Lomma kanal

Söndagen den 10 februari 2013 invigdes den första etappen av Lomma kanal. Hundratals människor deltog i denna högtidlighet och den högtidliga förrättningen gjordes av kommunalrådet i Lomma, Anders Berngarn.
Det är byggföretaget JM som byggt kanalen som en del av bostadsområdet Lomma Strandstad. Detta område sträcker sig från stranden mot Öresund och in mot Lomma centrum och är tänkt att bli en trevlig förbindelselänk mellan centrum och Öresund. Området ligger på ett gammalt industriområde som förr även rymde den gamla eteritfabriken.
Lomma kanal kommer att byggas i fyra etapper allt eftersom de sista delarna av bostadsområdet byggs. Den första etapp som invigdes i februari är 80 meter lång och mellan 8 och 9 meter bred. Vattendjupet är 1,2 meter och den fria höjden under Kajgatans bro är 1,5 meter vid medelvatten.
Kanalen byggs från Lommas hamn i Höje å i nord-nordöstlig riktning in genom det blivande bostadsområdet. Längre in i kanalen skall en 26 meter bred hamn byggas och vid denna förläggs Kanaltorget.
Efter denna hamn skall kanalen fortsätta ytterligare ett stycke och vid en bro upphör den. På andra sidan bron blir det i stället en damm med lågt vattenstånd.
Kanalen blir totalt 282 meter lång och dess bredd kommer att variera melan 8 och 13 meter.
Att döma av tidningsreferat från invigningen är kanalen ett mycket uppskattat inslag i stadsbilden..
Kanalbygget sker alltså i fyra etapper och det finns ännu inget bestämt slutdatum.
- Allt beror på hur försäljningen av områdets återstående delar går, säger projektledaren Helena Christiansson på JM. Förhoppningsvis skall allt vara klart 2018 eller 2019.

Ammerännan sedd söderut från den gamla banvallen

Ammerännan sedd norrut från den gamla banvallen

Ammerännan sedd norrut från den gamla banvallen

Ammerännan sedd norrut från den gamla banvallen

Inloppet till kanalen är spärrat och bron är ganska låg.

Kanalen sedd in mot land från bron

Kanalen sedd från sitt nuvarande slut ut mot Höje å.

Allt eftersom bostadsområdet byggs ut skall kanalen förlängas och till höger i bilden blir det en hamn för mindre båtar.

© Bilderna tagna 2013 av Bosse Arnholm

Höje å
Höje å har två källflöden. Björkesåkranån med källa i Björkesåkrasjön invid Sturups flygplats och Olstorpsån som har sin källa vid Romeleåsen. Båda dessa åar mynnar i Häckebergasjön, vari Höje å hare sin källa.
I sitt nedre lopp lär den åtminstone under vikingatiden och kanske något senare har använts som farled. Redan i Egil Skallagrimssons saga, 916 eller 925, omnämns ån på det viset att ".. där låg uppe i landet en stor köpstad som hette Lund. Man gick iland och anföll staden."
Men om dateringen av Egil Skallagrims saga är rätt stämmer inte detta. Lund grundades ju först under 1000-talets början.. Men klart är att från det Lund grundades fungerade Lomma som dess "hamnstad". Höje å bör alltså på den tiden varit ganska lätt att segla både uppströms och nedströms. Detta trots att staden av försvarsskäl byggdes cirka 2 kilometer norr om ån.
Lommas tid som hamnstad fick sitt slut när Malmö 1521 fick sitt privilegiebrev. Men då hade också uppgrundningen gjort att inga fartyg kunde komma in i Höje å från Öresund.
Men vid mitten av 1700-talet kunde stora båtar enligt en karta ritad av Caspar Magnus Espman komma ända upp till Habo gård..
1870 byggdes den nuvarande hamnen i Lomma.
Den 9 maj 1965 slutförde den kända Lundaprofilen, Sten Broman, en bragd på Höje å. Han rodde från åns mynning i Lomma ända upp till Lund under Uarda-Akademines fana. Han tvingades dock dra båten förbi vissa svåra ställen. På det ställe han till slut landsteg på finns en minnessten över den märkliga bedriften. Denna sten bär inskriften: "Där skedde den första landstigningen i Lund 9 maj 1965. Deltagare voro Uardaakademien. Stenen minner om bragden.".
Den inskriptionen är dock inte helt sanningsenlig då landstigningsplatsen inte ligger inom Lunds domäner. Detta förringar dock inte bedriften i sig.
Enligt Yngve Rollof var Höje å 1977 farbar 1,5 kilometer uppströms från mynningen till Lomma kyrka. på den tiden fanns en fin gammal ångbåt, Sjöfröken, i Lomma och körde turer med turister. Det är okänt om denna båt finns kvar där.


Källor:Yngve Rollof, Sveriges Inre Vattenvägar, del 1, 1977. Telefonsamtal med projektledaren Helena Christiansson, mars 2013, samt artiklar i Skånska Dagbladet och Sydsvenskan, februari 2013.
Sänd gärna kommentarer och fler uppgifter till: mig!

Tryck här för att komma tillbaka till kanalstart-sidan.

 

Denna sida ändrades senast