopp har ett antal förslag lagts fram om en kanalisering av Nyköpingsån. Redan i början av 1600-talet påbörjades bygget av en sluss vid Harg för att få förbindelse mellan Yngaren och Östersjön. Det var änkedrottningen Kristina d.ä som beordrade dessa arbeten. En första sluss vid Harg blev klar 1626. Även under Gustaf II Adolf fortsattes arbetena som dock inte fullbordades.
I början av 1800-talet kom först ett förslag om en farled från Ygnaren till havet med fem fots djup, och 1839 kom ett förslag om en sex fot djup farled från Yngaren via Båven och Långhalsen till Mälaren. Senare omarbetades dessa två förslag till ett, billigare, av major K A Olivecrona, men inte heller detta blev förverkligat.
1903 förslog så kanslirådet H Tigerschiöld en ny utredning om Nyköpingsåns kanalisering. Majoren Fr. Enblom utarbetade ett nytt förslag till kanalsystem som skulle förbinda sjöarna Båven, Yngaren, Naten, Forssjö och Långhalsen med Östersjön. Slussarna förslogs bli 2 meter djupa, 6,5 meter breda och 38 meter långa. Kostnaderna för detta beräknades till 2,9 miljoner kronor. För att förverkliga detta förslag bildades 1912 Nyköpings Kanalaktiebolag där både enskilda och kommuner tecknade aktier. Detta företag ansökte om anslag från riksdagen för att bygga kanalen, men där blev det stopp. Statens kvarnar mala ju understundom särdeles långsamt och först 1922 kom ett utlåtande från kanalkommissionen: "eftersom kanalen måste anses bli till mycket stort gagn för en vidsträckt bygd av vårt land, synes tanken på dess genomförande icke böra övergivas utan upptas till allvarlig prövning så snart bättre tider inträda".
Så långt efter planeringen och utan direkt statsbidrag fanns det naturligtvis ingen chans att förverkliga kanalen då.
Och veterligt har tanken inte heller väckts på nytt - ens när de bättre tiderna till slut infann sig . . .

Källor: Nordisk Familjebok, 1914, Olle Rencks artikel "Så snart bättre tider inträda" i Sörmlandsbygden 1994.
Sänd gärna kommentarer och fler uppgifter till: mig!

Tryck på denna pil för att komma tillbaka till kanalstart-sidan.

 

Denna sida ändrades senast 12-11-19