Kanalerna i Vättlefjällsområdet

Flera av sjöarna i Vättlefjällsområdet är förbundna med varandra av kanaler. Det gäller sjösystemen Surtesjön - Gäddevatten, Stora Stensjön och Skyrsjön, samt Stora Kroksjön.
Kanalerna används flitigt av kanotister.

Även från Långemossen strax nordost om Surte har grävts en kanal till Svandammarna. Denna är dock så smal, och numera igenvuxen, att den inte kan användas ens av kanoter.


Bilder från kanalen mellan Gäddevatten och Abborrtjärnet

Kanalen sedd söderut från Smeddammen

Luckorna vid Smeddammen

Smeddammen med intaget till kanalen nere till höger i bild

© Bilderna tagna 1997 av Ingemar Nordlund

Kanalen sedd söderut från Smeddammen

Kanalen sedd söderut från Smeddammen

Luckorna vid Smeddammen

Smeddammen med intaget till kanalen nere till höger i bild

© Bilderna tagna 2006 av Ingemar Nordlund

Kanalen sedd söderut från Smeddammen

Kanalen sedd söderut från Smeddammen

Luckorna vid Smeddammen

Kanalen sedd söderut från Smeddammen

© Bilderna tagna 2007 av Ingemar Nordlund

Kanalen sedd söderut från Smeddammen

Luckorna vid Smeddammen

Kanalen sedd söderut från Smeddammen

Kanalen sedd söderut från Smeddammen

© Bilderna tagna 2007 av Ingemar Nordlund

Luckorna vid Smeddammen

Kanalen sedd söderut från Smeddammen

Luckorna vid Smeddammen

Kanalen sedd söderut från Smeddammen

Kanalen sedd söderut från Smeddammen

© Bilderna tagna 2007 av Ingemar Nordlund

Mellan Abborrtjärnet och Stora Stentjärnen

Kanalen sedd söderut från Smeddammen

Luckorna vid Smeddammen

Smeddammen med intaget till kanalen nere till höger i bild

© Bilderna tagna 2007 av Ingemar Nordlund

Bilder från kanalen mellan Skyrsjön och Stora Kroksjön

Kanalen sedd söderut från Smeddammen

Luckorna vid Smeddammen

Smeddammen med intaget till kanalen nere till höger i bild

© Bilderna tagna 2007 av Ingemar Nordlund

 

Kort historia:
Från Långemossen, som i nyare kartor kallas Viksjön, grävde Surte Glasbruk en ganska smal, men halvannan kilometer lång kanal till Svandammarna för att få tillgång till mer kylvatten för sin produktion. Glasbruket hade även en turbin för elproduktion.
Från Svandammarna leddes vattnet i en ektub ner till bruket. Denna ektub används inte numera.

De flesta större sjöarna i Vättlefjällsområdet avvattnades förr söderut mot Lärjeån via Kroksjöarna. Surte Glasbruk hade dock så stort behov av vatten att man ansökte om att få vända flera av sjöarnas avrinning och använda deras vatten. Bruket fick vattendom på detta 1949. Därefter sprängdes kanaler mellan Surtesjön och Gäddevattnet, mellan Gäddevattnet och Stora Stentjärnen samt mellan Stora Kroksjön och Skyrsjön. Dessa tre sjösystem har numera samma nivå.
Vattendomen från 1949 har varit uppe för omprövning, då Göteborg vill vända avvattningen från sjöarna tillbaka till Lärjeån. Jag känner i skrivande stund inte till hur detta har gått. Göteborg har dessa sjösystem som katastrofvattentäkt.


Källor: Göteborgs stad, kommunfullmäktige, handling 1998 nr 194, samt Ingemar Nordlund, 2006
Sänd gärna kommentarer och fler uppgifter till: mig!

Tryck här för att komma tillbaka till kanalstart-sidan.

 

Denna sida ändrades senast