Säveån och Jonseredskanalen

Kanal mellan Vänern och Göta Älv via Säveån

I början av 1600-talet gjordes allvarliga försök att kanalisera Göra Älv för att skapa en segelled mellan Vänern och Västerhavet, vilket skulle gynna svensk import och export kraftigt, inte minst för att man då till stor del skulle kunna komma undan den tull danskarna krävde av alla främmande skepp som passerade genom Öresund.
På flera ställen förbättrades farleden och på befallning av Karl IX startade grävningen av en kanal mellan Vänersborgsviken och Göta Älv, den så kallade Karls grav. Arbetena påbörjades 1609, men avstannade efter kungens död.
Men under hela 1600-talets första hälft diskuterades och planerades för en fortsättning. Främst av Rikskanslern Axel Oxenstierna och hans svåger Riksrådet Carl Bonde.
Då gränsen mellan Sverige och Norge gick mitt i Göta Älv och de båda länderna inte alltid var såta vänner, kom också idén upp att inte utnyttja Göta älv, utan försöka gräva sig fram från Vänerviken Dettern öster om Halle- och Hunneberg och ansluta till sjöarna Anten och Mjörn och vidare därifrån utnyttja Säveån. 1639 fick lantmätaren Thomas Christerson i uppdrag att undersöka förutsättningarna för en kanal denna väg.
Det är obekant vad Thomas Christerson kom fram till, men klart är att Sveriges intresse för att lägga stora pengar på en kanal mellan Vänern och Västerhavet minskade kraftigt efter freden mellan Sverige och Danmark slöts i Brömsebro 1645. Vid denna fred fick svenska fartyg oinskränkt tullfrihet vid passage av Öresund.

Kanal från Göta Älv till Mjörn genom Sävenån

Under 1700-talets första halva väckte Jonas Alströmer tanken på att kanalisera Säveån från Göta Älv upp till Mjörn. Men det var C W von Döbeln som senare tog upp idén och 1751 i riksdagen föreslog att Säveån skulle göras segelbar. Hans förslag föll i god jord både hos konungen och riksdagen som gav direktionen för Trollhätte kanalverk i uppdrag att undersöka förhållandena. Konung och riksdag lovade även att staten skulle bekosta kanaliseringen om den visade sig vara genomförbar.
De undersökningarna som gjordes visade dock att arbetena skulle bli mycket kostnadskrävande, varför förslaget avskrevs.

Jonseredskanalen

I Jonsered finns en av landets bäst bevarande tidiga industrianläggningar, Jonsereds fabriker. Fabrikerna byggdes här för att man ville utnyttja kraften från Säveån. Den äldsta delen ligger på en holme mellan Säveån och en kanal från sjön Aspen.

Jag vill gärna få fler uppgifter om den trafik som gått på Säveån upp till fabrikerna.
Jag vet att Säveån ännu används av en del nöjesbåtar på väg från sommarhamnar närmare havet till vinteruppläggning utmed Säveån. Jag söker även mer uppgifter om denna trafik.

De två luckorna till höger reglerar intaget till Jonsereds kanal. Till vänster Säveåns naturliga lopp.

Kanalen precis nedströms de övre luckorna. Sommaren 2007 var här mycket strömt.

Vy nedströms i kanalen något 100-tal meter från inloppet.

Kraftig ström i kanalen

De två luckorna till höger reglerar intaget till Jonsereds kanal. Till vänster Säveåns naturliga lopp.

Kanalen precis nedströms de övre luckorna. Sommaren 2007 var här mycket strömt.

Vy nedströms i kanalen något 100-tal meter från inloppet.

Kraftig ström i kanalen

© Bilderna tagna 2007 av Bosse Arnholm

Vy uppströms mot de två luckor som reglerar inflödet till kanalen.

Vy nedströms från samma plats. Vid den vita avskärmningen går kanalen in i en tunnel.

Mitt bland löven kan man ana taket på den tunnel som kanalen fortsätter i.

Man kan ana tunnelmynningen strax till vänster im bildens mitt.

Vy uppströms mot de två luckor som reglerar inflödet till kanalen.

Vy nedströms från samma plats. Vid den vita avskärmningen går kanalen in i en tunnel.

Mitt bland löven kan man ana taket på den tunnel som kanalen fortsätter i.

Man kan ana tunnelmynningen strax till vänster im bildens mitt.

© Bilderna tagna 2007 av Bosse Arnholm

De sex rattarna reglerar hur mycket av vattnet från kanalen som skall gå direkt tillbaka till Säveår, utan att passera kraftstationen.

I den vita avbärarens vänstra kant kan man ana kanalens tunnelmynning. Ovanför des högra kant kan man ana Västra Stambanans tunnelmynning.

Sjön Aspen sedd från utloppet i Säveån och Jonsereds kanal. till höger i bild skymtar Västra Stambanan.

Jonsereds herrgård sedd från sin pir i sjöm Aspen.

Aspens utlopp sett från herrgårdens pir.

De sex rattarna reglerar hur mycket av vattnet från kanalen som skall gå direkt tillbaka till Säveår, utan att passera kraftstationen.

I den vita avbärarens vänstra kant kan man ana kanalens tunnelmynning. Ovanför des högra kant kan man ana Västra Stambanans tunnelmynning.

Sjön Aspen sedd från utloppet i Säveån och Jonsereds kanal. till höger i bild skymtar Västra Stambanan.

Jonsereds herrgård sedd från sin pir i sjöm Aspen.

Aspens utlopp sett från herrgårdens pir.

© Bilderna tagna 2007 av Bosse Arnholm

Jonsereds gamla fabriksbyggnad sedd från andra sidan kanalen.

Kraftverket som numera drar nytta av vattnet från Jonsereds kanal.

Kraftverket och Säveån nedströms.

Kraftverkets södra fasade med Säveån i bakgrunden.

Jonsereds gamla fabriksbyggnad sedd från andra sidan kanalen.

Kraftverket som numera drar nytta av vattnet från Jonsereds kanal.

Kraftverket och Säveån nedströms.

Kraftverkets södra fasade med Säveån i bakgrunden.

© Bilderna tagna 2007 av Bosse Arnholm

 


Källor: Skallsjöboken, Evald Widell. Utgiven av Skallsjö kommun 1968. Förmedlat av Magnus Pettersson i Floda. Sveriges Inre Vattenvägar, del 3, R&B, Yngve Rollof, 1979.
Sänd gärna kommentarer och fler uppgifter till: mig!

Tryck här för att komma tillbaka till Göteborgssidan.

 

Denna sida ändrades senast