Vallgraven
Vallgraven är just vad det låter som, en vallgrav runt fästningsstaden Göteborg, en av Europas bäst befästa städer på 1600-1700-talen. Innanför Vallgraven fanns sju meter höga stenmurar, och utanför fanns yttre försvarsverk, raveliner.
Befästningen var byggd i stjärnform, med tio bastionsspetsar ut mot fienden (dansken). Längs dessa bastionsspetsar sicksackade sig Vallgraven, vilket man kan se än i dag. Några bastionsspetsar finns kvar, liksom Vallgravens konstfulla murar.
Vallgraven liksom hela fästningsstaden Göteborg var Erik Dahlbergs verk. Den ersatte enklare vallar, som byggdes redan från början. Men kraftigare befästningar krävdes, så att inte nya staden Göteborg skulle gå samma öde till mötes som sina föregångare. Gamla och Nya Lödöse, Ävsborgs stad, Karl IX:s Göteborg brändes och skövlades alla av danskarna.
På Vallgraven kan man se var staden tog slut och landet tog vid. Staden inom murarna och Vallgraven var en sluten stad, med bara tre portar ut mot landsbygden utanför, Kungsporten, Drottningporten (vid Drottningtorget) och Karlsporten (vid Kungsgatans mynning mot hamnen, strax intill Carolus Rex).
Så var det ända till 1807, då man beslutade att fästningsmurarna skulle rivas. Det tog flera decennier innan det var klart, men då hade staden redan börjat utvidga sig utanför den gamla stadskärnan. I dag är det nästan bara Vallgraven som vid första påseende minner om fästningsstaden Göteborg.
Men dolda befästningsverk finns under mark. Och hela det grönskande stråket längs Vallgraven, med Kungsparken, Allén och Trädgårdsföreningen, är ett resultat av vallraseringen. Då fattades beslut om att området utanför Vallgraven skulle planteras med träd och bli grönområden och trädgårdar.
Vallgraven var långt in på 1900-talet en omtyckt hamn för småbåtar. Göteborgarna förtöjde sina båtar längs kajkanterna, och stack ut till sjöss vackra sommardagar. I dag finns bara några få förtöjda båtar kvar, nere vid Rosenlund och Pustervik. Paddan är nästan den enda båt som trafikerar Vallgraven numera, fast man får huka sig under vissa broar vid högvatten.
Däremot har fritidsfiskarna fått ett eldorado i detta vatten. Vallgravsmetet har blivit ett uppskattat evenemang om våren, men förhoppningsfulla metare syns längs stränderna året runt.
Uppe vid Slussbron (vid Drottningtorget) kan man fånga lax om man har tur. Yngel sätts ut, men fisken tar sig inte förbi slussen upp mot Fattighusån.
Texten skriven av Ingrid Wirsin
Ingrid är en välkänd göteborgsjournalist, med speciell förkärlek för byggnader och kulturhistoria
©Text 2001 av Ingrid Wirsin © Bild 1999 av Bosse Arnholm
Vallgraven med Trädgårdsföreningens park på vänstersidan.
Sänd gärna kommentarer och fler uppgifter till: mig!
Tryck på denna pil för att komma tillbaka till Göteborgssidan.
Denna sida ändrades senast